Förtvivlad! *sorg*
Jag är helt förtvivlad! Min älskade underbara charmigaste sötaste och finaste Hugo är på väg att glida ifrån mig! Han har de senaste två veckorna inte varit lika aktiv och gått ner lite i vikt samt att han hållt sig lite för sig själv i flocken, jag har ändå känt igenom honom väl hela tiden, men idag hittade jag en knuta på honom! Sitter på halsen på honom..
Känns som att min värld kommer rasa samman snart för denna killen är nåt utav det mest speciella som funnits i mitt liv i djurväg! Han är så guda snäll och underbar denna killen så jag skulle ge verkligen vad som helst för att få ha kvar honom i evigheters evighet! Just nu känner jag mig så tom, för jag kommer inte riktigt veta exakt när han kommer vara så dålig att jag måste ta bort honom, det kommer vara nåt utav det absolut svåraste jag har gjort!
Jag bara sitter och stortjuter just nu, fy fan vad hemskt att han är på väg ifrån mig.
Hugo kom hem till mig våren 07, från den dagen jag höll i honom så klickade det totalt! Han var verkligen THE ONE! Helt underbar på alla sätt och vis och han har alltid varit en mästare i flocken, han älskar verkligen allt och alla och har sån extrem utstrålning så man kan inte annat än älska honom! Han är verkligen min inspiration i min uppfödning! Jag kommer nog aldrig någonsin få uppleva en Hugo igen.
Shit vad vek jag känner mig just nu, liten och hjälplös. Hade han varit yngre hade jag kutat till veterinären direkt och nog gjort allt för att få bort knutan. Men den sitter väldigt dumt och han är ingen ungdom, han är snart 2 år och tre månader gammal och med tanke på hans viktnedgång nu så vågar jag inte, han skulle inte klara av att sövas. Jag ser faktiskt hellre att min älskling får leva gott utan massa ingrepp sin sista tid och mediciner och tråkigheter. Gosa och kela och mysa och äta den absolut godaste maten han kan få, ska handikappsanpassa en bur åt honom. Han ska få bo med två andra flockmedlemmar under sin sista tid också i nya buren.
Jag vet faktiskt inte hur jag ska klara av att gå vidare när Hugo är borta. Hugo är en glad skit trots sitt tillstånd nu, så jag känner mig så dum som målar upp allt så här innan han gått bort.
Varje gång jag tittar i hans fina ögon så börjar jag stortjuta. Han ögon speglar verkligen hans godhet, nej godhet är ett patetiskt ord för att beskriva denna underbara varelse. Jag hittar inte rätt ord ens, för det finns inga ord jag kan hitta som beskriver honom, mitt älskade allt! *försöker andas* Mina ögon är så rödsprängda och tårfyllda nu så det är sjukt. Ganska sjukt att "bara en råtta" kan betyda så enormt mycket för en, Hugo kan jag säga är och kommer nog alltid vara den råttan jag kommer att lovprisa över alla andra.
Fy fan kan jag bara säga.. 
stackars lilla hugo och stackars lilla dig. en extra klapp.
Lina - Medarbetare på Cocker spaniel i fokus
Finns nog inget att säga för att trösta dig. Riktigt, riktigt vacker är han! Kram och styrka!
Usch vad jobbigt! Styrkekram till dig! Glöm det där med "bara en råtta" jag är likadan, man blir sån när man möter en individ med det där speciella!
Oj, vilken speciell råtta för dig! Finns ingen tröst egentligen men ger dig en kram i alla fall.
Ooh plumpen :( Vilken tur att han har en så härlig matte som gör hans sista tid till den bästa! Styrkekramar till båda er <3
Mvh Nathalie
Beklagar :(
Beklagar jättemkt… Det är helt sjukt hur ett djur kan sätta sig fast i hjärtat så mkt! Kram till dig och fina Hugo!
Linda, gå in på msn eller bara ring om du behöver prata. Jag finns alltid här, remember? Fäller en tår eller två för dej och Hugo. Aneros och Bamses pappa… Fan också! *Ursäkta språket*
_________________
Månen frågade mig
- Varför gråter du
Jag svarade:
- Vad skulle du ha gjort om himlen lämnat dig
ushh!! jag började gråta när jag läste din text!! (jag äe såå känslig för sådant!!) beklagar jättemycket!! en bamse bamse kram till fina dej och fina lilla hugo!! håll ut! det kommer svåra stunder i livet.. men man måste försöka att gå vidare hur svårt det än är! du vet att alla här på rif finns här! du kan alltid skriva till oss och berätta så vi kan dela sorgen med dej! beklagar en än gång! :(
Tack för ert stöd!
Hugo äger verkligen hela mitt hjärta, jag har honom kvar hos mig än så länge, hoppas att han kan få bli några månader gammal till.
Hugo ska få barnbarn för andra gången i början av maj, får hoppas att det blir många Hugosar! Önskar faktiskt att alla fick uppleva Hugo, han hade charmat er alla det är jag extremt säker på. =)
Älsklings älsklingen fick barnmat och pizza ikväll, och vi har gosat större delen av dagen han och jag. Finns inget mysigare än att ha Hugo hos sig och sitta och titta på film eller ligga och läsa ihop med honom. Hör man hur han ligger och knastrar och sen kommer han upp till ansiktet för att pussa mina läppar, mattes hår är också väldigt mysigt att gosa i.
Råttan med det enorma guldhjärtat, Hugo!
Valentine Hugo
ååå så fin han är!!!! <'3
Det är verkligen svårt när dom där speciella individerna är på väg bort. Tröstkramar till dig. Jag vill ge dig en stor eloge för att du trots allt är stark nog att låta honom vandra vidare i lugn och ro och göra det bästa av den tid han har kvar.
töstmar , gud va jobbig jag kan inte föreställa mig en värld utan min lilla sessan hon e så spec. och jag tror det är samma för dig
Skickar tröstkramar och styrkekramar…..
Hoppas ni får en bra tid nu.
Glöm bara inte bort alla fina stunder ni har haft, så kommer han alltid att finnas med dig…
Han är verkligen jättefin!
Hoppas han inte ger upp riktigt än så du får njuta ordentligt med honom sista tiden. *Tröstkramar*
Jag har bestämt mig för att låta Hugo somna in. Han har magrat en hel del nu och sover nästintill hela tiden, är han ute lägger han sig bara och sover eller myser med mig, han bryr sig inte ens om att kolla läget innan han myser med mig. Visst har jag inget emot det men man ser hur slö han blivit och knutan har vuxit en del nu de senaste två veckorna. Han har börjat få mycket rött sekret vid ögonen nu också. Knutan är jobbig när han ska tvätta sig och äta.
Jag känner mig elak som håller honom kvar, så det är dags att svälja min egen sorg och hjälpa honom att få somna in.
ush…det är hemskt att behöva fatta ett sånt beslut
You can't spell Bitchy without Itchy
Naw, vilket speciellt utseende han har.
Men han har ju i alla fall den bästa matten han hade kunnat få som bryr sig så. Och hans slipper/slapp lida. *krama*
stackars dig, förstår dig fullkomligt
jag blev totalt förälskad i min ensamvarg min lilla dumbo jag vet inte hur jag skulle klara det när det blir dax för honom
enda som finns att säga är att ta vara på de fina stunder som du haft med Hugo och förvara i ditt hjärta för då kommer han alltid att finnas hos dig
tycker så synd om dig och du gör det bästa för honom det känner jag
#18 stor kram till dig och älskade vackra hugo liten
Jag tror att det är en fettknuta. Min kompis råtta har en fettknuta på halsen. Jag har ett foto på den men den ligger i en annan data :)
Kram Josefine (L)
Det var en tumör. Hugo sover gott numera.
RIP Min älskade underbara Hugo!
#24 Har han lämnat dig nu?
Jao, han avlivades igår, hans tumör blev stort som ett plommon, inte alls skönt för honom samt att han fick svårt för att tvätta sig och äta. Humanast att ta bort honom, men det var det värsta jag någonsin gjort.
Mår verkligen skit just nu när han inte finns kvar längre hos mig..
R.I.P. Hugo! Hoppas du får lite Hugo i hans släktingar och avkommor.
Atria Rattery i Piteå, Norrbotten (finns även på facebook)
Medarbetare på The Sims i Fokus och Råttor i Fokus
RIP Hugo
& tröstkramar till dig!
rip hugo du har det bättre där du är nu
jobbigt beslut och jag tycker synd om dig
#26 okej :'(
V.I.F Hugo!
aww! jätte söt! beklafar :[
// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se
Åh så tråkigt att höra.. många tröstkramar till dig Linda
Sov så gott Hugo.. :'(
Kramar!
Älskar mina stora små vänner..
Tack allihopa!
Önskar att alla hade fått träffa honom.. Ni hade alla sagt "Ååh, vilken härlig!" Det skulle jag kunna satsa pengar på att ni hade tyckt.. ^^,
Fast risken med det hade varit att någon kidnappat honom från mig.. =)
Starta ny diskussion