jag har bara erfarenhet av att jag fick ta över en ensam hane som då var ungefär ett och ett halvt år. den första ägaren hade haft honom helt ensam och sen tröttnat på honom och lämnat tillbaka honom till djuraffären.   han gick inte alls ihop med hanar. så han fick vara ensam de sista månderna av hans liv han levde här också.jag höll på med honom jättemycket men det kan ju aldrig ersätta en råtta. varken han eller de andra han gick med i samma bur mådde bra av det så jag tyckte att det var bäst så.  men det är mycket olika från råtta till råtta men ska du skaffa kompis åt henne så ska du ju helst skaffa två så att inte en ny råtta blir ensam sen om hon skulle dö långt före!

lycka till

=)

Tack!

Ja min tanke var i så fall antingen två till nu, eller en nu och en längre fram. Om jag skaffar en tjej till så ska den absolut inte bli ensam varken nu eller senare!

Jag tycker det är dåligt av zooaffären att sälja en ensam råtta om man inte redan har kompisar hemma.

Nån mer som har erfarenhet eller något råd att ge?

hanar som varit ensamma är oftast svårare att sätta ihop med nya råttor än vad vanligtvis är med honor. Fast det är självklart också individuellt. Eftersom hon troligen inte kan "prata råtta" så kan det ta lång tid innan hon tolererar nya råttor om hon ens någonsin gör det. Det finns ju aldrig någon garanti. Men det finns äldre råttor som det inte är några svårigheter alls att sätta ihop med nya bebisar. Men man får vara beredd på att det kan ta lååång tid med sådan här introduktion.
 
Det bästa skulle ha varit om du skaffade 2 bebisar och kunde ha så att du kunde lämna tillbaka dem om det inte fungerar men eftersom det kan ta en månad eller så av dagligt arbete om det blir en krånglig introduktion så kanske det är svårt att ha så man kan lämna tillbaka dem.

Har du plats med en till bur till nya honor utifall det inte går att sätta ihop dem?

Ge henne så mycket tid som möjligt, ha med henne så ofta och länge du kan. Men ta det i hennes takt. Låt henne nosa på en avdina hannar men under uppsikt och se om hon går till direkt attack eller lägger sig i lugnan ro. Bästa vore om du har någon vän med en lugn honråtta som hon kan få prova att bekanta sig med. Jag har en honråtta och även en hanråtta nu som sitter i burar bredvid varandra. De får minst en halvtimma var ute per dag och minst en timme ihop varje dag. Honan som jag haft längre och som är "rumsren" brukar få vara ute lite mer då hon kan vara i alla möbler, men hon trivs så. Hon har inga behov av hennes sätt vad jag tror att ha en råttkompis(även om jag skulle vilja ge henne en), hanen däremot när de är ute försöker gärna mysa och lägga sig under henne medan hon föredrar mitt sällskap. Så ta ut henne med en till råtta på neutral mark och se hur det går. Tog mig ca en-2 månader att få mina gosingar att umgås utan att hon hoppar på honom, nu nyps de ibland men det är bara syskonkärlek när de råkar trampa varandra på svansen ;)

Lycka till!

Min gammelråtta var 1år när hon fick sin första råttkompis, det var mycket bråk i början mellan dem, men efter ett tag så verkade gammelråttan lära sig mer och mer "råttspråk" och nu funkar de jätte bra. Att jag sedan skaffade en till lika gammal råtta som sällskap till dem, hjälpte faktiskt ytterligare. De har allihopa blivit väldigt familjära.

Men ett tips till dig kan vara att testa att låta din råtta träffa andra råttor innan du bestämmer dig för om du ska skaffa en till som sällskap, för det kan sluta med blod och tårar om din råtta verkligen inte vill ha ngra burkompisar.

fast det är inte alltid så lätt att avgöra om en råtta funkar med en annan råtta om den enbart får träffa andra vuxna råttor och man själv inte är så van att läsa av sådant. Det är ju trots allt oftast mycket lättare att föra ihop en äldre råtta med en bebis.

Försök få tag i en uppfödare som kan tänka sig att "låna ut" två bebisar, om det funkar så behåller du dem och om det inte går bra så får du lämna tillbaka dem.

//Vewe

Idag var ena hanen uppe o klättrade på Pärlans bur. Hon vart nyfiken, sträckte på sig och nosade. Jag har däremot inte släppt ihop dom då jag inte vågar släppa henne med en hane…

Det låter ju ändå som att det ofta funkar att släppa ihop dom så jag är sugen på att testa. Tyvärr vet jag ingen jag kan låna råtta av (finns inga uppfödare i närheten) så i så fall blir det väl att köpa en eller två bebisar. (Två ifall det inte funkar så jag inte sitter med två ensamma).

Men känner mig ändå lite tveksam, OM det inte skulle funka blir det ju ännu en bur. Så jag måste tänka igenom det ordentligt innan. Men vill ju så gärna att hon ska få kompisar, om det funkar, för då skulle hon ju må så mycket bättre!

Hon var tunn när jag fick henne men har gått upp lite i vikt nu o det känns ju bra. Hon äter med god aptit. Hon är pigg o alert o väldigt snäll och trevlig.

Jag har min hane och hona löst ihop och det funkar utmärkt! Brukar gå ifrån t.o.m. och har inte blitt några ungar än och de har lyckats bli kompisar nu. Så jag ska kastrera honom(just in case) och prova att ha dem i samma bur.

Ta det bara jättelungt i början och ser du att en hane närmar sig henne på "fel sätt" så ta isär dem. Men bästa är en hona, såklart :)

Kanske kan våga att testa med en av de yngre hanarna en kort stund bara för att se hur hon beter sig. Om det verkar funka kanske jag kan skaffa en/två honor till henne.

Låter det vettigt?

Njae, kan skilja sig om hon gillar hannar bara och absolut inte honor. Men är alltid värt ett försök :) Kom bara ihåg att låta dem vänja sig vid varandra sakta på neytral markyta så ingen av dem känner att "här är my place och den där råttan inkräktar!" Då kan jag lova att det blir fajt :)

Jag har ikväll testat Pärlan med två olika av mina hanar. Inga problem alls. Hon var nyfiken men inte överdrivet, men så skulle hon putsa den ena. Så gulligt! När han började bli lite för närgången så gick hon bara. Inte minsta lilla aggressiva beteende hos henne inte.

Jag hade dom i hennes bur, fast utan gallret (ville ha öppet ifall hanen skulle bli för intresserad…)

Men vet inte om detta säger nåt egentligen… Jag vill ju bara hennes bästa!

Jag tyckte det lät som en jättebra reaktion, men jag har bara mina två råttor som är de enda jag haft. Men Samson är precis så att han går eller duckar om hon blir elak så jag tror han skulle funka med vilken annan råtta som helst. Och din tös lät ju likadan :) De kanske är släkt :)

Kanske blir det nån råtta från Råtthjälpen som kompis till henne! Får se om det kommer in någon som skulle passa oss.

Du kan ju alltid testa, om det inte funkar så gör det inte det. =)  Min syster hade några råtthanar och jag hade en ensam råtthane i en bur.. så vi testade om det funkade. Men det gjorde det inte, så han fick bo ensam i sin bur. Men sedan efter ett tag så dog en av råttorna i min systers bur och då testade vi igen och det funkade. Så det är nog från råtta till råtta. ;)

Är hanen kastrerad? Annars bör du absolut inte ha dem ihop! Och en hona som inte accepterar andra råttor vill man ju inte ha ungar efter, så jag tycker inte att man ska ha okastrerade djur av olika kön tillsammans.

#16 Du vet att under övervakning är det nog rätt säkert, mina råttor har umgåtts minst en timme per dag i tre/fyra månader nu… och rätta mig om jag har fel men så lång tid tar det väl inte för råttorna att få ungar?(!) Du borde se lite ljusare på saker och ting, generellt sett.

#17 Jag tycker att man aldrig bör ta onödiga risker. Och stt riskera ungar efter en hona som inte accepterar artfränder, det tycker jag inte att man ska göra. Vad gör du om du får 10 ungar som också blir aggressiva mot andra råttor?

Bara för att de inte parat sig än betyder inte det att de inte kommer para sig. Själva parningen kan gå väldigt fort. Det kan räcka med att du tittar bort någon minut så kan hanen vara på honan. Är honan dessutom över året så kan det innebära en fara för hennes liv att bli dräktig.

Nej, jag tycker inte att jag borde se ljusare på saker. Jag tycker att man alltid ska ta det säkra före det osäkra. Det är djur vi pratar om, vi har fullständig makt över deras liv och kan välja att ge dem bra liv eller dåliga liv. Jag gör allt för att minska risken att mina djur ska må dåligt och jag skulle aldrig utsätta mina honor för risken att bli parade av en hane av flera anledningar, både för deras och min egen skull.

#18 Nu är det ju bevisat att för många honor som inte kan vara med andra honor men som klarar av och vara med hannar och sedan får barn oftast då kan vara med sina ungar. Så rent ut sagt skulle det inte i vissa fall vara bättre för honan att då få ungar? Jag har försökt att para min hona för att jag så gärna ville att hon skulle få någon "artfrände" i sin bur, men detta gick bevisserligen inte. Och över året är även det nästan för gammalt för en råtta att få ungar, åtta månader är bästa tiden.

Men varför skulle man titta bort i minuter när man kollar om ens råttor kan funka ihop?! Det låter ju jättekonstigt, hinner bli andra världskriget på den tiden ju! UNDER ÖVERVAKNING, jag tycker det innebär att man inte tittar bort…

Självklart ska man ta det säkra före det osäkra, men friskt vågat hälften vunnet. Och det är ingen risk att släppa ihop två råttor av samma kön om man har koll på läget!

#19 Det bästa i det fallet tycker jag är att en sådan hona får bo med en eller flera kastrerade hanar. Även om hon går bra med ungar så kan hon ju inte ha kvar alla ungarna om dte skulle bli upp emot 15 stycken. Ja, jag sa att det är farligt om hon är över året.

Så du menar att dina råttor är tillsammans minst en timme om dagen och att du då inte har tittar bort ens en minut?

Jo, jag anser att risken är alldeles för stor. Det kan gå väldigt fort för hanen att hoppa på honan och när han väl gjort det så är själva parningen över väldigt fort den också. Jag tycker absolut att det är fel att ha okastrerade råttor av olika kön tillsammans.

Men vi verkar inte komma någonvart med denna diskussionen, så jag tvivlar på att vad jag säger ens spelar någon roll.

#20 Jag kollar nästan aldrig mina råttor, Samson ska kastreras nästa vecka och blir Pys dräktig innan det så bli vi bara glada. Vem tusan har tid att ha kvar 15 ungar? Det är väl självklart att man har köpare till dem innan de är födda. Vilket jag har.

Men jag håller med: "Men vi verkar inte komma någonvart med denna diskussionen, så jag tvivlar på att vad jag säger ens spelar någon roll. "

skaffa en kastrerad hane kanske? en omplacering?

Jag har bestämt mig för att se om Råtthjälpen har ett par honor som skulle passa. Jag köper inga ungar i zooaffären. Känns bättre att ta ett par som behöver nytt hem då istället.

#23 låter som ett bra beslut