Jag håller tummarna!

Så länge det inte uppstår blodvite är det bara att hålla ut.
Att Lucius skriker innan han ens kommit i närheten kan göra så att Sune vill fastsälla rangordningen och detta går bara genom konfrontation. Men ha dom under uppsikt.

Håller tummarna.

Allt gick åt helvete. Jag orkar inte kämpa längre :(

Alltså.. det brukar låta värre än vad det är.. och det är outhärdligt att höra på, det förstår jag och tycker detsamma, men tålamod.. Som tidigare nämnt, så länge det inte uppstår blodvite så låt dom hållas. Ju oftare man lägger sig i desto fler gånger måste de börja om med hälsning- och rangordningsproceduren.

Det uppstod blodvite. Ganska massor.

åh stackars liten :(

Usch då :( Aj stackarn, hoppas han är okej!

Nej, han är inte okej :(

:(

Vad händer och hur är han nu?

För tillfället händer det inte så mycket. Men allt skulle kunnat vara bra nu men det är det inte.. stackars lucius :(

Vad hände* menade jag

Ja okej. Sune har varit ensamråtta och inte godkänt nån som jag försökt introducera honom med. Idag kom hans nya burkompis, och jag har stått i som en galning för att allt ska vara så neutralt som möjligt.
Men Sune attackerade Lucius ganska illa, blodvite uppstod och vet inte riktigt säkert hur det står till med Lucius nu..

Usch, vad tråkigt med Lucius! Låt såret läka o sätt honom med en bebis sen isället, så hade nog jag gjort iallafall… Har Lucius levt som ensamråtta?? Han är ju himla snygg kille…vore ju roligt om du kunde ställa ut honom sen..! Lyckligtvis gällande hans sår har ju råttor fantastiskt läkekött, bara för dig att hålla det rent. Lycka till o en tröstekram oxå!

önskar dig lycka till! och ta hand om den stackars lille!

Stackars liten! Ett stort "krya på dig" till Lucius!

stackarn..

Hur mår sötisen nu?

Näe Lucius har varit i en flock på 4 hanar, där han var lägst ner i rang. Men eftersom ägaren fick "allergi" sökte hon nytt hem åt alla.
Och jag tog Lucius med hopp om att Sune skulle få en kompis.

Nu sover Lucius, såret på benet blöder inte längre men det på svansen ser inte alls trevligt ut.. Men iaf, allt är lugnt för tillfället.

Stackarn :( Hoppas det går bra och att han blir ok igen. Det är väl bara att inse att Sune är en ensamvarg som inte vill ha några andra i sin bur…. Det måste ha varit otäckt för dig med när det hände, man blir ju så himla rädd när de gör sig illa så.

Jag vägrar ha en ensamråtta.. Det känns så fel och hemskt mot råttan, när jag vet att jag har makten att ta bort honom från sitt lidande.. Jag vet dessutom att med 13 råttor och två kullar med bebbs har jag inte den tiden att ge som en ensamråtta behöv för att livet ska vara ens drägligt.

Men det lustiga nu är att Lucius och Sune är i samma bur, jag sitter med luckan uppe och vaktar här utanför (datorn i famnen) och inte ett pip från dem sen inatt! Och ja, jag har suttit här hela natten. Dessutom verkar det som att det är Lucius som tagit befälet i buren, hur det gått klart fattar jag inte.. Jag bestämde mig för att prova igen, det värsta som kan hända är att nån dör lixom, och jag sulle skiljt dem åt vid minsta lilla pip. Men de har inte sagt nåt!

Håller tummarna på att dom gjorde upp en första och sista gång förut då!

Ja jag med! Hoppas att det är över så att de kan bli vänner! Börjar få lite ont i baken att sitta här på golvet x)

Men de har verkligen inte sagt ett ljud sen inatt. Iofs går de inte nära varann heller, men det är kanske så det går till, jag vet inte säkert. Har aldrig tidigare haft några som helst problem med introduceringar, det har bara varit att stoppa in den nya råttan och så lite snusas och så har det varit klart..

ja det vore ju bra för båda att ha sällskap och trivas med varann!!

haha mmm kan tänka mej att baken känns lite små mör!! hahah

men vad gör man inte!! man tar gärna en avdomnat bak för sina små morrhårs skull!! 

men det är ju framsteg för oavsett om dom inte går inärheten av varann så känner dom ju att det är en annan där.. hoppas hoppas att det funkar även sen när dom närmar sej varann!

Nu gick Sune upp till hyllplanet där Lucius sitter. Det hände inget mer än att Lucius ställde sig på bakbenen med öppen mun och fräste. Sune gick undan och lade sig i hängmattan. Så kanske det börjar lugna ner sig så småningom? *hoppas*

Nu har jag flyttat mig till soffan, guud så skönt det var att sitta på mjukt! haha :p

aaah ja det låter ju asbolut som att det värsta är över, men säker kan man inte vara ännu tyvärr…. men vad bra att Sune backar för Lucius nu när han sa ifrån ordentligt och visade tydligt att han inte ville ha Sune där!

haha tänk vad skön en soffa kan vara ibland!! haha

Ja jag hoppas att iaf det värsta är över, men det är så spänt i buren så jag bara väntar på när det ska braka löst..
Jag borde gå och handla också, eller jag måste vi har ingen mat hemma, men vågar jag lämna dem i en halvtimme? :/ Min sambo är på jobb till 22, då är butikerna stängda redan..

mmm jag skulle faktiskt inte lämna dom…. kan hända mkt elelr lite på ½timme, du kan inte sätta nån av dom i en extrabur medans du är borta!? vore ju för hemskt om dom rök ihop medans du var borta….

jag skulle absolut inte lämna dom ensama i buren,..

Min sambo kom hem en sväng på "matrast" och kollade efter dem medans jag var och handlade. Var inte länge borta och de hade inte ens snusat på varann under tiden. Undrar om de tänker ignorera varann nu? Det är obehagligt när det är så laddat i luften, om man kan säga så, de skulle nästan hellre få göra upp om saken och vara bra med det sen.. Men nu är det lugnt iaf! Och nu har jag ordentlig sårputs och kompresser att rengöra med..

Har nån nåt tips på hur jag ska göra med Sunes nos? Han har fått ett jack där av Lucius tand eller nåt. Det blöder inte nu men ser lite ilsket ut. Kan jag rengöra med medlet där också eller?

Det gick inget vidare hörni.. Men tack för att ni höll tummarna!

(Det slutade med att jag blev huggen illa i handen och fick åka o sys och Sune kommer antagligen få somna in :( )

Många tröstkramar! Både för handen som fick sys och din Sune som kanske får somna in. Vilket jobbigt slut men du gjorde verkligen ditt bästa! Hoppas att allt löser sig till det bästa för råttorna och att handen blir bra snart!

Tack.. Jag fattar bara inte varför jag inte kan sluta gråta :( och jag kan inte ens mysa med Edward, han som alltid ligger still i min famn och slickar tårarna när jag är ledsen, för det kan komma bakterier i såren :( det var vad läkaren sade.. en vecka utan mina tåttar i famnen :(

Stackars dig, du jobbade hårt för att de skulle få det bra. Det ska du ha all credit för! Hoppas du blir bra i handen snart igen.

Usch vad jobbigt….

tråkigt att det inte funkade…

*tröstkramar*

Synd att det inte gick. Ta hand om din hand och dig själv, du gjorde så gott du kunde, Sune fick sin chans men ibland är naturen hård.. tröstekram till dig!

Tack alla, skönt att ni bryr er.. Sune fick tre chanser, för jag är så envis och trodde att det skulle gå.. men inte :( får se vad som händer näst..

jag känner verkligen med dig nu… har själv problem hemma med att en av mina nykomlingar biter den äldre (!). inte så farligt som för dina stackars råttor men jag vet hur du känner dig med oron! krya på dig! (er!)

Jag känner att jag har missat något? Bodde inte Sune med andra råttor nyligen som han accepterade och allt var frid och fröjd? Och om det absolut inte fungerar kan du inte skicka tillbaka honom till uppfödaren då?

Varför får inte situationen lugna ner sig och han får bo med en av sina söner sen tex?

#38 ja han bodde med andra råttor, med två stycken som åkte till sverige. Det var inte helt frid och fröjd, flocken var hemskt orolig hela tiden, och det blev strid fler gånger i veckan.

Det strider hårt emot mina principer att lämna iväg en råtta bara för att den orsakar problem. Jag jobbar på problemet och försöker allt, men sen inser jag när det är dags att sluta kämpa. Sune mår inte bra i huvudet, och det är synd om honom, han lider och jag lider. Nångång får man lägga upp vita flaggan och det betyder inte att skicka iväg råttan.

Och vad får dig att tro att han skulle acceptera en bebis när han inte gjort det tidigare heller ? Planerar inte på att ha slakt här hemma heller.. Sune väger 600 o en bebis 90. Kul kombination.

Det sista jag hörde var att det funkade. Och han fungerade hos uppfödaren. Så chansen finns ju att det kan funka där. Jag menar ska man ändå avliva ett djur så spelar det väl ingen roll i vilket land det görs?Då har man iaf provat allt…

Varför parade du honom ens om det var så illa?

Näe jag säger inte att han kommer acceptera en bebis, iaf inte nu när du berättat att det inte funkade med dem han bodde med.

Hade jag kunnat se in i framtiden och sett vad som skulle hända hade jag ju såklart inte parat honom. Lätt att vara efterklok.

Råttan kommer inte utsättas för mer stress, särskilt inte vad det innebär att åka så långt, det är mer än fel. Oberoende vad som sker med den kommer det ske här hemma i hans bekanta miljö.

Och ja, jag har pratat med uppfödaren och fått ok.

#41 Jag är som jag är och det vet du. Jag säger vad jag tycker. Och jag tycker du låter obstinat just nu ;P

#42 jag vet och därför tar jag inte så hårt på vad du säger ;) Men kan du berätta åt mig, vad betyder obstinat? :p

Har Sune fått chansen att presenteras med unga killar? Eller är det enbart sådana som har blivit några månader eller äldre? Och går det inte att kastrera honom för att "testa" allt? Jag har bara bra erfarenheter av kastrering..

Om han är uttalat aggressiv och det är fel i skallen på honom så finns det bara ett alternativ men.. jag håller med Nicciz till stor del.. Har man verkligen testat det ultimata och "allt"? Jag är också bekant med hans linjer så det känns lite konstigt.. Finns ingen som helst aggressivitet bland de råttor som kommer från mig och mig veterligen kommer Sune från linje där det finns Granathens bakom.. Eller är det inte samma råtta som det pratas om? Den råtta som jag var väl insatt i gällande tråden som skapades…

#30 #32 Jag tycker det låter som om den läkaren du träffade har "fördomar" mot råttor, vad de kan bära på och vad de kan föra över till oss människor. Att inte handha dina egna råttor låter för mig konstigt.. Dina råttors bakterier finns ändå i resten av lägenheten, om du har en i knät förstår jag inte varför du inte skulle kunna ha. Jag har, som tidigare skrivet, fått många illa hugg av råttor där jag har fått käka antibiotika och tejpat ihop såren men ingen av läkarna har sagt att jag inte får hålla på med mina egna råttor. Jag lever med dem ändå och då de är inomhusråttor kan de inte bära på så mycket mer än vad de gjorde dagen innan man blev huggen. (dock har mina bett oftast inte varit från egna råttor) Jag har stelkrampsspruta och de gånger jag har besökt sjukhuset för råttbett har jag fått antibiotika. Jag åker enbart till läkare om jag behöver antibiotika för inflammation vid bett då jag vet att de inte syr sår orsakade av djur här. Vid ena bettet hann det bli blodförgiftning (ja, jag såg den mytomspunna linjen krypa uppåt armen), ett annat bett trasades tummen sönder totalt och kunde enbart vicka på lillfingret. Råttjäkeln bet av senor, blodådror och högg in i benet och det knastrade rejälv i benet då, de ville lägga in mig akut med antibiotika och annan medicin i dropp men jag vägrade. Ville hem och tyckte att det skulle läka med antibiotika, antiinflammatoriskt och smärtstillande. Det senaste bettet fick jag på en utställning där jag dömde och råttan högg mig i handflatan där det bildades brosk vilket gjorde att jag hade svårt att röra långfingret och ringfingret. Det talades om operation men nekade. Har bara en liten kula kvar.. Det bettet som resulterade i blodförgiftning fick jag också när jag dömde pc men då på min uppbedömning, finalbedömnin för att bli domare, men jag fullföljde efter blodet slutade flöda. Jag klarade bedömningen och blev domare.

Ja Sune har blivit introducerad med bebisar (5v gamla) , unga råttor på ca 2-3 månader, jämngamla och veteraner. Inget verkar gå. Jag tror inte det är samma Sune vi pratar om, då det finns en del agressivitet och dominans bakom honom. Men men, jag har nu övervägt kastrering, och börjar se fördelarna med det. Han är annars en jättetrevlig råtta som tycker om människor, han har bara för mycket hormoner i kroppen som stökar till det, tyvärr..

Jag har aldrig blivit så illa biten av en råtta eller annat smådjur att jag varit tvungen att åka till sjukhuset. Men nu insisterade min vän på att vi skulle åka så jag följde snällt med. På sjukhuset verkade de mest oroliga över om det var en brunråtta som bitit mig, och fast jag förklarade för dem att nej, det är tamråttor, så trodde dom att det var brunråttor jag hade hemma. Ingen av dem hade ens hört att man kan ha råttor som sällskapsdjur, och det är inte brunråttor.

Varför de sydde kan jag inte svara på, jag är ingen läkare, men bäst var väl det då hugget hade tagit i senan och nån åder, det slutade inte blöda. Kanterna var dessutom raka och snygga så jag antar att de sydde för att få ett så snyggt ärr som möjligt. Vilket jag dock inte bryr mig om.
Jag struntade dock i läkarens ordninationer, så jag kelade med Edward lite idag. Jag menar, han kan väl inte ha några baciller som jag redan inte har, vi bor ju i samma utrymme?!

Och ja, jag kommer prova allt innan jag bestämmer mig ang Sune. Även om det inte borde finnas annat alternativ för en råtta som hugger människor än att somna in. Min mamma tex, hon är rosenrasande för att jag ens överväger att inte ta bort honom.. Det är inte lätt alla gånger.

Jag trodde det var den råtta som du köpte från Sverige.. Du skapade en tråd gällande problem att få in honom i flocken.. Som jag svarade och skrev i en hel del.. Men får hoppas på att det är en annan råtta du pratar om nu. My mistake.

Jag skrev om varför man inte väljer att sy sår gjorda av djur i en annan tråd alldeles nyligen.. Och med de "fördomar" läkare har menar jag just det du beskrev, att de inte tar skillnad på vilda brunråttor och tama och att de på så sätt kan tro att man får vad som helst av sina sällskapsdjur. Ha koll på såret bara.. gissar på att du fick antibiotika för säkerhets skull och då dödar ju det eventuella inflammationer.

Alltså det är samma råtta som jag haft problem med tidigare, som jag även skapat en tråd om där det varit problem att få honom att godkänna andra råttor. Men han har inte Granathens bakom sig vad jag vet, men en del linjer som gått käpprätt åt hel*ete. Fast det spelar ingen roll just nu, det enda jag vill är att min Sune ska vara som vanligt. Och jag vill inte vara skraj för honom.. Så vi ska se om jag hittar en bra klinik där de gör kastreringar. Även om jag är hemskt orolig för uppvakningen. Men om han inte skulle vakna så vet man ju att man har provat det mesta och då är det lika bäst för lilla sune att somna in..

Ang. läkarna tycker jag det är ganska lustigt att de inte har lite bättre koll. Blev faktiskt lite sur när de antydde att mina råttor skulle vara smittbärare eller nåt. Och då sade jag endå många gånger att Nej det är inte brunråttor jag har, utan vanliga tamråttor, avlade djur som bor inomhus i en bur. Men icke att de förstod. Det värsta som kan hända är väl att fingret trillar av, haha :P

Nu blev jag lite förvirrad..

Ringde nyss till en klinik som specialiserar sig på exotiska djur såsom tex råttor . Jag ringde och frågade om dom gör kastreringar, vad det kostar mm.

Och det första kvinnan frågar är varför i all sin dar vill jag kastrera en råtta?? Så när jag förklarar säger hon att det brukar sällan hjälpa mot dominans osv, tvärtom brukar de flesta hanar bli mer agressiva och svåra att få in i en flock?! O.o

Så förklarade jag att så är inte fallet blev hon sur på mig och sade att visst gör dom kastreringar, men dom har typ gjort det fem gånger på en råtta, och det finns inga garantier att det övht lyckas. Jag svarade att jag är mest orolig över det att råttor brukar ha svårt att vakna upp efter en narkos, då blir hon ännu argare och fräser att det är inte sant, att råttor är bland de mest tåliga djur och dom har minsann aldrig haft en opererad råtta som inte vaknat! Frågade även om dom söver med gas eller injektion, och de ger lugnande i spruta och söver med gas.

Den här kliniken är bland de största i landet, och de har verkligen kunniga veterinärer där. Men det hon sade strider ju emot allt jag läst här?

Och jo, en kastrering kostar 1597,- plus efterbehandling. Vad innebär efterbehandling? Borttagning av stygn eller nåt ?

*förvirrad*

På alla olika kliniker och djursjukhus jag jobbat på har jag aldrig varit med om att råttorna har svårt att vakna efter sövning,vaknar gör dom…men i vissa fall kan det hända att dom har svårt att komma igång efteråt…(vilket kan hända även hund och katt med)Men det är lättare på ett litet djur för dom blir oftast lättare nerkylda och har svårare att få upp ett bra blodtryck igen.

Men med bra eftervård,med värme och lite massage så brukar dom flesta klara en sövning gallant.

Jag är inte heller så mkt för att kastering hjälper på dominanta hanar,vissa fall gör det,vissa fall inte.

Jag kan bara referera till de hanar som jag har kastrerat och några som jag känner som har kastrerat och det har funkat fin-fint. Dock tror jag att det är viktigt att man vet att det är av hormonerna som de blir arga av så att det inte är aggressivitet eller en knäpp i skallen- Då hjälper kastrering föga..

Kastrera han i Sverige när du kommer över ;P

Är Sune och Caramell samma råtta? Jag läste den gamla tråden och där näms en råtta från Sverige som kallades för Caramell som inte gick att sammanföra med Edward och någon mer råtta.. Men att det senare gick bra med två stycken 5-veckorsungar?

Ja det är samma råtta. Tycker bara Caramell är så bögnamn så jag har döpt om honom :p det gick till en början att ha honom tillsammans med bebisarna, men sen var det konstant bråk och oroligt i flocken så det var ingen vidare bra lösning. Har hört om fall där yngre råttor tar mall av äldre råttors beteende, och eftersom dessa bebisar skulle till sverige ville jag inte att de skulle dra på sig dåligt beteende, eller bli skygga och rädda, eller vara såriga.

Jag tror inte det sitter i huvudet på Sune. För innan jag satte ihop honom med Lucius var han hur mysig som helst mot mig, det enda var att han visade tydliga tecken på dominans; han strök sig mot mig hela tiden, pinkade konstant o markerade som en galning, samt blev fuktig på sidorna när han kände lukten av mina andra hanar som varit på soffan före honom.

Det var efter att han varit i samma bur som Lucius som han blev sprätt i huvet. Så jag kopplar samman det som hänt med hans beteende. Han var klart stressad och uppjagad när jag satte in handen, så jag antar att han kände att han måste skydda sin plats, dvs hängmattan och därför högg mig.

Men jag är öppen för förslag, tyvärr så är att skicka iväg honom till sverige inte ett av dom :/ vill klara det här själv, och kämpa själv..

Här kommer några bilder på min hand. Man ser tydligt hur svullna fingrarna är och att jag inte får dem raka. Men det värker inte nu iaf :)

(Varnar för eventuellt "starka" bilder, om nån är känslig)

Här är mina knackkorvsfingrar :p kan säga att det gjorde rejält ont inatt -.-

En del tolererar inte råttor som hugger människor men jag tycker att man skall se till situationen och nej, det var inte bra att sätta in handen till honom då.. Så lite får du skylla dig själv.Jag är själv väldigt blödig och kan ibland ge en råtta alldeles för många chanser..

Jag kastrerade, som sagt, en hanne efter att han visade tydlig dominans mot de andra råttorna och efter han högg mig i armen (!). Ett ortoligt konstigt ställe att hugga mig på och det gjorde han helt oprovocerat. Grabbarna var ute och sprang medans jag städade deras bur, jag satt på golvet och hängde in hängmattor när han helt sonika gick upp på min arm och högg ungefär 10 cm under handleden. Det var den första råttan som fick sina kulor klippta men han blev precis den underbara gosiga råtta som han var innan den och kunde även flytta in hos killarna igen. Men vid kastreringen såg vi att han hade fått en tumör på ena testikeln vilket kunde förklara varför han helt plötsligt började gruffa och bråka med de andra grabbarna, han hade förmodligen fått en rubbning i hormonproduceringen. (iallafall var veterinären trodde) I det fallet var det tur att han kastrerades eftersom man inte hade upptäckt tumörer annars.

Caramell och Sune är samma råtta.
Det finns aggressivitet bakom en av dom finska råttorna i stamtavlan.
Dvs bakom Granathen linjen finns det ingenting. Detta har jag även upplyst om. Inga av Caramells syskon har uppvisat minsta tecken till dominans eller aggression. Tror att det är situationen i sig som orsakat detta.

#58 Tack Wintermynta! Det var det jag var ute efter.. för det finns verkligen ingen dominans på mina djur, vissa andra fel, men inga temperamentsfel på sådant vis. Med tanke på de djur jag har träffat och hört om som kommer från dig i denna linje har varit bra och många är nöjda.

Ja, jag tycker att det verkar som om de olika avlösta situationerna kan ha "skadat" honom på något vis.. Det har varit mycket för honom helt klart.