jag har inte läst om Björn tidigare utan kommenterar det jag har fått reda på i detta inlägg.

Om man tittar på samspelet mellan råttor putsar ofta den ena tillbaka om en annan har startat. Detta tar jag som ett ömhetsbevis och ett sätt för dem att komma närmare varandra och har inte sett något som skulle tyda på dominans.

Jag har varit om samma som du. Jag fick tillbaka två hanar från en tidigare köpare varav en av dem var kastrerad pga för stor hormonproduktion och han knastrade, poppade med ögonen och vid stor tillgivenhet putsade och "gnagade" på mig som respons på den behandling han fick av mig. Känslan var helt klart att han var mycket nöjd med situationen. Jag har varit med om detta beteende på några till råttor och alla har gjort det av tillgivenhet. Visste inte ens om, skulle inte ens överväga, att det skulle kunna röra sig om dominans vid sådana tillfällen.

Jag har även haft två råttor som viftat, slagit, med svansen när de har busat med mig och detta har heller inte haft något med aggressivitet eller dominans att göra. De har helt enkelt inte haft koll på att just det beteendet betyder egentligen något annat. Svansslagning är nog den mest extreme påvisande av ilska och har sett det i ett sammanhang där det användes som det skall.

svansviftning har jag sett på ett par av mina råttor när de är väldigt rädda. Om de är i soffan och man tappar nåt i golvet så det skrammlar högt. Då kan de spänna sig och rassla med svansen, ser ut som de kommer flyga iväg vid minsta lilla mer obehag.

Jag tror inte att björns putsning är skadlig så länge han inte putsar hårt som dominanta råttor kan göra=)

Några av mina pojkar kan oxå putsa mig, synnerligen om jag varit borta länge o tar ut dem o har dem i knäet=) De ser jättekul ut när pojkarna knastrar, ploppar med ögonen o försöker putsa samtidigt=)

Det är många små saker i en råttas beteende som gör att man drar parallell till dominans vid putsning. Dem råttor jag upplevt som jag kallar det powerputsar har alla varit råttor som varit extremt framåt och lite högre i rang, men samtidigt sociala med människor. För att vara flummig så är det känslan som avgör islutändan.. men det är svårt att avgöra för alla.

Tex, det var en annan uppfödare här en gång o hälsade lite på mina råttor, hon tyckte jag skulle avla just på den råttan som kom först fram till luckan och putsade hennes hand. Det var för mig en tydlig powerputsare. Han putsade först innan man fick klappa på honom och gjorde det snabbt och intensivt innan han fortsatte med sitt. En råtta som putsar i samspel brukar göra det med en nöjd känsla eller hur man ska förklara, den är avslappnad och gör det ofta när ägaren kliar lite på den eller när den putsar sig själv och är tex i famnen så ger den några puts på människan på samma gång.

Socialputsning gör råttor i avslappnade sammanhang.. inte vid när dem är exalterade och busar omkring. Äldre råttor kan fälla små busungar när dem blir för jobbiga i leken och putsa till dem lite snabbt, man märker då att ungen lugnar ner sig två hekto.. iaf oftast en liten stund innan det är glömt och dem fortsätter. Men den typen av putsning är för mig en powerputsning.

Gud vad jag flummade runt.. hoppas du förstod något ska dricka kaffe nu *fniss

#1, här finns tråden om Björns svansvift. Pga hur stel han var då och att öronen låg lätt bakåt jämfört med hur han är idag så tror jag att viftet berodde på dominans/missnöje. Men han har som sagt aldrig bitit, och just därför är jag ändå inte helt säker, men ganska. :P

#2, svansen viftades nästan endast på när han blev klappad, och någon enstaka gång när han var sur på någon av polarna. (Jag skriver sur eftersom han körde med att burra upp sig och gå i sidled i samma veva) :)

#3, hmm, hur skulle du definiera en hård putsning jämfört med en mjuk? Med tanke på vilka kraftiga tänder dom har så kan jag inte tänka mig att det var en hård jag råkade ut för i allafall, han liksom "nopprade" på min hud med tänderna och varvade det med slickande. Jo kombinationen knaster/plopp/puts ser lite märklig ut, fast Björn är lite handikappad och kan inte ploppa riktigt ordentligt. :D

#4, jag är inte helt säker på om jag förstått vad skillnaden mellan powerputs och socialputs är, men har jag fattat det rätt om jag skriver att powerputs alltså är ett slags tillrättavisande, dvs det jag kallar för tvångsputs, medan socialputs är lite som det man kan se hästar göra tex när dom står två och två och kliar varandras ryggar med tänderna? Dvs. "kliar du mig så kliar jag dig, för vi är kompisar"? Björn brukade förr tvångputsa kamraterna ibland. Hur märker jag skillnad på vad det är han gör på mig? Han kan ju inte vända mig på rygg direkt. :D

Ett exempel från alldeles just nu: Hade varit nere en sväng i tvättsugan och Björn fick följa med på axeln. När vi kom upp igen så la jag mig på sängen och han på min axel och låg och ploppknastrade. Efter kanske 5 minuter klättrar han ner till mina händer och börjar putsa en sväng, även laptopen fick sig lite puts, sedan la han sig ner på min mage och ligger fortfarande här och bara chillar. Dvs han började putsa mig utan att jag ens hade klappat på honom. Socialt eller powerputs? ;D

låter som min gp, han är en slickfantast. Slickar på all hud han kommer åt ochbrukar mysa under täcket och slicka på mitt ben nån timma tills han somnar. Jag uppfattar det som tillgivenhet.

#5 En hård putsning är bestämd och den känns inte behaglig och man ser på råttan att de är en tvångsputsning så att säga. Svårt att förklara tydligt, men de syns på råttans kroppspår tycker jag iaf.Hade en aggresiv hane med det beteendet, han skulle putsa punkt slut, o sen började han bitas. Han varken ploppade eller knastrade under tiden.

Medans mina andra putsar så försiktigt o ömsint, de känns knappt så jag är övertygad om att råttor vet exakt hur de ska använda tänderna. De kan oxå börja putsa när de ligger i famnen o nästan somnat efter allt ploppande o mys medans min aggresiva hane putsade när han var klarvaken och "på G" så att säga.

#6 På din beskrivning låter hans putsande/slickande inte som någon dominans. Han verkar ju lugn och avslappnad annars.

Råttor är komplicerade djur. Många beteenden har fler betydelser beroende på när, var och hur de yttrar sig har jag märkt.

#6 på det där så skulle jag säga socialt faktikst.

Tack för alla era svar! Anledningen till min frågeställning från början var väl att jag tyckte att hans betetendeförändring efter kastreringen nästan är lite för bra för att vara sann, men tydligen har vi sådan tur alltså. :D Jag visste ju med mig sedan innan att om vi har otur så mjuknar han inte alls trots kastrering och jag är ganska bra på att  tänka på i-värsta-fall-scenarion.