Nej men ursh och fy vad jobbigt det måste kännas. Det finns fler uppfödare som varit med om samma sak som säkert kan ge dig stöd och en varm kram.

En massa tröstkramar från mig med!

nej vad hemskt, träst kram från mig och pussar från sessan..

Fy va jobbigt. Sänder en stor kram.

Kramas

Nej , beklagar.. :( Stora kramar!

Ja usch gud vad ont det gjorde.. Men tack för alla vänliga ord, det värmer!

Blir så himla ledsen när jag ser bilden på min bebis.. Han var verkligen speciell <3

------------------------------
Nu till hemskheterna. Vet inte alls vad det var han drabbades av. Började oroa mig att vi tagit bebisarna från mamman för tidigt eller liknande, dom är ju 5 veckor.

Han var helt normal och satt med mig, och det vände så fort! Helt plötsligt märkte jag att han inte kunde kontrollera sina bakben? Jag förstår inte vad det kan bero på. Pappa trodde direkt på kalkbrist, och började berätta om kossorna när dom får kalv, att dom får en kalkspruta för att kunna stå. Ok, tänker jag och undrar om man borde jämföra råttor med kossor.

Eftersom pappa var säker på sin sak så försökte vi få i Dumbo kalkrik mat och han verkade nästan piggna till, eller var det inbillning tro? Men efter någon timme blev han sämre. Han dog i min hand min lilla bebis.. Det där sista andetaget glömmer jag aldrig. Gud vad hjälplös jag känner mig! Alla syskonen verkar däremot vara pigga och friska.

Har ni någon aning om vad detta kan vara?

Fy vad hemskt det låter! :'( Du får en till stor värmande kram av mig!

Nu ger jag mig på en ganska vild chansning men kan det inte ha varit en hjärnblödning? Känner igen det där med att tappa bakbenen…

Men usch vad tråkigt för dig! Vet hur det känns, inte roligt alls.. men det är sånt som kan hända ibland, naturen tar bort det som inte var friskt, du kunde inte ha gjort mer än vad du gjorde. Han behövde iallafall inte gå bort ensam, han låg ju i din trygga hand.

Styrkekram till dig!

beklagar sorgen!! fy va hemskt… tröstkramar till dig!

Jag tycker det låter som en hjärnblödning.

Gaah. stackars min bebis :( Hjärnblödning!
Då kanske det är dags att försöka tänka att det inte är ens eget fel..

Vilken tur att jag kollade på film sent och inte vaknade och hittade honom i buren morgonen efter! Jag kelade med honom in i det sista, och klappade honom minsann fast han gått bort.

men gud vad hemskt! stackare, hoppas det känns bättre snart! :(

#11 Det var inte ditt fel! Varför skulle det vara det? Sluta skylla på dej nu, sånt händer!

Nej nej! tycker verkligen inte du verkat gjort något fel!

Sånt händer bara ibland. Det hände min älskade Liz också.

#14 Åh lilla Liz!  :'( Jag saknar henne så mycket…

Beklagar :/ Det är nästan tur att jag inte hunnit fästa mig mer vid Dumbo än jag gjort. Han var verkligen en sån som man tog rätt in i hjärtat när man träffade honom. En riktig godbit! :(

Å fy va hemskt !  stackare ! (både du och råttan)      Mycket blommor till Dumbo !

Usch vad hemskt :( Vet hur det känns, även om jag inte har mist någon råtta. Men kommer att veta hur det känns, och känna av det tio gånger. usch då, jag avskyr att man måste ta farväl någon gång.

Lider med dig, men hoppas att du får det roligt med dina andra råttor iallafall, dom gör dig nog glad igen hoppas jag.

Börjar ju nästan gråta själv här.. Har typ aldrig själv fått vara med när något av mina husdjur dött tyvärr, skulle ha uppskattat ett farväl. Du ska vara lycklig för att du fick det…

åh vad hemskt!

stakars dig!

Nej, så himla sorligt!

Jag beklagar :(

Tack! Att jag fortfarande får fina ord över det där hemska känns skönt. Saknar honom enormt. ingen kan ta hans plats, för han var verkligen speciell.

uchh låter inte alls skoj… =( sov söt råttisen!