här är hon, den sötnosen

putt :/

Jag tycker inte att du ska lämna tillbaka henne, då är de bättre att du går i avlivar henne själv så du är säker på att det blir gjort på ett bra sätt.

När hon biter o de funkar inte med att blåsa eller säga nej så lägg över henne på rygg tills hon ger sig. Eller dutta till henne på nosen. En annan råtta skulle bestämt markeramed kroppspåket, sen lägga över på rygg, till sist så biter den tillbaka. Du behöver inte dutta hårt på nosen en liten puff räcker för att hon ska tycka att de är obehagligt. Min ena pojke var lite väl vass ibland, men efter några bestämda puffar så är han nu bitfri.

Sen så reagerar jag på att du har småbarn på besök som du låter sticka in fingrarna genom gallret? Mina råttor bits inte, men aldrig att nån skulle få sticka in fingrarna genom gallret hur som helst, oavsett ålder! En vuxen person får naturligtvis skylla sig själv, men ett barn är mitt ansvar när jag visar råttorna. Jag anser att de är väldigt oartigt både mot mig och råttorna att bara köra in fingrarna i buren. Ska de klappa så ta ut råttan/råttorna då.

hon blir väldigt rädd när jag blåser på henne..jag har försökt att putta på henne efter att hon bitit, men då biter hon igen :/

Så det verkar inte komma någion vart.. :S

Djurmagasinet avlivar bra, det vet jag. Jag har fullt förtoende för dem. Det är bara det att det känns så hemskt.. :/

Ja det är ju klart att det är mitt ansvar, men grejen är att mina råttor biter inte, förutom Lilly, så det blir ingen skada skedd. Såklart så finns jag i närheten (eller föräldern) och ser till att inget händer och säger till barnet ifall jag ser om en råtta kanske får för sig något. Men det har aldrig hänt. Och barnen frågar alltid, om det nu inte är ett väldigt litet barn.

putt..

Har du vänt henne på rygg? Så du gjort klart att de är du som bestämmer? Biter hon igen när du duttar så dutta igen fast hårdare samtidigt som du säger nej eller vilket läte du nu har när du korrigerar dina råttor. Du måste vara bestämd. Bits hon för att hon är stressad eller biter hon bara ändå?

Jag tycker att du ska ha nolltolerans med fingrar genom gallret från andra. Men du gör naturligtvis som du vill. Barn ska inte vara i närheten av djur de inte känner väl o de ska vara ständig bevakning. De går nog ba om du flyttar ut henne från sitt revir.

hon är svår att få tag på, springer iväg så fort jag öppnar dörren.. så att få tag på henne efter att hon bitit eller när jag blåst blir svårt. Det stressar upp henne enormt när jag försöker få tag i henne. Hon biter inte när jag har henne i famnen, men det är nog på gränsen till det med.. :S

Jag vet inte, helt ärligt.. för hon verkar nyfiken, kommer fram med de andra. Men så fort ett finger kommer i närheten biter hon, även om jag inte sträcker fram det till henne. Hon tar mat ur handen, väldigt försiktigt (så länge det inte är något jättegott :P Men så är alla töserna)

Ja det är ju som sagt mitt val.

hjälp?

Du har nog inget val än att avliva, måste jag tyvärr säga. Råttor med ett sånt beteende redan som unga bli oftast inte bättre. Just att hon kommer från djuraffär också, du har ingen stam som du kan kolla upp och se om släkt har haft samma beteende och om det slutade efter ett tag. Har du henne kvar för länge kommer du fästa dig vid henne och inte kunna avliva, för att hon "biter bara ibland". Tänk på hennes framtid, du kommer aldrig lita på henne igen, inte vore det kul om det kommer hem någon liten parvel till dig som blir biten och är livrädd för råttor hela livet?

Satsa, snälla du, på 'uppfödarråttor' istället. När man väl fått hem en så märker man en så fantastiskt stor skillnad på temperament. Även om dina andra råttor är bra i temperamentet, eller till och med fatastiska och det knappt kan bli bättre, så slår jag vad om att du får hem en mer underbar i alla fall.

Nu blev det mycket längre än det skulle bli, men slutsats är att du nog ska avliva, själv, och skaffa en bra råtta, med känd stam utan sådana fel som helt plötsligt dyker upp! Lycka till, och tänk på att ta rätt beslut nu! :)

Jag har gissat mig till det beslutet jag också.. vilket känns hemskt.. :'( men ja, måste ju tänka på min egen och andras trygghet med råttorna.

Jag litar på Djurmagasinet här i Umeå, och det står jag fast vid TROTS att jag har två stycken underbara myskillar från uppfödare.

Dessa tjejer jag har är världens finaste och jag håller fast vid att det gäller att man väljer själv. För att hitta personkemin. Har även en omplaceringstös, som är från en uppfödare och hon är väldans spattig! Men det är en stooor förändring från när hon kom hit, då var hon ett litet nervvrak. Med andra ord så kan det bli fel även om de kommer från uppfödare.

Min anledning till att jag tycker bra om Djurmagasinet håller jag för mig själv för att slippa alla diskussioner, alla får tycka som de vill och följa sin egen mage så att säga.

Sedan frågar jag alltid om de vet vars råttorna komemr från, och om de säger "tror det var nåt ställe söderut.." så blir jag helt klart mer försiktig. Då de även har kontakter i själva länet.

Men jag tror inte det blir några fler efter denna tös.. kanske att jag tar mig an en annan, från den kommande kullen. Men det får vi se hur den är så att säga.

Sitter fortfarande med beslutsångest angående två av mina töser som är sneda.. de lider inte och klarar av buren helt ok. Men när de tas till en plats de inte brukar vara på så lutar de mycket mer. Den ena är Eos, omplaceringstösen på ett år. Hon blev sne pga. en öroninflammation troligtvis, men är kvitt den. Den andra är Lillan och hon har alltid varit det.. hade jag vetat vad det var från början så hade jag behandlat henne. Men nu är det som det är.  Så har du nå tips angående dem så får du gärna dela med dig. :)

Jag hade gärna tagit henne, tyvärr är det för långt och jag åker inte hem till Norrland på många månader ännu.

I vilket fall angående djurmagasinet i Umeå, jag vet att du inte vill höra det, men därifrån har jag en kanin de skulle avliva för att han var blind, vilket han inte alls är.

Sen hade jag en roantös i en enda dag innan hon fick lov att avlivas på grund av svår lunginflammation. Hon var så sjuk att Roslagstull hörde varje andetag genom telefonen och hon kunde inte äta och andas samtidigt utan att nästan kvävas. Men då fick jag ändå tjata sönder ett hål i deras huvud för att ta med henne hem eftersom de enligt dom bara var en förkylning, hon var skinn och ben, vägde 46 gram och var ca. 8-10 veckor.

Det är ju trevligt att du har förtroende för dem och du haft tur med dina djur men med det jag har upplevt har jag svårt att förstå hur någon djurvän försvarar de djuraffärerna.

Ja alla har vi väl inte lika tur antar jag.. det lät då inte trevligt. Men vad ska jag säga? Jag är en sådan som inte kan tycka illa om någon/något förrän jag upplevt något negativt från den/det själv.. Förlåt…?

Exakt hur länge dröjer det? Kan ju ha kvar henne tills du kan hämta henne? Vill helst inte avliva, och känner du att du vill ge henne en chans så är jag bara glad!

Något tips om mina sneda töser? :)

Du behöver be om ursäkt. Jag berättar bara mina upplevelser från Djurkompaniet och även om du haft tur så kan de tyvärr inte särskilt mycket om råttor eller djur i huvudtaget. Såna misstag ska inte få göras då det alltid är djuren som blir lidande.

Jag kommer inte upp igen förrän till sommaren och min bror har tyvärr nyligen åkt ner från Umeå. Det är om det finns möjlighet att hitta transporthjälp men det är en lång sträcka, jag bor i Göteborg.

Angående dina sneda töser så finns det antagligen inte så mycket att göra. Men så länge de lever ett bra liv så är det väl heller inte så mycket att oroa sig för? Blir de mer sneda vid stress så försök att inte utsätta dem för nya platser i den mån det går.

Jag ber om ursäkt… att jag inte tar efter och tycker illa om någon för att en annan person har råkat illa ut. Jag tror dig, men de verkar ha blivit mycket bättre nu på Djurmagasinet.

Det verkade som en lång tid för henne "att bli sämre" :/ Och en lång sträcka för henne att färdas ensam.. Jag vill inte verka känslokall eller så.. men på något vis känns det bättre att avlivla henne, misstycker du mycket?

Jag tror det också.. att de kan leva sina liv bra som det är.

Hon mår ju uppenbarligen inte bra, vad är det som säger att hon ska få det bättre vart hon än flyttar? Finns tyvärr inget som säger det.. :(
Till slut om det går för långt kanske hon börjar ge sig på sina burkamrater, och då måste hon sitta ensam också… Det rätta om du känner det är nog avlivning, tyvärr. Känns alltid jättetungt att ta det beslutet, men du verkar vettig och jag vet att vad du väljer är rätt både för dig och framförallt för råttan! Lycka till, och styrkekram!

#15: Jag håller inte med om att en råtta automatiskt mår dåligt bara för att den inte trivs med människor. Jag har haft råttor innan som varit svåra att hantera och då har de helt enkelt umgåtts med min flock istället och fått vara med mig på egna villkor. Att hon biter när någon sticker in handen i hennes revir kan tyda på dominans eller rädsla, om det är det senare och hon är osäker gör det bara mer skada än nytta att blåsa och vända på rygg.

#14: Jag misstycker inte alls och du är inte känslokall, det är din råtta och du känner antagligen vad som är bäst för henne. Dessutom, hur dumt det än låter så lider inte döda djur. Har man inte möjlighet att ta hand om dem mår de inte sämre av att få somna in.

Ja det är ju sant. Men när jag som sagt har besökare vill jag ju inte att de ska få lida för att hon är dominant/rädd.

Jag har bestämt mig för att låta henne somna in.. ska åka in med henne i mogron :( Känns jättetungt, men det blir nog bäst så..

Tack för alla tips och stöd!

#17 Vad tråkigt :( men du gjorde vad du kunde..