
Ensamråtta?
Hejsan!
Jag vill hemskt gärna köpa en råtta. Men de mår inte bra om de är ensamma som man läst men testar lite nu och frågar kunniga.
Vi hade förut ett marsvin som inte fungerde med andra marsvin. Han blev trakaserad, helt enkelt. Han bodde själv hemma hos oss och vi har alltid lagt ner mycket tid på våra djur så han var med överallt och verkade må bättre av att vara själv.
Tänkte om det kan finns någon sådan råtta som jag skulle kunna ta hand om?
ÄR HELT NY på området, visst, har haft andra smådjur men inte just råttor.
ANLEDNINGEN till att jag bara vill ha en råtta är att jag oroar mig för problem mellan råttorna om jag har två eller över hur det blir när en råtta dör och den andra blir ensam kvar. Då har man ju ett ansvar att skaffa en ny kompis åt den råttan och då blir ansvaret över en så lång tid om ni kanske förstår vad jag menar? Man vet ju inte nu hur livet ser ut om några år eller om jag kommer att fortsätta vilja ha råttor..
SJÄVLKLART ÄR DET INGEN OMÖJLIGHET att ha två råttor heller men funderar bara lite kring det här.. Jag vill hemskt gärna diskutera detta! (antar att ni får diskutera det här väldigt mycket, ungefär som akvarister får diskutera guldfiskar i skål men är hemskt tacksam för svar)
Lägger in det på köp och sälj för säkerhets skull, men det skulle kanske platsa bättre under "Att vara råttägare".
Älskar mina stora små vänner..

Visst finns det råttor som bor ensamma, men det beror oftare på att de är de som trakasserar/biter/attackerar de andra. Men det är inte alltid en aggressiv råtta brukar få leva, då de oftast mår väldigt dåligt.
Jag tycker att ska du köpa råttor, så köp minst två. Oavsett hur många man har blir det oftast en ensam kvar och vill man inte skaffa fler efter det så får man helt enkelt se till att spendera extra mycket tid med den som är kvar.
Tar man två (av samma kön) från samma kull så är det oerhört ovanligt att de inte skulle gå överrens.
Eftersom du även säger att du är helt ny på råttor så rekommenderar jag dig att läsa på så mycket du kan, för råttor är oftast mer krävande än andra smådjur. Detta mest p.g.a. deras intelligens som kräver att de ständigt får nya leksaker, att man är mycket med dem och dessutom har en rymlig bur som är väl inredd.
Har du några fler frågor, så fråga på. Vi är här för att hjälpa! :)
/Bima
Tja…jag har en hane som är hur gullig som helst och snäll emot mig men han hugger ihjäl småråttor på löpande band här när jag testat så han kommer aldrig mer få träffa en annan råtta. jag hade tänkt låta honom få somna in, men jag vet inte, bor du nära och kan hämta honom kan du lika gärna få honom istället.
Stig-Helmer, roan, ganska STOR och 9 månader gammal cirka.

Tack så mycket för svar!
Ja, då skulle med andra ord en sån råtta kanske inte vara så frisk heller då? Alltså, jag tolkar det som att en råtta som inte fungerar med andra råttor har svårt att fungera med människor också? En sån råtta vill jag ju förstås inte ha.
Då är det väl bäst att skaffa från samma kull så är oddsen högre att de dör vid ungefär samma tidpunkt.. Och att de håller sams. Vad skönt att få det bekräftat att bråk är ovanligt.
Har nog gått i råttankar i flera år nu! :) Det är just deras intelligens som fascinerar mig. Har träffat andra personers råttor och blivit helt förtjust. Tycker inte de är så lika andra smådjur i sättet.
Jag läser väldigt mycket om dem men det finns ju alltid hål som behöver fyllas. Eller, ibland behöver man få saker och ting bekräftat på nå sätt. :)
Älskar mina stora små vänner..

Oj, svarade på Bimas meddelande
Men då kan jag återgå till det svaret. Är han snäll mot människor?
Jag bor i Gävle.
Älskar mina stora små vänner..

men åågud vad slarvigt jag läser, nu ser jag ju att du skrev att han va snäll
Älskar mina stora små vänner..

Läste din andra tråd om Stig- Helmer. Det låter ju lite obehagligt. Kan man inte få problem med en sådan råtta?
Vad tror andra om det?
OM jag skulle ta hand om honom eller någon annan råtta som beter sig såhär skulle jag ju ge den en andra chans, samtidigt som andra råttor slipper bli utsatta för honom och jag skulle SJÄLVKLART inte avla på honom, det skulle jag i vilket fall som helst inte göra med någon råtta. Tycker inte man ska avla på djur(ej ens katter) om man inte kan vad man håller på med och dessutom finns det så mycket hemlösa djur i den här världen.
Men frågan är om en sån råtta skulle kunna må bra av att leva? Gimme a discussion, ni som kan råttor.
Älskar mina stora små vänner..
Terato: han är mycket snäll och mysig mot mig, så det är inget problem. Däremot så finns ju aspekten att han måste ha ständig uppmärksamhet eftersom han inte har annat sällskap än människor.
Fast nu är det inte speciellt aktuellt i vilket fall som helst då jag bor 6 mil från Göteborg så det är ganska långt.

Ja, det var ju synd att du bodde så pass långt bort. Han avr ju otroligt fin, dessutom!
Jag studerar till lärare och går i skolan bara två förmiddagar i veckan så jag skulle ha massvis med tid för en liten vän. Därför kanske jag ska vänta med att skaffa någon tills ett liknande tillfälle dyker upp?
Älskar mina stora små vänner..

På råtthjälpens sida finns det många råttor som söker nytt hem.

Man läser och läser och läser om råttor. Och inte blir man visare. Det finns ju så många olika åsikter. Har kompisar som har råttor också och vissa tycker det är helt okej med en råtta och andra tycker inte alls det.
Vissa tycker att det är okej med en ensam råtta om den får tillräckligt med uppmärksamhet av människorna och vara med hela tiden. Alltså, inte så mycket bursittande.
Funderar på hur det är med hundar. De är ju sannerligen flockdjur men hålls ju oftast en och en. Är det bara för att en hund kan få ut mer av människor än råttor kan? Att vi är mer lika? Eller för att hundar kan träffa andra hundar ute på promenaden? Eller är det bara för att man förutsätter att man inte lägger ner lika mycket tid på en råtta som på en hund? Finns det ingenstans man kan läsa om forskning på området?
Älskar mina stora små vänner..

Jag skulle säga att man inte bör ha en ensamråtta om det inte är så att den som sagt inte kräver detta, för oavsett vad du har hört att folk tycker att det är okej med en, så skulle jag säga att det inte är det. En människa kan aldrig till fullo ersätta en råttkompis helt enkelt.
Hundar är, till att börja med ett annat djur. En hund är ju med dig nästan hela tiden och kräver ditt sällskap. En hund ser dig som en i sin flock, fast med högre rang. Hundar får möta andra hundar dagligen, något som är nödvändigt för dem. Oavsett hur mycket du tar ut råttan så blir det aldrig lika mycket och de älskar att få tvätta, leka och sova med en råttkompis.

Ah, jag antar att det är så! Det är antagligen så med alla djur också, att man inte liksom förstår dem förrän man själv har haft erfarenhet av djuret. Det är ju därför det är jättebra att ha kontakt med andra som är erfarna av råttor.
Jag har t.ex haft väldigt många katter och de är ju ensamdjur. Men jag märkte på min lilla honkatt som jag har nu att hon behövde ha en kattkompis. Andra katter jag sett har mått bäst av att vara själva. Så jag tänkte väl lite att man skulle märka om de behövde en till. Men det är väl svårare att veta med råttor också..
Nu har jag i alla fall hittat en tjej i Bollnäs som har ett gäng råttbebisar som är leveransklara i oktober. Så jag tar nog två tjejer av henne! :D
http://www.blocket.se/vi/9474123.htm?ca=5_s
Men hur vet jag att hon är en seriös uppfödare?
Älskar mina stora små vänner..

De flesta uppfödare brukar vara registrerade i SRS (Svenska Råttsällskapet). Annonsen där verkar ju seriös på så sätt att hon som säljer dem bryr sig om var de kommer, men det säger tyvärr ingenting om råttornas bakgrund. Det är ju bara att du mailar henne, eller ringer, och frågar lite som du undrar över, som föräldrarna, sjukdomar etc.