förtroende -vad ska jag gör???
Jag har ett stort problem, vet inte vad jag ska göra för att vinna tillbaka förtroendet hos min råtta Babsan och få henne trygg igen. Tycker inte om att se henne så rädd och rycka till vid minsta lilla ljud och bli stressad och skräckslagen. Vad ska jag göra?
Detta är händelsen bakom problemet:
Torsdag 24jul 2008 22:04 Dagboksinlägg
När jag kom hem idag var Babsan ute i buren och vaken, så då tänkte jag att "Babsan kan ju få följa med ut en sväng och slänga soporna".
När jag hade slängt soporna och babsan satt fint på axeln så tog jag en promenad runt huset. Runt kröken in på innergården glömde jag att tänka till… kom för nära en av grannarnas katter.
Babsan blev skrämd och bara hoppade hastigt till, hoppade ner på marken och sprang in i buskarna. Katten for efter. Jag hyste på katten och fick tag i den, gick sedan till dess hem ochbad dem ta in den tills jag hade hittat Babsan. Flickan i huset var så snäll att hon kom ut och hjälpte mig leta efter den lilla förskrämda Babsan som inte är van vid läskiga buskar eller katter. Letade och letade…. in mellan buskarna och brännesslorna.
"Babsan", "Babsan"…. "var är du"…. Oj oj oj… måste hitta Babsan, det är ju farligt här på innergården på marken själv med alla katter. Ringde efter förstärkning, precis när de kom fick grannflickan syn på henne… över 4meter längre bort i buskarna. Hon blev skrämnd av minsta lilla prassel. Stakars Babsan.
Men till slut lyckades jag få tag i henne, min skrämnda lilla bebbe. Oj vad hjärtat bultade ochhon låg jättestilla i min famn. Nu ligger hon inne i buren där jag lämnade henne för en timme sedan, och pustar fortfarande ut.
Stackars Babsan, men tur att jag fick tag i katten och till slut hittade Babsan igen i buskarna. Vilken lättnad! Nu blir det ett tag innan jag tar ut henne på en promenad i området här, vill ju inte att hon ska bli skrämnd på nytt av gårdskatterna.
Stackars lilla Babsan, min lilla älsklings bebbe.
Så här är det idag 2008-07-26:
Är hundvakt idag. Så fort Babsan hörde hunden blev hon jätterädd, klättrade upp i ena hörnet i buren och ville klättra igenom trots att det är omöjligt. Tog upp henne i famnen och hon rköp upp vid örat… höll henne tätt tätt iaf tills hjärtat började saknta lugna ner sig. La henne i hängmattan, upptäckte att hon fortfarande var stressad så jag tog upp saga till henne. De la sig någesånär till ro i hängmattan, såg ändå på henne att hon inte helt kunde slappna av. Satte dem båda i transportburen som är mörk och som de har fått vara i två dagar förrut i veckan sedan jag köpte den. Väl där inne blev Babsan lite lite lugnare, iaf när de fick vara i buren i det varma storarummet för där fick inte hunden vara. Var även orolig eftersom jag inte sett henne dircka på 24 timmar, men ärigt en bitar melon ocj lite på en äpplebit. Ringde djursjukhuset i Malmö och de sa ge henne gurka eller annat med mycket vatten i… du ska inte stressa henne i onödan med att tvångs ge henne vatten med spruta. Efter någon timme när de kommit mer till ro så fick de flytta in i dett svala köket i buren på bordet… tyckte själv vid det laget att det snart var outhärligt i storarummet med närmare trettio grader. Väl p köksbordet har jag tittat till dem flera gånger, ungefär två gånger har hon vågat visa sig och den ena gången blev det ett litet ljud från min sida när jag skulle öppna buren så då blev hon jätterädd och sprang in i huset och vågade inte visa sig på över en timme i fred ens. Nu har hunden åkt hem och jaghar precis svalbadat råttorna. Vill vänja dem vid vatten, så jag satte mig i badkaret med dem. Så Babsan klättrade upp på axeln och gjorde lite trivselljud, för hon slapp vattnet. Nu sitter de båda med mig fuktiga på skrivbordet i värmen och Saga putsar sig på fullt. Babsan sitter ibland och pch puttsar sig eller stilla skräckslagen och tittar på mig.
Babsan brukar vara jättenyfiken, och t o m bita till mig om jag stör hennes skönhetssömn mitt på dagen för mycket… men nu vågar hon knappt. Igår kände hon bara med tänderna på fingret för att markera "lyft inte upp mig", för hon var rädd. Honbrukar vara jättesnäll och nyfiken när hon får komma ut, men nu vågar hon inte ens röra på sig ordentligt inne i buren när den är stängd.
Jag har ett stort problem, vet inte vad jag ska göra för att vinna tillbaka förtroendet hos min råtta Babsan och få henne trygg igen. Tycker inte om att se henne så rädd och rycka till vid minsta lilla ljud och bli stressad och skräckslagen. Vad ska jag göra?
HJÄLP!!!!
Hmmm… Jobbigt läge:/
Pröva att sätta dej i ett rum med inte så mycket roligt i och ställen där hon inte kan gömma sej. sätt det i ett hörn och låt henne komma till dej…
kan hjälpa.
och ta det lugnt med henne ett tag, hon har ju inte haft det så jätte lätt det senaste och dessutom gör värmen det nog inte mycket bättre.
Min blogg: SweGizmo.se
Har verkligen försökt att ta det extra extra lugnt med henne, trots att jag har lite svårt att komma ihåg det ibland. Ska vara borta söndag till tisdag förmiddag, och då har jag råttvakt. Vågade inte ta med dem i en bil utan AC nu när det är sä varmt efter det jag läst här på R.I.F att vissa hade dött av värmen i bilken under transporten.
Råttvakten tar däremot inte ut dem eller lyfter dem eller så, utan ger dem bara färskt vatten, mat och någon frukt/grönsak. Hon hälsar på dem om de kommer fram till henne självmant i luckan däremot.
Har sagt till henne att sätta på fläkten på dagarna för att göra det lite svalare för dem, nu när jag inte är hemma och kan titta till dem som jag brukar. Ska sätta fläkten på golvet i rummet och vinklad ifrån buren, så blir det säkert bra… svalare men utan drag. Så vet hon hur den ska stå, så den inte blir felvinklad.
Hoppas dessa dagarna kan hjälpa något… föröker ju vara såå sååå försikig med henne nu ju. Stackars lilla Babsan.
*hoppas* *hoppas* *hoppas*

pröva, som SweGismo sa, att ha henne i ett rum med typ inga andra saker/gömställen. sätt henne på ena sidan, och du på andra sidan av rummet. vänta tills hon kommer till dig, men det kan ta tid. resultatet ska vara att hon ser dig som tryggheten.
när hon väl har kommit till dig, beröm en massa, och klappa och kela.
sen kan du pröva att ha henne på en stång, ryggstöd, staket eller liknande när hon inte kan komma ner. stå på andra sidan och vänta tills hon kommer till dig. detta gör även så att hon blir mer självsäker och inte lika rädd.
de här övningarna ska du göra några gånger varje dag.
Tog ut Saga och Babsan nu på morgonen precis för att springa lite i sängen, det blir ju några dagarn nu tills de blir handskades med ordentligt.
Tog deras påslakan och satte båda bredvidvarandraa där under och mig själv under täcket igen. Märktes direkt att hon inte var lika rädd. Klappade dem lite då och då, båda två.
Efter ett tag kom hon själv och ville upp, så det fick hon… men hon sprang direkt upp på smalsidan av extramadrassen jag har ståendes mot väggen(som jag har där ifall jag får övernattningsgäster). Sen sprang hon lite där själv fram och tillbaka med Saga som jag plockade upp. De kom själva när de ville ner i sängen igen. Tog upp dem på madrasskanten precis innan de skulle in i buren igen, och lät dem själva komma till mig så att jag kunde gå och släppa in dem.
Fortfarande inte sig riktigt lik, men påväg. Det kan ha hjälpt att jag igår svalkbadade dem. Märkte hur otrygg hon blev då, så jag tog och satte mig med alla kläder, utom byxor och strumpor, i badkaret med dem. Då kröp hon upp på axeln ochgjorde trivsel-ljud. Detta var andra gången hon fick kontakt me badningslikande former någonsin. Det märktes på dem båda senare att de tyckte det var skönt, för de blev svalare, flydde inte synen av mig vid buren och putsade sig för fullt. Behövde juinte för en gångs skull skrämma dem med hårfönen, för det var ju varmt nog endå.
Ska ta det lugnt också när jag kommer hem på tisdag, trots att jag då har saknat dem jättemycket. Kan ju göra som vanligt med Saga, men lämna Babsan ifred.

#5 - Bra! Det tar tid att bygga upp kontakt, men om ni har haft kontakt med varandra innan kan det gå snabbare :)
Det är också viktigt att hon är helt själv med dig när du gör övningarna, så att hon inte följer efter Saga, utan att hon väljer helt själv att gå till dig. Samma med Saga.
En annan övning är också att sätta dem på t ex en hylla, stol eller liknande, där dem inte kan komma ner. Men med din hjälp, t ex att du sätter armen som en bro så att dem kan ta sig ner. Då lär dem sig att vända sig till dig när dem behöver hjälp.
Om Babsan har svårt att slappna av kan du ta mysstunuderna då hon ligger och sover eller vilar i sin bur, klappa och kela med henne, utan att ta upp henne. :)
Jag skulle nog tro att det går över rätt bra av sig självt. Om du försöker att låtsas som om ingenting hade hänt, och låter henne lugna ned sig i den takt som behövs. Om du håller på och daltar med henne, så märker hon på dig att det är något "speciellt" vilket kan göra att hon har svårare att slappna av igen.

Mvh Stephanie 

Jag har försökt att vara som vanligt, men ta mer hänsyn till henne och är extra uppmärksam på vad hon säger.
Hoppas verkligen att det håller i sig nu att hon bara markerar med tänderna mot huden istället för att bita till hårt när hon inte vill eller vill bli lämnad ifred. För gör hon det så slipper jag disciplinera henne genom att vända henne upp och ner för att visa att så gör man inte. Gör dock bara så under normala förhållanden när jag vet att hon inte är rädd eller så.
Babsan verkar också ha reagerat på att jag säger "Nej, så gör man inte" när hon har varit påväg att naffs eller bita till en och man sett det på henne precis innan. Saga fungerar det inte alls på, men det kan ha att göra med att hon inte blev tämd förren hon kom till mig för ett år sedan… och nu är hon gammal ju. men saga är inte lika skrämd när hon är ute och har upptäckt att det är roligt och att jag är snällare än vad hon förstod från början.
Nu är de ialla fall hemma och har det svalare än vad jag har det här. Det svalaste rummet med fläkt på riktad mot andra enden av rummet. Önskar jag också hade en fläkt här… det är ju sssåååå varmt.