första steget är kanske att erbjuda dem mat ur handen utan att ta i dem. så dem märker att din hand inte är farlig utan något bra. låt dem komma fram till dej, inte tvärtom:) iaf nu i början.

Låt det ta sin tid. De behöver vänja sig vid dig, den nya miljön och alla konstiga nya ljud och lukter. Leta runt på forumet, med hjälp av sökfunktionen, så hittar du säkert många bra tips om hur du kan få dina råttor trygga med dig. Men jag tror att det viktigaste är att du har tålamod, ge dem mycket uppmärksamhet, men stressa inte.

vad menar du med uppmärksamhet

Hantera dom mycket så blir dom vana vid dig, tillslut. Dom är ju inte bebisar, men ganska unga ändå.

Jag tog hand om två tjejer som kom från en familj som inte hanterat dem. De var 3-4 månader. Den ena fick jag avliva för att hon var rädd och bet hela tiden. Den andra har jag kvar. Efter 2-3 månader började hon komma fram i stället för att springa iväg när man kom nära. Idag kan man klappa henne lite, lite grann när hon har en modig dag. Man kan inte lita på henne helt och hon kommer aldrig att bli bättre än såhär. Allt är på hennes vilkor. Vissa dagar klättrar hon upp i famnen och andra visar hon sig knappt.

När det är så pass gamla råttor som inte blivit hanterade så kan du inte förvänta dig att få dem tama. Allt kommer att ske på deras vilkor. De kommer inte att bli några gosråttor. Ibland kanske du kommer att kunna klappa dem lite grann utan att de springer sin väg. Jag hoppas att du får dem att sluta bitas!

Jag hade det i och för sig lättare än dig då jag hade 10 andra supermänniskoälskande tanter. Då kunde jag bara ignorera den lilla rädd och låtsas att hon inte fanns. Efter ett par månader började hon ta kontakt med mig. Det är ett framsteg som jag aldrig trodde skulle komma. Du ska inte tvinga dig på dem. Öppna burluckan och bara sitt där. Låtsas att du inte bryr dig. När de väl börjara komma och titta ut ur buren så kan du röra på händer och armar en bit bort. Flytta lite på dig och sånt så att de inte blir rädda av att det rör sig utanför när de sitter på kanten. När de är trygga på det stadiet kan du lägga armen på luckans burkant. Då kan de utforka dina händer och kanske klättra ut om de så vill. Om de tar steget ut ur buren är det lätta att hantera dem. Då går det att klappa dem utan utan att de blir rädda. Men låt dina flickor sköta det hela i sin takt. Om du har för bråttom och tränger dig på så kommer du att få börja om från början igen.

Du får givetvis skicka ett PM om du behöver hjälp.  Lycka till!!

#4 men det är inte så lätt att hantera dom när dom ligger i ett hörn och blundar och väntar på att jag ska gå hehe men jag ska försöka de där med mat

#5 hur gamla ska dom vara när man köper dom om man vill ha "gosråttor"?och vad är bäst honor eller hanar?

#7 Man köper dom från en seriös uppfödare som avlar på temperament. Då spelar åldern inte så stor roll. Men vanligtvis säljer man råttorna när dom är runt 5 veckor.

Edit: JAg menar att det spelar inte så stor roll om dom är äldre än fem veckor, även tremånaders bebisar från seriösa uppfödare är gosiga. Men som yngst säljer en uppfödare sina råttor vid fem veckors ålder. I en djuraffär säljs dom ibland redan vid 3 veckors ålder då det är lagligt (och jättefel) att separera dom från mamman då.

Det bästa är att köpa från en uppfödare. Då är ungarna hanterade från första början och vana vid allt. Då får du en tam råtta på en gång. Kolla på www.rattsallskapet.se och klicka på uppödare så får du fram ett register med uppfödare.

I en djuraffär så ska de helst vara fem veckor (alltså helt "nya"). Någon veckor till brukar inte vara något problem, det kan ta lite längre tid. Men om man köper från affär så ska man tänka på att de ska vara så unga som möjligt.

Om det är honor eller hanar spelar ingen större roll. Hanar brukar man säga är lugnare men i stället luktar de mycket mer. Honorna luktar knappt och är mer påhittiga och aktiva. Jag har både honor och hanar och jag kan inte säga att jag märker någon skillnad i gosighet. Jag har honor som gör allt för att få ligga och sova i famnen.

#8#9 tackar