Alla djur kan bli tama! :D mer eller mindre. Men dom har fortfarande kvar instinkter. Han verka haft astur! :o
Man kanske borde ge sig ut och fånga en liten bebis då.. hm hm!

jag funderar nästan på det också faktiskt, men det måste nog som sagt vara en liten bebis:/ och så måste man nog ha massa tur^^ haha…

Tyckte det var jätte kul att prata med honom för han berätta så himla mycket om hur råttorna betedde sej och hur dem fungerade. han hade under ett tag ganska många råttor då han avlade också… och då bara på vildråttor:s dem flesta blev faktiskt riktigt hyggliga sa han…

sedan beklagade han sej över att han ville ha råttor igen men inte fick för min faster (hans fru) haha^^

Inte kul att bli attakerad av hela flocken, bli biten och få rabies och blodförgiftning osv >_<

Ujuj! Coolt :D!

Aww

Det är nog stor skillnad i att "dom flesta blev hyggliga" i jämförelse med tamråttor som är domectiserade samt hanterade från ung ålder.

#4

ja det är det säkert:) men tycker ändå det hade vart kul att få en vildråtta tam:D för dem lever ju längre än våra tamråttor, så dem får man ha kvar länge, hehe…

Är det inte olagligt att fånga in vilda djur? Tänkte att det borde ju gälla råttor också :P

Det är olagligt att fånga in vilda djur. Låt vilda djur vara vilda. :)

#5 vem säger att dom lever längre?

Det är så mycket som är olaglit ;D

#8

det står att vildråttor kan bli upp till 6-7 år om dem inte äts upp osv.

medans våra tamråttor bara har en medellivslängd på 2 år:/

Jag läste en amerikansk studie (orkar inte leta upp den på nätet just nu, men kan göra om någon är intresserad och jag hittar den igen) där en forskare hade isolerat en vildråttekoloni från rovdjur och sedan studerat dem

90% blev inte över 1½. Så jag tror inte att vildråttor blir äldre än våra tamråttor….

 Sen är det inte alla vildadjur som blir tama (vet dock inte hur de e med råttor). Kaj fåglar bli jättetama typ direkt. Men måsar blir inte ens tama om man fött upp dem själv (har tagit hand om två måsungar som sedan släpptes ut, ingen av dem blev tam, trots daglig kontakt med människor). Har även tagit hand harpaltar vars mamma blev överkörd eller liknande.. och de var tama till en viss ålder, sen blev de helt förbytta, precis som om de aldirg träffat människor innan, trots att de då växt upp från de var yttepytte med människor som klappat på dem varje da..

#11

attans

#11 Väldigt intressant info!

Och förstås en intressant tråd. Helt makalöst att han lyckats få vilda råttor tama så lätt. Då måste de ha en väldigt stor benägenhet att bli tama.

Haha, fast jag undrar varför man skulle vilja ta in en vildråtta!

Dessutom håller jag med Girlie. Man ska inte hålla på med sånt om det inte är för att hjälpa ett djur. Vi har gott om domesticerade råttor som det är. En sak jag funderar över är vad vildråttorna tyckte om att leva i fångenskap? Hur klarade de av att sitta i bur osv?

Men något som jag tycker är lite skoj är vilda djur som frivilligt väljer att söka kontakt med människor. Igelkottar, ekorrar osv som kommer och äter ur handen. Det är väldigt speciellt. Något jag gärna skulle vilja uppleva!

#13 Får mig att tänka på våra igelkottungar :) Är förstås inte samma sak som att dom gör något frivilligt, men vi hittade två bebisar utan mamma (första dagen var dom 6st, dagen efter hittade vi bara två, så vi antog att mamman hade dött, eftersom dom var kvar på samma ställe) som vi nappmatade var 3e timme i 3 veckor typ. Jisses vilka tama igelkottar. Och oj vad dom får mig att vilka skaffa tamigelkott när jag tänker på dom :)

Vad jag sett av vildråttor och tamråttor så är det rädslan för människan som vi avlat bort. Vildråttor är ett naturligt skyggt djur som håller till i vår avkant, inte i centrum. De äter vårt skräp, ligger inte i våra sängar. De vill inte vara oss nära. Naturlig instinkt är att sky människor. Leva av dem men inte med dem.

Detta har man även sett när man fångat in vildråttor och tvingat dem till fångenskap. De uppskattar inte människor.

Ett ungt vilddjur kan man alltid få en tillit till EN person, som ex fött upp den, matat den, inte för ALLA människor. Det är en ganska naturlig vild egenskap. Skulle tro att din fasters man, SweGizmo, hade ett sådant förhållande till råttorna. De litade på honom, men inte på andra människor.

Fast det är ändå ett sidospår. Vad jag ville ha sagt är att jag är ganska övertygad om att brunråttans naturliga instinkt är att hålla sig undan. Att den är mkt svår att få undergiven människan. Alltså ett steg längre än tam. Det tog ju nästan 100 års avel att få råttor bitfria och folk att våga döma dem igen på utställningar…. Även om alla här tycker att råttor är tama så tycker jag att det är mkt kvar att göra…

tufft.. första gången jag hör att någon seriöst fångat in vildråttor för att ha som sällskap.

#15 Men tamråttan måste ju ändå vara ett djur som har ganska hög benägenhet att bli tam. 100 år känns inte så jääättelänge ändå.. Om man t.ex. jämför med hajar och sebror så är de ju omöjliga att tämja. Vissa arter kan man tämja delvis osv.. Och vissa tämjs jättefort.

Jag har fått uppfattningen att vilda skogsmöss är mindre skygga än vilda husmöss också. Ändå är det husmus som vi har som tammöss! Lite skumt.. Slump? Eller finns det kanske en annan anledning?

Det är spännande, det här med domesticering.

Fast även om 100 år är ganska kort tid så blir det ju måååånga generationer på den tiden.

Fast nog har väl tamråttor fötts upp längre än så? Första utställningen hölls ju 1901.

Jag minns inte exakt årtal, men det var väl nån gång i början på 1800-talet.

tamråttor hade de i asien för typ 1000 år sedan.. fast inte tama som vi har dem dock..men inte förrän på 1700-talet blev de populärare i tex england.. första utställningen hölls i england 1901 som gul_zebra skriver!

#13

På tal om burar, han hade en jätte stor voljentär (stavas?) med rör osv inne i sitt vardagsrum, där hade han råttorna. och precis som våra egna råttor tyckte vildråttorna om att vara högt i buren och gillade att klättra.

om jag förstår det så trivdes dem i buren eftersom dem självmant sprang in i den om dem var lösa och tröttnade.

Klart att alla vilda djur kan bli tama med tillräckligt mycket hantering… Likaväl som tama kan återvildas… fast de svaga stryker med först vid åter förvildandet..

men ett vilt djur kan du aldrig lita på även om det är orädd och tillgiven. sen tror inte jag att ett djur som minns sin frihet kan vara helt lycklig i bur.

hmm våra egna tamråttor visar ju upp många vilda tendenser, så jag skulle nog inte lita på en sopråtta även om jag haft den sen den var bäbis..