jag flyttade direkt till min kille, flyttade dit när vi varit ihop i två månader. Nu fem år senare så bor jag fortfarande där. Lite saknar jag erfarenheten att bo själv. Som det ser ut nu så lär jag aldrig få uppleva det. Men man ska aldrig säga aldrig.

Står du i valet eller kvalet så följ ditt hjärta vad som käns rätt.

Man hör så många säja att de är inte bra du borde bo själv först men senast i går hota min mamma med att slänga ut mig om jag inte anstänger mig mer.. hon sa att skulle följa med o hämta hästen men jag sa jag ska i väg o grilla i dag så jag kan inte då blev hon sur o sa att jag var så självisk o omogen..

 Hon hota med att vrida nacken av mina råttisar så jag bara fick en kvar om jag inte städa rumet :'(

Det hör till att mor och dotter blir ovänner när dottern blir stor, hon konkurerar i reviret och det är dags att flyga ur boet. jag och min mamma bråkade jämt, nu är vi bästa vänner, men det hade aldrig hållit om jag stannade hemma så mycket längre. Vill din kille att du flyttar till honom då? Det är ju enklare att flytta till en redan befintlig lägenhet och billigare om han har endel möbler. Det är ju så mycket som behöver inhandlas om man ska ha ett fungerande bohag.

Aaa de vill han.. han frågar hjämt varför jag inte flyttar till han för.. De är ju sant

ja men gör det då, om du vill bo själv sen så kan ni ju bli särbo. Han förstår säkert om du förklarar för honom att du vill prova hur det är ett tag. Själv e jag för social för att bo själv, jag hade nog flyttat ihop med en kompis om jag inte bodde här.

^^

Hur länge har ni varit tillsammans? Har du fast jobb/inkomst? Det är så mycket man ska tänka på innan man flyttar över huvud taget… Kan du ta vägen någonstans om det skulle ta slut eller hända nåt?

Usch jag vill inte ens tänka så mycket som på att flytta just nu ^^ Skulle inte heller flytta ihop med någon alls utan fast jobb och lön som räcker, eller om jag inte kännt personen i MINST ett år med lixom tight kontakt :)

Va hämskt det låter när jag pratar sådär, som om jag planerar att det ska ta slut :S Men jag behöver alltid en flyktväg, veta vad som händer sen om det kör ihop sej. Vart man ska ta vägen helt enkelt…

Var det inte slut mellan dig och din kille?

(jag flyttar tråden tilll off topic-gruppen)

Jag kan inte svara för om du kan flytta in direkt till din kille men en sak vet jag med säkerhet och det är att jag och min mamma höll på att gräla precis hela tiden den sista tiden jag bodde hemma, jag flyttade först hem till min pappa och allt blev bättre, sen när han flyttade iväg till jönköping så flyttade jag till eget, jag har aldrig haft så bra relation till min mamma någongång som jag har idag. Nu var dock inte min mamma så destruktiv och sa att hon skulle vrida nacken av råttorna mina utan sa att hon säljer dem om jag inte fixade det och det.. det är ju så bråken uppstår, den ena använder sig av ett känslig ämne för att komma åt tror alla människor gör det. Tror dock inte att hon menar det hon säger när hon säger att hon ska vrida nacken av dina råttor.

Jag tror att skulle du flytta, själv eller in till din pojkvän så lär du få bättre relation till din mamma efter ett tag. Och funkar det bra mellan dig och din pojkvän så gör det som känns bäst.

Hoppas det löser sig! =)

9 månader.. fast vi hade en svaka men har hittat tillbaka nu.. nää jag pluggar.. eller på sät o vis har jag ju en fast inkomst 1050kr fast jag letar jobb på helger o kvällar.. Skulle nog kuna bo hos pappa då..

Jag tycker inte du ska flytta utan att du har ett fast jobb… Du kommer inte kunna betala hyra, mat eller något sånt och det kommer leda till irritationer :/ Hitta ett jobb först, sen flytta! :)

Och jag vet hur det är med en mamma som är grinig… Hotar om råttor och annat… Grejen är den att de aldrig gör det om de inte har en grav psykisk störning, så oroa dig inte för mamma… KAh skiter i min mamma, svarar inte o så så hon lugnar ner sig rätt fort! Ta det bara lugnt och stå ut en liten stund till så kommer det gå mycket bättre! :)

#9 Tog nog aldrig slut redigt.. Drömde om honnom på näterna tänkte på han jämt

#12 kanske kanske inte.. hitils har jag hjälpt till med dom pengar jag har o håller rent o snyggt i lägenheten de är hans o mins överänskomelse.. Svarar jag inte mamma när hon säjer nåt så får jag en smäl..

Det går att flytta utan att ha ett jobb också, jag var mer eller mindre tvingad att flytta hemifrån när pappa flyttade till jönköping då jag inte ville bo där. Hårda vägen har jag gått och jag har klarat mig fint (nej jag har inte gått till soc och så då eller förlitat mig på någon myndighet) det gäller bara att veta att det kan bli tufft som fasen. Jag menar jag bor själv, jag bråkar aldrig med någon annan än syrran längre. Så man KAN klara sig från noll det jag ville säga.. =) Menar inget dumt mot någon utan det är bara så att vill man så ska det gå.

Men som jag sa innan så tror inte jag heller att din mamma gör det hon säger om dina råttor, sen samtidigt vet jag idag att det hjälpte inte att gaffla emot, hade jag bara nickat och gått och duschat eller vad som helst istället för att lyssna på henne så hade hon lugnat ner sig, släng dövörat till helt enkelt.

Har din kille jobb så finns ju en inkomst även om det kan bli knapert, men bara du är villig att söka jobb och ta extrajobb så fort du får en chans. Men om ditt förhållande varit ostabilt en gång så finns ju risk att det kan bli så igen och då är du i samma veva igen? Har du pratat ut med din mamma om hur du känner? Tror det skulle vara all idé med en rak på sak diskussion om era bråk..

Ih, slå tillbaka :O Vad arg jag blir! :@ Säg till om hon slår dig spelar ingen roll vart du bor jag kommer o hämtar dig :@ *svära*

Ja men är ni överrens o kan sköta det så är det ju bra!

Slår dig?

Jävla sätt.. *sur*

Om du inte kan hålla din mamma nöjd med ditt beteende, hur ska det då bli med din kille? Ja det där lät kanske inte så bra…men det är ingen dans på rosor att bli sambo….precis som det inte är någon dans på rosor att bo hemma.

Jag håller även med de som skriver om jobb ol. Vill du förstöra förhållandet med kass ekonomi? Tro mig, är det något som sliter på kärleken så är det gräl om pengar…som inte finns.

Sen tror jag faktisk det är bra att bo ensam ett tag och prova på det..annars blir det lätt att man längtar efter det när man varit sambo ett tag och vardagen kommer på allvar.

Att bli sambo pga. att man inte orkar samsas med sin mamma och för att man inte har råd till eget boende känns inte som rätt anledning till att bli sambo…

Jo de fins ju en risk att de kan bli problem i gen men de kan ju oxå bli bra i gen.. Försök en gång jag skulle ta o mogna o växxa upp o ta lite mer ansvar sa hon då..

Men slänger mamma ut mig så har jag nog inteb så mycke att vällja på min mamma bor 10 mil om inte mer från min skola o de går inag bussar så jag kommer i tid men de gör de från killen

Att man inte är sams med mog har inget att göra med andra relationer :) Det är viktigt att tänka noga innan man tar ett sånt beslut. Hur länge har du kvar att plugga?

Jag har 1 år kvar

Hm, har egentligen svårt att tänka mig att din mamma skulle slänga ut dig, dock vill jag inte heller tro att hon slår dig men säger du det så är det ju så :(

Kan du inte bo där då och då då? För att komma hemmifrån ibland? Jag bor hos min kille på helger och det är helt underbart… Man hinner sakna varandra och allt :) Och behöver inte oroa mig för något bråk som gör att jag kan bli hemlös, man har nästan alltid någonstans att ta vägen, om det är till vänner eller något :)

#21 Det är klart det har med det att göra, det beror på vad grälen handlar om. Handlar det om att man inte tar ansvar och bara tänker på sig själv så kommer det självklart påverka relationen med ens blivande sambo.

Jag skulle inte vilja ha en sambo som inte kan ta ansvar.

#21 Det är klart det har med det att göra, det beror på vad grälen handlar om. Handlar det om att man inte tar ansvar och bara tänker på sig själv så kommer det självklart påverka relationen med ens blivande sambo.

Jag skulle inte vilja ha en sambo som inte kan ta ansvar.

Jag flyttade ihop med min kille för ett år sedan, vi hade då vart tillsammans i ett år. Jag har ingen fast inkomst men det fungerar bra ändå, han vet om att jag inte har råd att betala något till lägenheten som det är nu, han tycker att det är okey fram tills dte att jag fått jobb och tjänar egna pengar.

Jag får in pengarna från studiebidraget, har tre extra jobb utöver det, men min kille vet om att jag har två hästar, en hund, 8 råttor, (en kanin) och fiskar och det är dit alla mina pengar går, hjälper till ibland när vi köper mat plus att jag står för städning, diskning, tvättning osv hemma :P

Jag tycker att du ska flytta om du vill det och om din kille vet och går med på att du inte har någon inkomst.

Jag tror man tar större ansvar när man måste :) Jag är i alla fall så, när jag inte har nån som tjatar sköter jag mig grymt bra, men tjatar min mamma på mig, som jag just nu hellre irriterar än lyder, så tappar jag helt lusten på at göra det jag annars skulle sköta otroligt bra :)

Om man inte tar ansvar hemma när man är nära att bli utslängd….ja då vet jag inte vad jag ska säga.

Jag har iofs aldrig blivit, och kommer inte bli, hotad om att bli utslängd… Så kag kan egentligen inte säga nåt om just den situationen kom jag på…

#28 Ja kan man Inte ta ansvar hemma hur ska man då klara ta ansvar i ett annat boende som inkluderar en person till.

#23Blir hon tillräkligt arg ger hon mig en örfil eller sliter i örat! Hon skulle mycke väll kuna slänga ut mig när hon är som argast.. Inte vart hos pappa på läge har åkt till killen i stälet som hon försöker hindra mig att göra i bald genom att säja att jag måste hjälpa till med de o de.. som i dag tex

#16 #17 blir hon tillräkligt arg så skulle jag skulle jag vända ryggen mot henne o gå när hon prattar skulle jag få en smäl

#31 Ja du kan anmäla din mor för misshandel. 1979 kom det en lag som säger man får INTE aga sina barn.

#18 de är lite anulunda med han han säjer inte du måste följa med o göra de här o de här mot han beter jag mig på ett helt annat sät efter som att han behandlar mig på ett respektfult sät.. Han o jag har haft diskuchonem många gånger om att han vill att jag ska flytta jag vill flyta till han för jag älskar honom.. vist jag skulle nog kuna stå ut med mamma ett tag till men varken hon eller jag skulle må bra ut av de

#24 bode hos han en pariod o då  var de lite proble matiskt men vi pratade även om problemett då o attl löste sig när jag är hos honom tar jag ansvar för de jag ska göra med mer hema tar jag ansvar för mitt även om mamma inte tycker då o säjer att jag är otacksam

#26 de är presis så min kille ser de med.. har förstår att jag inte kan hjälpa till så mycke med att betala saker o ting men efter som att jag pluggar men när jag fått jobb så är ju de en självklarhet att man hjälper till

#27 jag tror med att de är så att man tar önustöre ansvar när mamma inte är där

#34 Hur gammal är du? Är du myndig?

#28 hon hota med att slänga ut mig för att hon ite tycker att jag stäler upp.. vi skulle hämta hem stoet o fölet i dag men jag sa att jag ska i väg o grilla med några kompisar så jag kan inte då blev hon sur men va F*N jag har följt med så många gånger till klamar när hon skulle träna hästen på travet så att jag inte ställer upp f*n vilket skit snack

#38 jag är 19 så ja jag är myndig

#39 Jag tycker tyvärr inte du verkar så mogen när du skriver…och då pratar jag inte om ev. skrivfel, jag pratar om andra saker…tex. svordomar.

#41 ber om ursäkt för dom.. brukar inte svära så men är gansla lessen o arg just nu.. Är lite svårt med att va mogen när man har en mamma som inte ärde.. En del jag treäfar bland annat en kmpis på 30 tycker att jag är mycke bätre när jag inte är hema jag beter mig på ett bätre sät o är mer mogen o vuxen än när jag är hema

#41 Har du och din mamma någon gång pratat med någon från kommunen om era problem?

Om du flyttar nu så slipper du din mamma..och hon slipper dig. Fast är det verkligen så ni vill ha det? Ni är oavsett mor och dotter…och om det finns möjlighet att bättra er relation så kanske det kan vara värd det?

Jag tror det är bra att bo själv ett tag, tror inte det är bra att inte prova på det alls.. man måste lära känna sig själv först, men är det omöjligt så kan det tänkas att du mår bättre av att bo hos pojkvännen än din mamma. Att ni bråkar tyder ju på att du antagligen skulle må bättre av att flytta hemifrån.

#43 nä inte båda jag gick själv till socialen en gång.. Inte slipa helt men att man inte bor i hopp o träfas någon gång i bland.. Jo vist Men lösningen kan med v o flyta så man ses men inte bor i hopp parmanent

#44 de käns tråkit att man måste bråka med.. Jag käner mig tryg när jag är hos min kille han är så lugn de är ingen som gapar o skriker som hema.. så om man kunde flyta o koma o hälsa på hos mamma när hon lugnat sig skulle nog känas bra för både henne o mig

Jag flyttade till egen lägenhet när jag träffade min kille. Dock i samma port så jag var nästan aldrig hemma hos mig(vi var ju nykära!) Efter någon månad flyttade vi ihop.

Nu efter två år så kliar det i hela min kropp och jag vill bo själv. Men pga min dåliga lön så får jag ingen lägenhet utan en borgesman(som jag inte vill ha).

Hade jag haft kvar min lägenhet när jag blev arbetslös så hade jag fått socbidrag. Men de betalar inte ut någon om man bor under någon annans tak. Bra att veta! Man kan heller inte få socbidrag för att kunna flytta om man inte har någon särskilt bra anledning.

Om du bestämmer dig för att flytta till eget så gör inte misstaget att ha hälften av dina grejer hos honom. Det blir jobbigt och du kommer inte att känna att du har något hem någonstans. Bo dessutom inte FÖR nära! :) Det är bra om man känner varann lite bättre innan man flyttar ihop. Dessutom tror jag man behöver sin "första egna lägenhet".

Tänk också på hur du skapar rollerna hemma. Har det en gång varit du som städat och diskat mest(för att kompensera för dålig ekonomi) så blir det alltid du som städar och diskar! Så är det här. Men jag vägrar betala hyran nu när jag har jobb. Tänker jag inte göra om jag ska ta hela hushållbiten också.