Råttor iFokus

Råttor

Etiketthälsa-skötsel-beteende
Läst 584 ggr
annelie-h
0

Avel eller personlighet

Jag började fundera lite på mina systrar här hemma (råttor inte släktingar.. hi hi)

 den ena (Pancra-black hooded) är mer som en katt/hund, hon får springa lös när hon känner för det och då är det full fart genom hela lägenheten! allt måste undersökas om och om igen. det springs, skuttas och vaggas runt.

då till den andra(max-roan), hon ligger mest och sover/vilar. hatar att vara på golvet, ligger hellre i en filt eller innanför kläderna. är mycket svårt att få henne att komma ut självmant, händer då och då, man måste lyfta ut henne.

då är min fråga, tror ni det bara är max personlighet, eller är det dålig avel? (de är djuraffärsråttor) fattar inte hur det kan skilja sååå mycket mellan dem.

är ju mysigt med gosemax men jag tycker synd om henne.. kanske man inte ska tycka?

la det under kategori 06 eftersom det passar bäst in på beteende

LeTigre
0
#1

Jag har också två systrar här hemma där den ena är framåt (inte fullt lika mycket som din pancra) och den andra lat, lite skygg och ovillig att komma ut självmant!

Avel (dvs någon slags genetisk planering) påverkar starkt personligheten så man kan ju aldrig säga att det är så enkelt som att det skulle vara antingen eller. Enligt det epigenetiska synsättet så sker det ständigt en växelverkan mellan vår miljö, våra gener och vårt beteende (både vår genotyp och fenotyp påverkar vår omgivning tex i form av relationer och situationer men vår omgivning påverkar även i allra högsta grad vår fenotyp!) - så jag skulle nog säga att max beteende är en kombination av de gener hon fått med sig och de miljöer hon mött (före och efter födsel). Till miljö räknar jag även responser hennes beteende fått från andra råttor/människor (underskatta aldrig inlärningsaspekten av personlighetsyttringar!).

Det är i ett sånt här fall omöjligt att säga om hennes beteende beror mest på dålig avel men det är väl ganska troligt att det är en kombination av en halvtaskig utgångspunkt genetiskt och sedan den inte optimala starten i djuraffären. Antagligen hade pancra mer gynnsamma förutsättningar redan från början (stresståligare och oräddare kanske?).

Fast ni kanske tycker detta låter svamligt? :P

annelie-h
0
#2

det där lät jättebra! tack så mycket.. Pancra var helt klart mest orädd i kullen.. snuttemax..

Tur att vi har en psykolog på forumet:)

LeTigre
0
#3

Nja, känner att jag inte riktigt har kläm på att kommunicera klart och tydligt :P

Men en sak man kan göra är ju att se på sina egna syskon, hur lika/olika är ni? Råttor är ju lika mycket genetiskt släkt med sina syskon som vi med våra liksom :)

annelie-h
0
#4

fick tvinga in henne nu, får inget gjort när jag måste locka ut henne från bakom bokhyllan och sladdarna bakom stereon hela tiden.. jag har nog råttor från det extrema åt båda hållen.

annelie-h
0
#5

ha ha.. ja, det har du rätt i!

LeTigre
0
#6

#4 känner igen det där. När man väl fått ut dem så springer de in och gömmer sig någonstans.. suck. Allt man villär ju att de ska kunna leka och springa av sig som en normal råtta! Men man får väl göra det bästa av det hela bara och se till att de är så lyckliga som de kan vara efter sina egna förutsättningar! :)

annelie-h
0
#7

tycker du kan kommunicera jättetydligt! hur långt är det kvar på utbildningen?

annelie-h
0
#8

precis! puh.. kan hon inte bara springa runt på öppen yta.. ha ha, gärna med syrran, det hade varit optimalt!

LeTigre
0
#9

Vad skönt att du inte tycker jag bara levererar pretentiöst babbel då! :P

Jag har bara läst ett år så jag har fyra år (+ ett års praktisk tjänstgöring) kvar! Så just ni sitter jag inne med massvis av sakkunskap men väldigt lite samtalsteknik eller förmåga till praktisk tillämpning :)

Hur gamla är dina tjejer?

annelie-h
0
#10

Kul det verkar! du kommer bli riktigt duktig om 5år:)

de är 6,5 månader bara. födda 1/9-07

LeTigre
0
#11

Eftersom hon är så ung så tror jag du kan få ur henne ur skalet, tålamod tålamod tålamod! Mina är 1,5  och omplacerade så jag har inga större förhoppningar..  

Vad är det du läser nu igen? Något slags vetenskapligt.. medicin?

annelie-h
0
#12

jo, jag hoppas på det.. hon är så envis! men det är jag med!

Jo, jag pluggar biomedicin(biomedicinsk analytiker) sitter med labbrapport precis nu.. suck ingen idé att klaga. kommer höra till vardagen sedan

LeTigre
0
#13

#12 Vad skriver du omidag då? Usch, tycker inte om att skriva labbrapporter så jag avundas dig icke! Men du måste väl ha en förkärlek för det eftersom du valt den utbildningen? Vi får ju faktiskt syssla en hel del med forskning och labbar (uppsalas psykologiska instution är (ö)känd för sin forskningsinriktning) men det är säkert ingenting jämfört med vad ni sysslar med. Kan avundas er lite ibland då medicinsk forskning åtminstonde är lite mer rakt på, när man studerar psykologiska fenomen kan man ju alltid bara observera effekterna av det man studerar snarare än funktionen i sig vilket borgar för en hel del risker med ovidkommande variabler och gör analyserna extremt komplicerade. Det finns en del ohyggligt kompetenta forskare på vår instution dock och jag uppskattar verkligen att vi får lära oss metodik och statistik så pass bra att vi kan mäta oss med forskare inom andra vetenskaper.

Men som det känns nu tänker jag nog bli kliniker..

Oj vilken utläggning det blev. Var inte meningen att göra en OT-tråd av din fråga! Ska sluta nu :)

annelie-h
0
#14

du får gärna göra OT av detta, har ju redan fått svar:) denna frågan var utmärkt exempel på skillnaden mellan oss.. för mig är det svart eller vitt nästan medan du ser allt i ett större perspektiv.. hi hi. är faktiskt skönt med lite rakt på studier som du säger:)

Uppsala är ett bra ställe att plugga psykologi har jag hört!

just nu sitter jag med två labbrapporter egentligen, en om mancini metoden (radial immunodiffusion) dvs genom att tillsätta prov i en gel kan man se hur mycket av en antikropp man har i serum, lätt förklarat..

och en annan som handlar om elispot en metod man använder för att se hur många antikropps producerande celler man har i ett blodprov.

just nu läser jag immunologi kurs som du kanske märker..

jag gillar att pyssla på lab, resten är väl okej.. jag gillar antagligen att skriva rapporter mer än genomsnitts personen iaf:P

LeTigre
0
#15

hahaha, du slog huvudet på spiken där, psykologer är oerhört bra på att se att ingenting händer av EN anledning - för så är det alltid inom beteendevetenskap. Det skulle vara oerhört skönt att någon gång när någon säger "vad kommer beteende (känsla, tanke, handling) A från?" kunna svara: "A beror utan tveksamhet på B"

istället för ett mer troligt svar: "A kan vara en produkt av att B i kombination med C som utlöst D som sedan framkallar A, D kan i sin tur iofs bero på A vilket innebär att vi får omstrukturera hela vår utgångspunkt. A kan också vara ett helt frikopplat beteende eller bero på det faktum att E, F, G och H varit i nära relation till I. J kan vara en bieffekt av A men också en bidragande faktor till D och G.. osv osv osv"

*asg*

LeTigre
0
#16

Tur att vi är så olika allihop för om alla var psykologer eller biomedicinska analytiker skulle vi inte förstå särskilt mycket här i världen :P

annelie-h
0
#17

ha ha! det blir rena utläggningen för svar på en fråga.. på lab är det mer, Proteus Vulgaris ska inte bilda kolonier, detta är fel.. felkälla: kontamination av annan bakterie.. the end.. ha ha

tack gode gud för att vi inte är psykologer och BMAs.. grava kommunikations problem hade blivit resultatet.

UpptagetNamn
0
#18

Alla mina har väldigt olika personligheter.