Innan åka dit kan man kolla en hel del.

• Be att få se stamtavla. En stamtavla säger inte allt. Men det ger en hint om att uppfödaren är mer seriös och större chans ha mer plan bakom sin uppfödning. Samt enklare ha koll på inavel mm. En uppfödare som inte är villig ta bild eller skicka föräldrars stamtavla brukar kunna va risk att man även inte får en efter köp även om uppfödaren säger sig ha det. Mycket fula uppfödare där ute som avlar på lite vad som och lovar en hel del men sedan går de upp i rök.
  En stamtavla ger inte allt men där ser man om djuren i släkten kommer från andra uppfödare med namn och kan om man vill fråga uppfödare bakom i släkten på hur djuren är. Och är det släkt med uppfödarnamn framför är det oftast lite mer kontrollerad avel och chans på mindre problem.
  Även vettiga uppfödare gör ibland parningar där ena föräldern har mindre eller ingen stam. Men då brukar man oftast ha ena föräldern med väl dokumenterad stam.

• Fråga om ålder och vikt på föräldrar innan parning och jämnför med avelsrekommendationer som står lite överallt. Får man otydliga svar eller undvikande svar kan det antyda om ovettig uppfödare.
  Men även där kan man få en hint om uppfödaren håller sig någorlunda till de rekommendationer som funnits länge och överlag rätt lika inom Europa.

• Att fråga och få vettiga svar på föräldrar och bebisarnas färger, teckningar mm antyder på hur mycket uppfödaren läst på eller om ny uppfödare då valt ta hjälp och ta reda på. Svart vit, brun vit, albino mm är vanliga fel benämningar.

• Sedan kan man fråga lite hur psyket hos föräldrarna är och vad som troligen väntas med bebisarna. Hur det gått om föräldrar gjort intro med andra råttor, om de klarar leva i en vettig flock. Om de är mer hyper aktiva, aktiva, mer sega lata, sociala. Om det är något man behöver tänka på. Vissa råttungar kan bli annat än man planerat och då brukar uppfödaren kunna se hur de är innan de flyttar. Som om man har en mer stressig miljö, andra husdjur, livliga barn osv. Så kanske just en av råttorna man är intresserad av visar sig kunna behöva mer jobb med mot syskon vid viss miljö. Ofta kan man märka av till viss del hur de utvecklas innan de flyttar.
  Även samma med kost. Om det är mycket stora släktingar med risk på övervikt är det bra om uppfödaren säger till.

Finns en hel del man kan fråga lite innan. En vettig uppfödare skulle aldrig skicka iväg djur de märkt är sjuka eller har ohyra mm. Och skulle det ske som inte får ske. Ska uppfödaren även va så pass vettig att erbjuda ta åter direkt med full återbetalning om det går bevisa att det är från uppfödaren. Men oftast försöker vettiga uppfödare lösa. Lite nysningar är inte ovanligt första dagarna men mer ska det inte vara om det inte är något som tagits upp om innan och avtalats om.
Sedan är som sagt en del miljö och andra saker som påverkar. Som om råttor i nya ägarens hem redan bär på något men inte brutit ut men som sedan bryter ut hos nya råttor. Eller får något på resan av att köparen är för oaktsam mot väder mm. Så kan det va svårt kräva för mycket ansvar från uppfödarens sida beroende på vad det är så klart.
Några saker kolla efter.

• Tydliga sår och kala fläckar i pälsen.
  Sår runt nacken och hakan antyder ofta på ohyra som löss eller skabb. Kan även vara en miss i intro med uppfödarens äldre råttor som varit lite hårdhänt där ett nafs eller rivsår kommit. Varning är på om det är flera och kanske då avvakta ta hem dom eller prata med uppfödaren om denne fixar med behandling med stronghold om det visar sig vara ohyra.
  Kala fläckar är ofta sett på rex varianter under pälsbyte. Ofta då att det redan är lite päls på väg ut. Onormala päls fläckar brukar stå ut mer.

• Flera nysningar eller rossel ljud. Nån nysning kan ske av att man har parfym, tvättmedel eller liknande som retar. Men annars bör en råttunge inte låta alls.
  Mycket dåligt om råttungen andas tungt att du ser magen sjunker tydligt inåt med andetaget framför bakbenen.

• Lite sekret som blir rött i kontakt med luft är accepterbart vid ögat. Lite skräp i ögat kan ligga kvar om råttan är nyvaken. Men det skall vara typ i ögonvrån och inte för mycket runt ögat. Lätt pillas bort försiktigt utan att återkomma med en gång. Ögat skall ha en klar blick utan att vätskas för mycket.
  Ögonen ska vara helt öppna utan att råttan kisar med ena sidan. Då kan det va simpelt med lite skräp som kommit in nyligen under bus men då försvinna snabbt på plats utan för mycket pillande. Mer kisande med nått öga eller svårt öppna helt är inte bra. Dock kan råttor födas med olika storlekar på ögonen. Ha stora eller mindre ögon. Men det är något uppfödaren bör säga till om från början eller bekräfta på plats om man missat nämna.
  Råttans nos bör vara torr och fin utan missfärgning från rött snor. Nysningar av lukter brukar mer vara torr nysningar. Fuktiga nysningar, speciellt flera än 1-2 gånger bör tas med försiktighet. Rött klet runt nos kan antyda om förkylning eller värre.

• en sund vikt till sin storlek. Både undervikt och övervikt har sina problem. En del råttor har lättare lägga på sig och bebisar kan va lite rundare i formen.
  Råttungen bör väga mer än 90 gram innan den släpps från uppfödaren. Bör se sund ut och inte vara för smal. Är svansen mer fyrkantig känns lite benig eller om man nyper till lite på huden och den inte återgår rätt snabbt så är det antydan på vätskebrist, ibland näringsrist. Är ben och tassar mycket tunna att de ser onormalt ut och lite typ ben aktiga är det antydan om näringsbrist. Vilket kan va fel foder eller sjuk.
  Är man osäker och tycker en bebis är mycket liten så kan man bara fråga rakt ut om man kan få väga på plats. Inte alltid man har en bra våg eller gått sönder. Men det är nästan nödvändigt för uppfödare.

• Inte lättaste att kontrollera på alla bebisar. Men har man en möjlighet kan man kika på tänderna att de är hela och inte kritvita.
  Unga djur kan ha lite ljusare tänder än äldre. Riktigt vita tänder brukar antyda om näringsbrist eller underliggande sjukdom.