Ber om ursäkt för så lång text! Men det är viktigt så att man förstår hela situationen:)

Stor risk att det handlar om hormonell aggresivitet. Det då brorsan också var stökig kan det tyvärr vara genetiskt dilemma. Kan blir hjälpt av att kastrera honom.

#2: Tack för svar! Nu är han utan råttkompis även fast råttor måste ha minst en kompis:/ samtidigt så funkade det inte alls med hans nya kompis. Han verkar lugnare nu då den nya råttan flyttat tillbaks till uppfödaren, men är orolig för att han ska bli deprimerad. Vad ska vi göra?

Hur lång tid körde du intro? intro kan ta mycket lång tid. Allt från samma dag till några veckor innan det övh fungerar bo ihop på heltid. Att ha tålamod är viktigt.
Avbryt, ta upp lugna eller ta bort och låt han lugna ner sig. Det du känner passar för honom att lugna. Sedan testa intro igen.

Ändrade du om lite i buren innan den nya flyttade dit? Något som kan störa lite om det blir rent i buren och förändring.

8 Månader är en hanes mer känsliga period. De deras testerostron är mycket svajigt som med människor. En del hanterar det bra och mindre hormoner eller tryggare i sig själva.
Där bör man ta mer försiktighet och mer tid vid intro om det inte klickar med en gång.
Där kanske tom en mycket äldre men exztremt lugn och go råtta kan hjälpa lugna en tonåring. Men ofta enklare med yngre.

Sedan är det smart ha två råttor i samma ålder. Två yngre eller fler som under längre tid kan köra intron tills det går. Får din pojke inte bara en att fokusera på utan två och de två kommer ha varandra.
Eller kastrera den hanen som stökar och se om det hjälper med hans hormoner. Måste va tungt förlora sin kompis så tidigt i livet även om det var pga bråk.
Stor förändring och högre risk att han nu har ostabila hormoner som spökar. Han har haft bråk med brorsan, kan va nervös i sig själv.
Brukar gå lugna många hanar bara de får lite tid och försiktighet.
tyvärr är det inte alltid kastrering hjälper då det kan bero på så mycket än bara hormoner. Men det som skett med brorsan antyder att det kan hjälpa riktigt bra med en kastrering. Kan även kanske fungera med kemisk kastering. Ingen operation utan bara ett chipp som stoppas in under huden på en minut.

Introducera två nya och låta det ta tid. Funkar det sedan en dag att bo ihop men blir lite bråk så sära på dom igen och börja om.

De kan även hjälpa att inte stressa ny kompis. Ge din pojke mer av din tid så han får lite närhet om han vill ha det. Kanske ge han lite tid att lugna ner sig. han kan ha fått lite psykiska problem av att ha varit i slagsmål eller om det varit en spänning mellan han och hans bror under en längre tid. Inte alltid vi ser den med en gång.

Vill bara få med att du är otrolig som råttägare att försöka det bästa du kan!
Detta är ett evigt dilemma och skulle det komma fram att någon hugger på att du måste skaffa sällskap, du måste kastrera mm. Så ta inte åt dig för hårt. Blir lätt lite hårda ord som inte menas så illa det låter på internet.
Folk menar väl och ibland lite ivriga.

Annan tanke är att om du inte kan få mer stöd av din uppfödare i frågan. Kanske testa höra av dig till andra uppfödare eller mer kunniga med just problem hanar. Råtthjälpen?. Om det finns nån som kanske vill hjälpa dig med intro.
Säger inte att det går bättre men ibland är det lite knepigt med hanar och sköna är ju om du väljer behålla honom och inte omplacerar som många tar till 🙂.
Om någon vill och har möjligheten inom råtthjälpen att stötta kanske det tom går få hjälp att fösa ihop honom med en i samma ålder eller har två yngre att testa med. Kan de hjälpas att de kanske hittar hem åt 1-2 jourråttor på köpet.

Lite olika tips 🙂