Berätta mera, låter som en tragiskt historia..

#1 Jag har ingen rådis som är blind och döv..

http://www.zoonen.com/forum/visadiskussion.asp?oid=1721197

Såg en diskussion på zoonen. Jag personligen tycker inte det är ett värdigt liv. Och jag vet hur min mamma har det som är blind och har hörapparat på bägge öronen. Men en människa kan lära sig se teckenspråk i händerna, det kan inte en råtta så hur ska en råtta kunna se/höra råttspråket råttor emellan?

En råtta är inte så beroende av synen…

Sen undrar jag hur man kan veta om den är döv!?

Är endast en veterinär i så fall som kan kolla det, antar de gör som de testar dalmatiner för se om de är döva eller hörande. Även Dogoargentino kollas hörseln på.

visst det låter ju inte som ett så värdigt liv,. men sålänge råttan har en kompis som förstår sig på denne så kan det kanske funka. Man märker väl om en råtta inte trivs/mår dåligt. Känsel med morrhår har dom ju och smaken också.. Men jag vet inte

Efter att ha läst om den här stackars råttan så framgår det ju att hon är glad och pigg ändå. Det är möjligt att hon har viss syn och hörsel eller så kompenserar hon för det, om hon kan bli en del av flocken och om hennes ägare tar särskild hänsyn till hennes extra behov av beskydd så kan hon få ett fint liv ändå tror jag.

Frågan var inte ang hennes rådis utan rent allmänt om ett liv i blindhet och dövhet är ett värdigt liv.

Frågan kom upp efter jag läst den diskussionen..

Men visst är luktsinnet det viktigaste sinnet hos en råtta? Och den har ju fortfarande känsel. Man får nog titta på hur det fungerar i flocken. Det kan ju säkert bli missförstånd när råttan inte kan höra eller se kroppspråk. Men den kan fortfarande bli berörd och känna att sina vänner är omkring. Dessutom läser ju många djur en stor del av språket genom lukter.

Men om den är igång och vågar undersöka saker trots att den är blind och döv så skulle jag absolut inte ta bort råttan. Det är också viktigt. Att livet fortfarande är spännande.

Jag kan inte svara på frågan i allmänhet. Det var en himla svår en.. Skulle behöva möta en blind och döv råtta och se hur den fungerar för att kunna säga vad jag tycker. Men råttor har ju visat att de är duktiga på att ta hand om även handikappade flockmedlemmar. Det är fantastiskt, tycker jag!

#7 jag håller med #8 om att den här frågan inte kan besvaras på ett allmännt sätt. Man måste nog se till varje individuellt fall.

Jag ser det lite såhär: En råtta kan säkert leva ett bra liv både blind och döv, men då måste man som ägare se till att göra det så lätt som möjligt för den. Mat och vatten kan de lukta till och man kan se till att ställa sakerna på samma plats hela tiden. Inga hyllplan att ramla ned ifrån osv. Burkompisar som fungerar bra.

MEN samtidigt lider inte en råtta av att dö. Blir den avlivad så blir den, och det är inget man behöver oroa sig över efteråt. Det är upp till dig som råttägare att se hur råttan mår och om den bör få leva vidare eller avlivas.

Om det är ett värdigt liv eller ej beror ju på hur djuret klarar av det. En del djur klarar det hur bra som helst medan andra är rädda och vågar inte röra sig osv. De som klarar sig bra har ju ett värdigt liv anser jag.
Jag har själv inte haft något djur som varit både blind o döv däremot en blind mus, en blind hund och en döv kanin. Alla tre klarade sig hur bra som helst, var pigga och glada och aktiva och inte ett dugg rädda osv. Fast visst, det blir ju svårare om båda sinnena är borta. Men jag anser ändå att man får se hur djuret beter sig om det har ett värdigt liv eller ej.

#10 Väldigt bra sagt att en råtta inte lider av att dö. Det är faktiskt sant.

Håller dessutom med om att man måste handikappanpassa buren.

Självklart lider inte en råtta av att dö. Men om djuret inte lider av att leva så tycker jag inte det är rätt att avliva. Om det däremot lider på något sätt så är ju avlivning bästa alternativet!

Handikappanpassa är självklart något man måste tänka på. De kan klara det mesta - det som ställer till störst problem är om man möblerar om i buren. Självklart måste även kompisarna acceptera den.

#13 Nej självklart avlivar man inte en fullt frisk råtta. Men när man velar mellan att avliva (till exempel TS råtta), så kan man tänka lite på det.

#14 Ja, är man osäker på vad som är bäst så vet man ju säkert att råttan inte lider om den avlivas. Det är ju inte alltid det är så självklart vad som är bäst…

#13 Jag menade givetvis inte heller att man ska avliva bara för att råttan inte lider av det!

Men tyckte bara att det var ett vettigt påstående som nog många inte tänker på. I många fall tänker vi mer på våra egna känslor. Det är en viktig aspekt i djurägande att i vissa fall måste man sätta sina egna känslor åt sidan och tänka på djurets bästa, vilket ibland kan innebära avlivning.

Och nu menade jag inte att det var rätt att göra i just det här fallet. Men det är en så himla intressant fråga. Att vi måste göra bedömningen om våra djur lever ett givande liv trots olika handikapp och fysiska/spykiska sjukdomar. Det är ju bara vi som kan ta de besluten.

Jag anser att man alltid måste sätta djurets bästa i första hand! Ibland är det bäst för djuret att få "somna in" och då är det också det enda rätta alternativet.

Visst är det en intressant fråga! När min hund blev dömd med PRA (=höll på att bli blind) sa veterinären att det absolut inte var anledning till att avliva honom o jag ska att självklart inte för han klarade sig ju hur bra som helst o var inte rädd. Senare sa en annan person att jag var hemsk som inte avlivade honom när han var blind. Men han njöt ju av livet! Hade han varit rädd hade allt varit annorlunda. Men i det fallet var det enkelt att se att han inte led av det. Inte alltid det är så lätt.