vi andra då?

jag och min pojkvän skaffade råttorna tillsammans, men de har blivit mina nu eftersom han verkar inte bry sig så mycket om dom… men eftersom han godkände köpet kan han inte säga någonting:)

tycker det låter jättejobbigt för dig.. hade du råttorna när ni blev tillsammans?

jag förstår vad du menar när du säger att man pratar mycket.. mina kompisar brukar undra hur det ska bli när jag skaffar barn, med tanke på hur mycket jag delar med mig om råttorna redan nu.. hi hi

Jag har exakt samma problem… min pojkvän fattar inte varför jag skaffade råttor, och det var väl respektlöst från min sida att skaffa dom om han inte va med på det till 100%

Men har velat ha råttor sååååå länge och för ngr veckor sen hitta jag ju dom små som jag verkligen älskar. Men han vill inte heller att dom ska springa lösa etc och verkligen INTE ha dom på sig.

Men om han inte tycker om dom så ska han inte heller tycka illa om dom, låt han vara neutral och ta hand om dina älsklingar som vanligt. För jag antar att det är du ensam som tar hand om dom?

Jag tycker du ska prata med honom och försöka få honom att förstå att råttorna är en del av familjen och så är det bara.

Min pojkvän tyckte de lät rätt mycket i början, men sedan dess har han vant sig (och tycker nu om dem nästan lika mycket som mig :)). Din kille får väl göra samma grej, vänja sig. Om han verkligen gillar dig så kommer han göra det också.

Men ärligt talat tycker jag han verkar vara jäkligt taskig som inte kan tänka sig att bo med dig för deras skull… Varför vill han ta ifrån dig något som gör dig glad?? Så länge du inte försöker tvinga honom att ha dem på sig eller leka med dem så förstår jag inte varför han skulle tycka det är så hemskt.

Pojkvänner är sk*t… blir sura över att man tillbringar tid med sina pälsade älsklingar och gnäller… Äh, jag struntar i dom… ds inte med att ha en fjant som går omkring och blir sur för att jag inte sätter honom i första rummet… Dessutom stökar dom till och luktar illa :)

Hahaaa kommer sluta med att halva råttvärlden blir lesbiska…

Njae… tror jag inte… :)n Jag är inte överförtjust i tjejer heller… och dom blir ju också griniga om man inte ger dom den uppmärksamhet som dom vill ha… och tjejer kan vara f*n så mycket jävligare när dom är sur så det vågar jag nog inte :D

Men min grabb tycke jättemycke om råttsen…..han brukar prata me dom….så dä lite sött å bebis språkigt…..å honorna säger han alltid lilla gumman till….hihi….

Allamej: du har RÄTT! råttor lämnar aldrig smustiga kalsonger på golvet, skäggstubb i handfatet, toasitsen upp och stänk på locket eller travar av disk i handfatet. Råttor sitter inte och spelar WoW eller CS eller kliar sig mellan benen framför the simpsons. Råttor blir inte sura om du vill gå ut och dansa utan dem och samtidigt går de aldrig ut och blir dyngraka och ringer på dörren klockan fyra på morgonen (när du ska upp och jobba en timme senare) för att de supit bort sina nycklar, tappat skorna och spytt på nattbussen.

 Och den som bott med en karl som älskar bönor (och saknar all klass och stil?) skulle aldrig någonsin klaga på att RÅTTOR luktar igen.

#9

Gud så bra skrivit!!! lol

Ny tröja istället för "10 själ varför gurkor är bättre än män"

Hahaha =P

Min pojkvän är nästan med kär i mina bebisar än jag är ^^ *Tihi*

Min sambo tycker inte så mycket om råttor, fast så länge jag städar ofta så det inte luktar illa så säger han inte så mycket. Fast han är lite orolig för att det ska bli för många..

När jag och min kille blev tillsammans hade jag 2 råttor och en pitbull/amstaff valp på 10veckor. När en av mina råttor dog köpte vi två nya som tillskott till flocken och sen den dagen har det inte varit mina råttor utan "våra", när jag städar buren så leker han med dom och han lägger undan mat och så till dem när vi äter. En av våra råttor älskar honom mer än mig, Min kille har ju nämligen långt mysigt hår man kan ligga och sova i ^^

har aldrig haft nått sånt problem med honom, han har åkt till vetten med dem och en gång satt han på blåstjärnan i 2timmar för att en av tjejerna hade en varböld som sprack.

Hoppas verkligen att din kille ändrar sig och inser vilka underbara djur det är! :)

Min pojkvän tycker inte alls om råttor därför är jag råttlös för tillfället.. Men ibland känner jag f*n för att slänga ut gubben och ta hem ett gäng råttor och bara sitta och mysa i timmar!

Men jag har ingen i närheten som jag kan sno råttpussar av.. :(

Du kan alltid prata med mig ;) Är ju i stort sett i samma situation som du :P Min pojkvän tycker ju inte alls om mina råttor över huvud taget.. Inte för att jag bryr mig, men det blir ju problem när vi flyttar till eget (om vi nu gör det vill säga :P). Han försöker alltid få mig att sälja dem osv., vilket jag vägrar såklart.. Han anser att det enda djur som är värt att ha som sällskap är hundar, vilket jag inte håller med om! Visst älskar jag mina 2 hundar, men jag älskar ju mina råttor precis lika mkt som hundarna =) Förstår inte varför killar inte ser hur underbara råttor verkligen är? Eller ja, kanske inte alla killar, men många iaf.

Min sambo o jag beslutade tillsammans vårat rått köp!

Jag frågade "ska vi köpa råttor?"

Han svarade "ja, varför inte"

Sen letade vi båda två fakta som idioter… så vist finns det andra killar oxå!!

HAr två killkompisar som oxå haft råttor var av den ena en gång i tiden hade rått uppfödning… =)

dom finns där ute, gäller bara att hitta dom

=)

Min pojkvän och jag köpte våra första tjejer för ett år sedan och är lika råttkära båda två, det känns jättebra att ha någon att dela intresset med och som älskar att gosa och få råttpussar lika mycket som jag.

Min pojkvän fullkomligt hatar mina råttor, han vill inte ens äta i vardagsrummet när deras bur står där, även om buren är på andra sidan av rummet. Och om jag har rört dem får jag inte röra honom förrän jag har skrubbat händerna ordentligt. Klagar på att de stinker gör han med, fast att han är bonne och går omkring i koskit utan att tycka att det luktar äckligt. Jag bryr mig dock inte så mycket, jag älskar dem och det får han ta. Innan blev jag ofta sur på honom när han påpekade hur äckliga de var, men jag orkar helt enkelt inte bry mig längre. Enda gången jag blir riktigt arg är när han kallar dem för skadedjur. Mina söta, renliga, inburade, tama råttor är INTE skadedjur! :@

#19 nemen vikken grabb då….ja har ena buren står på köksbordet å den andra står åxå i köket fast de e typ en stor hylla….kommit frma till att de trivs i bäst i köket å då ska de få vara där! :) så vi har lite famlije midda nä vi äter här….ja grabben å råttsen…dom vill ju inte sitta å titta på i burarna så de får åxå äta midda nä vi äter….:) jättemysigt….råttsmackande i bakgrunden….*le*

Exakt samma sak här"!!! Så fort jag vart med råttorna måste jag tvätta händerna, och dom får inte äta up skålar om han äter ur och så vidare… Jag blir bara trött och vi har bråkat mycket pga detta, för som samma sak för dig pau_ så kallar han mina älsklingar för skadedjur och att han ska köpa råttgift etc =/

Men jag skiter i det nu med, jag har sagt om han vill bli av med råttorna så blir han av med mig med och då har han lugnat ner sig .

Nu det senaste har han försökt anstränga sig lite mer och jag trodde inte mina ögon när han klappa Sia, men så kom Sia och la sig hos mig och då råkade hon kissa på min tröja och då blev ju min pojkvän helt i från sig och vägrade sitta nära mig…

Men men jag kommer aldrig lämna ifrån mig mina råttor och det vet han nu så han har lugnat sig lite iaf

Min exman hatade alla djur utom hundar (som jag inte ogillar men inte är jättefrälst i heller) och trots att vi skaffade kattungar tillsammans som var så otroligt bedårande (VEM kan motstå kattungar??) så lärde han sig aldrig att tycka de katterna ens. Har sedan dess bestämt mig för att OM (stort om) jag någonsin bor med en man igen så ska han vara djurvän. That's it liksom. Djurvän, eller särbo. Helst skulle jag vilja säga djurväneller ingen pojkvän alls men man kan ju inte råda över vem man blir kär i - tyvärr.

Oj jag verkar inte vara ensam om detta alltså :D

ja det enda man kan göra är väl att man får försöka göra så att killen respekterar ens intresse. för jag kommer alltid att ha råttor i mitt hem.. inget att diskutera om saken lixom.

får väl se hur det blir :D

#1 vad menade du med det, föresten?

fast min pojkvänn han hatar ju inte råttorna.. han gillar bara inte hur de luktar.. han säger att om de inte luktade som de gjorde så skulle han tycka de var jättemysiga att ha.

men ja det är ju lite jobbigt när man måste gå å tvätta händerna hela tiden man har rört en råtta.. eller duscha varje gång den varit i nacken på en.. frustrerande som fan haha

#22 kär kan man väl bli, det är väl kul… men det betyder ju inte att man måste ha ett förhållande…

#23 vi som INTE har pojk/flickvän så klart

#25 sant, du är en vis amfibie. Jag tänkte dock rent hypotetiskt, har inga planer på varken kärlek eller annat tjafs. Men trots att man gör sitt bästa för att klara sig är ju ingen perfekt och förhållanden kan ju drabba tom de bästa av oss i våra svaga stunder.

Vi har köpt våra djur tillsammans och min man älskar dem lika mkt som jag, och vi tar lika stort ansvar. Även med djuren jag hade i början.

Jag har ingen grabb och det verkar som om jag ska vara glad för det… O.o

Personligen förstår jag mig dock inte på hur man öht kan hänga ihop med någon som inte ens kan acceptera det man tycker om. Det är en sak om det är allergier som är boven eller om karlsloken är rent av rädd för de, men om man bara inte gillar de så är det deras problem. Att sitta och snacka skit om ens husdjur är enbart respektlöst och jag fattar inte hur man kan vilja ha något med en så respektlös person att göra öht.

#28 Tror det är det där kvinnliga felet att vi alltid tror att vi kan ändra på karlslokarna. Det är ju för övrigt svårt att tro att någon inte kan låta sig charmas av råttorna när han väl lär känna dem, men tyvärr finns det hopplösa fall. MEN, det finns också bra killar som några av tjejerna vittnat om!

 Jag brukar säga att man aldrig ska lita på någon som hatar djur eller barn, för det är nämligen de som har något att dölja och vet vilka som ser genom dem ;)

jag har sagt till min sambo att utan djur så får han va utan mig åxå…..väntar på å få tag på en villa på landet nu ja…..en etta i stan e inget för mej…..å vill han ha de så så går  ja….dock med en tår i ögat fö ja älskar honom….men djur är något som jag måste ha hos mig…..vilket många andra åxå verkar vilja ha…så st på er!

Mitt längsta förhållande var med en djurvän… så pass djurvän att han aldrig ville ha ett djur igen efter att alla våra katter dött… för att han inte pallade med att dom skulle dö… Han fattade inte mina förklaringar om att om man inte tar den otrevliga delen så går man miste om år av mys gos och underbara stunder.

Han är väck.

Mitt andra försök blev på riktigt sur för att jag tillbringade tid med mina råttor. Han gjorde nåt tappert försök att bli lika intresserad som jag men nope..

Även han väck.

Slutade med att jag vill nog inte ha dom i mitt liv i huvudtaget… Jag har blivit för mycket av min egen person att tanken på att permanent bo ihop med en annan människa gör mig lite lätt… tja, kräkfärdig… Jag blir arg av bara tanken…

Men ni som har hittat trevliga killar, håll fast i dom, tydligen är dom utrotningshotade…  Och ni som har killar som inte vill ta i er efter att ni varit med era pälsade älsklingar… släng ut dom.. Det finns ju bevisligen bättre.

allamej: I'm with you all the way. Känner absolut inte att jag behöver någon man (att leva med dvs, helt utan vill man ju inte vara) faktiskt. Kalla mig bitter eller uttorkad eller vad man vill men jag är nog alldeles för självständig och "egen" för att anpassa mig och ändra mig för någon annan. Men man ska aldrig säga aldrig, så jag säger antagligen aldrig istället

Jag hade också sagt så, att jag aldrig skulle bli tsm med en icke-djurvän, men nu sitter jag här ändå och älskar min rått-hatare iaf ^^ Men det är bara råttorna han inte gillar, mina marsvin och reptilerna gillar han och hunden fullkomligt älskar han :)
Jag tror att anledningen till att han inte gillar råttorna är att de har vilda råttor i kostallen där han jobbar, och där kan de ju ställa till med rätt mycket :/ Han gillade faktiskt min minsta när han var liten, men nu när han har växt till sig så är han oxå ett hat-objekt :(

*fniss* han är väck

Det bästa vore om man kunde skaffa sig något hus med källare. skulle bli mycket lättare för killen att acceptera råttorna mera.

fattar inte riktigt vad problemet är. iofs har han astma men ändå.. lukten känns inte om man har en dörr stängd. råttor ska ju lukta råttor och inte hallonpaj. iofs tycker jag råttor luktar underbart gott (om man nu inte glömt städa buren på över en vecka)

min sambo gillade inte alls råttor innan vi flyttade ihop & han skulle ALDRIG vilja ha egna.. men….

 Det tog inte lång stund innan han älskade dem nästan lika mkt som jag.. ja iaf Dan-lee & Dumbo.. (dan-lee på bilden med sambon) de två är mest hans.. & övriga är mest mina.. men nu har han till & med börjat intressera sig för en av grabbarna!! han som tyckte att de var alldeles för stora & luktade för äckligt..

nu vill han till & med köpa en helt egen liten flicka

#36 håll hårt i den där annars kommer jag och snor honom!
Skämt åsido - din lyckost!

#37 haha  ja honom släpper jag aldrig & nåde den tjej som kommer i närheten & försöker stjäla honom *s*

jo jag känner mig verkligen som en lyckost *ler* men det måste ju kunna finnas en råttälskade pojke till alla någonstans i detta avlånga landet *tycka*

Här hemma är det jag som får säga nej, när Martin vill ha dem i sängen hela tiden :P Han älskar råttorna, han tycker de är mycket roligare än illrarna, och gosar och skämmer bort dem hela tiden.

#39 åh fan vilken lycka du har haft :D vill ha dom i sängen lixom.. skulle aldrig gå på tal här :D

Jag smyger ner mina råttor i sängen när sambon inte e hemma, sen ligger vi där o bara myyyser… :D

Jag och min pojkvän bor ihop..

Det var jag som skaffade råttorna, han gick med på det.. Han har sin egen..men det är jag som sköter om dom..

Han gullar med dom å så..så de där med att dom luktar (beror på hur man sköter skötsel av bur osv) och låter på nätterna verkar han inte störas av!

#41 märker inte din sambo sen att det luktar råtta? det gör fan min kille :( jobbigt som fan haha! annars skulle jag lätt också göra så

#42 vilken tur du har =)

Nä e jag bara noga med att ta bort eventuella pluttar som skulle avslöja mig så märker han ingenting. Och råttorna i sig luktar inte så mycket tycker varken han eller jag, de e bara buren som kan göra det om jag slarvat.

Ha ha.. Usch vad vi dissar de stackarna.. Fast när vi ändå håller på.. Min är allergisk mot vissa djur så funderar allvarligt på att flytta ut han till förrådet, så ja é väl inte bättre jag ;)

Ni får uppfostra de stackarna tjejer..

-Johan, jag ska skaffa en Gp..

-Nej

-Johan, vill du ha kvar din dumma sköldpadda?

-Ja

-Så ja får skaffa en gp?

 -Suck, ja ja

Visa var skåpet ska stå.. å funkar inte d har vi ju det urgamla hotet med sexvägran ;)
Ha Ha

Jag måste då vara väldans lyckost som har min Jonas. Han totalt älskar djur, speciellt hundar som han kan sitta och mysa med hur länge som helst. Katter slutar han aldrig leka med, finns det ett snöre och en busig katt så sitter Jonas där i timmar! Och jag är så fruktansvärt glad över det då jag är en riktig djurmänniska som inte kan vara utan djur för att må bra.

Ända sedan jag hade min Mummsan har han varit förtjust i råttor, när jag kom på idén att köpa råttor från en uppfödare i Stockholm blev han bara glad. Han fick välja Ram som är hans pojk och jag min Lou :) Och nu har det gått över ett år och han älskar dem lika mycket fortfarande, fast han tycker att 7 råttor räcker för ett tag så är han ändå helt underbar med dem.

Själv har han haft gerbiler när han var mindre, honan han hade blev 4 år, hanen 5 och en av deras ungar blev också 5. Och det tycker jag är bra av ett barn som inte kan ett skit om genetik eller avel överhuvudtaget.

Jonas är min älskling <3 

#45, Hahahahaha xD det är så de ska tas.

Hmm..jobbig sists…min pojkvän tycker med att mina råttor luktar illa… fast har eg mest problem med att han hatar en av mina illrar.
Och har förklarat för honom att jag gärna flyttar med illern om det ska va så;P haha…

Mina djur är mina barn, jag skulle inte kunna överge dem för min pojkvän…sorgligt kanske..men sånt e de=)

Fast i övrigt älskar han mina djur..han vill bara inte visa det xP haha

Dom första råttor jag köpte var åt min sambo som tyckte det var coola djur. Själv var jag livrädd för svansen & tänderna.

Det uppstod ändå snabbt kärlek mellan mig o råttorna. Sambons ormar såldes och på den vägen är det. Det började med två som blev fyra osv. Jag har inte skytt nå medel för att få fler, allt från känslomässig utpressning, till att smyga hem bebisar. Idag har vi nästan fått jämnvikt när det gäller råttorna. Han har insett hur mycket dom betyder för mig och vet att det blir inte råttorna som åker ut vid ett ultimatum. Så nu har vi ett eget råttrum. Sambon har köpt luftrenare för han är inte så förtjust av lukten (äger 17 råttor) men även för att råttorna ska få bättre luft. Har dålig ventilation i rummet. Nu sist så satt han upp en flashig spotlight beslyning med dimmer funktion så han tycker ju om dom. Även om det ska muttras lite innan. Så länge jag har huvudansvaret så är han nöjd. Dom får tex gärna springa i soffan bara jag plockar upp om dom skulle råka bajsa. Han gosar med dom och brukar gå upp o prata med dom en stund när han kommer hem från jobbet. Han hjälper till o tvättar & torkar dom inför utställningar o ev vet kostnaderna betalar vi tillsammans. Till och med burstädning brukar han hjälpa mig med.

Det enda han inte är förtjust i är när jag köper mer bebisar men det gör mig inte så mycket. Jag vet ju att det beror på att han är rädd att det bli för många.

He he..

Känner igen d där med att smyga hem bäbisar m.m hemifrån.. Min mamma grinade för hon ville ha en hund till.. Å vips sa pappa ja ;P

Min pojkvän gick omvägar runt buren när han såg att det var råttor i den. Med efter mycekt tjat och att jag har tvingat honom pyssla med dem så har han börjat tycka om dem, väldigt mycket. Han ville tom köpa en till (vilket vi oxå gjorde) =)

Tidigare pojkvänner var lika gnälliga dem, nu sedan 1,5 år tillbaka är jag tillsammans med en pojk som även han är djurtok :) Det underlättar helt klart en hel del! Däremot tycker han fortfarande att råttorna luktar och han tyckte bara att de var mysiga att ha på sig och så när de var små, han tyckte att de blev lite läskigare när de blev större. Han vill absolut inte ha dem i sovrummet, så det är bara att acceptera som det är. Jag vill ju inte heller ha en orm i somrummet om han nu skulle fastna för sådana. Sen tycker jag det kan vara rätt skönt att slippa höra själv när de lever loppan vissa nätter ;) Men det är svårt det där att få allt att passa in… så länge man själv inte ger upp något som egentligen inte är värt det, man får vara försiktig så man inte ger upp något för att sedan ångra sig =/

Jag och min sambo köpte råttorna tillsammans, och han älskar odjuren lika mycket som jag.  Gosar, gullar och pillar med dom så ofta han har tid.

#48 oj shit så många råttor du har :D Vad kostade eran luftrenare och vart finns de att köpa? har aldrig tänkt på att det finns såna. vore ju helt perfekt. :D

åh så där skulle det ju inte bli.. aja jag skriver om de :p

#48 wetermynta: Oj shit så många råttor du har :D vad kostade eran luftrenare och vart kan man köpa såna? Har aldrig tänkt på att det finns såna. vore ju helt perfekt när man har en pojkvänn som avskyr råttlukt :D

Dorkey: jag tror jag är lite kär i din pojkvän, den där bilden är ju så söt att man smälter som smör i solen! Säga vad man vill om karlslokar men de är rgudomligt söta när de sover! (speciellt om de gör det tillsammans med en gosig råtta)

#54 Ja jag har ju uppf så då blir det en hel del. Luftrenare kan man köpa på dom flesta större varuhus typ Jula men vi köpte våran för 700kr på Bauhus. Dom kostar mellan 400 och upp till några tusenlappar beroende på vad man vill ha för funktioner o design. Den vi har tre lägen, en timer och jonisering. Vet inte va den sista knappen är till för men den fungerar.

Min pojkvän var med på råttorna när vi skulle köpa dom, körde mig till och med till Mariestad för att hämta buren. :D Och han tycker om dom lite, tycker att de är söta och så. Han tar ut dom ibland och gosar med dom, inte allt för ofta men. :P han är inte lika med på de 4st till råttorna som snart kommer hem till oss men :P Det får han ta :P

#55, Haha :D

Han är faktiskt helt underbar.. Inte bara att han är snygg, han älskar djur också.. Vilket kap :* det är inte ofta man stöter på det.

#58 Vad underbart det låter! Lika barn leka bäst stämme rnog mycket bra i det här fallet! När jag såg den där bilden blev jag för övrigt tokkär i ägaren till det där där fantastiska hänget istället, vilken underbar mage

#56 då ska jag ta å införskaffa mig en sån sen när jag har pengar :D

Har inte alls det problemet faktiskt. Min sambo älskar våra råttor. Hade två stycken när jag flyttade in, så på hans födelsedag köpte jag en egen råtta till honom, för han gnällde alltid över att det var mina råttor. Han har byggt en stor bur åt dem, och håller alltid på och pysslar och gonar med dem.
Lite jobbigt är det, för han tjatar om att vi ska skaffa fler, så de är jag som får hålla tillbaka antaletc :P

Min pojkvän tycker inte om dom…

#15 Hallå där jag bor ej så långt bort då får mer än gärna komma pussa mina rådisar..

Jag har ingen pojkvän, men jag vet redan att ev. pojkvän kommer bli tvungen att ta hela paketet eller så blir det inget.

#64 Rätt inställning =) haha take it or leave it!

#64-65

Min kille tycker om råttorna, men när vi bestämde oss för att flytta ihop gnällde han hela tiden på att de luktar och att de inte fick flytta med. Men han förlorade. Inga råttor - ingen flytt. Nu gnäller han inte längre. Han har vant sig vid lukten:) Buren är en fågelbur som rymmer 5 råttor(har bara 2). Och en gång i veckan ställer jag in den i duschen och grovrengör.

#65 man lär visa var skåpet ska stå

Jag tycker man höjer kraven ju äldre man blir och mindre villig att ge efter, vilket är ironiskt med tanke på att man (tydligen) blir mindre värd på köttmarknaden i ungefär samma takt

"Han" måste tycka om barn (läs: mina), vara djurvän, ha, om inte ett jobb så i allafall ambition att skaffa ett och göra något av sitt liv (no more losers!) och såklart vara skitsnygg och smart också.. (jag lär aldrig träffa någon!)

Jag och min pöjk älskar mina råttor lika mkt…

hmm.. finns det inga killar här egentligen.. ha ha.. bara massa tjejsnacktufft