
Para hane utan stam?
Jag har en hane på 6 månader, dock har jag absolut inte tänkt att para honom på ett bra tag, om jag ens gör det. Det är därför som jag tänkte höra lite vad ni andra har för åsikter om det.
Nore, min hane, är jättego och mysig, fungerar bra i flock och är alltid snäll mot både råttor och människor, varken nafsar eller bits, ja överhuvudtaget är han en bra råtta både fysiskt och psykiskt.
Nu till själva frågan: Jag skulle jättegärna vilja ta en kull på honom i framtiden, då han är stor (inte exakt vikt nu, men har varit stor hela tiden om man jämför med andra råttor i samma ålder), snäll, nyfiken, framåt och inte alls rädd, varken för andra djur, människor, höga ljud ex. Lätt att ha och göra med vid ex, kloklippning. Dessutom har han en härlig färg, jag tycker däremot att den är svår att placera, de flesta jag pratat med tycker mink, men han är mer blåaktig. Ska lägga ut en bild. Men då är det så att han inte har någon stamtavla, men jag känner hans mamma, moster, hans bröder, kusiner, pappa, farbror.
Hans mamma är nu 1,6 år, pappa är tyvärr inte kvar i livet men blev 2,5 år, likaså farbrorn. Mostern är snart 1,5 år, dessutom är alla hans bröder 1 år (Nores mor har haft 2 kullar, men den 2:a kullen kom bara en bebis och det var Nore)
Ja, som ni förstår så vet jag hans släkt ganska bra, tyvärr så är hans pappa från djuraffär så där vet jag inget om farföräldrarna, men ingen nära släkting har någonsin varit sjuk, hans morfar dog i lunginflammation vid 2 års ålder, det är det enda. Moderns sida är uppfödd privat så där vet jag lite, i alla fall två led bakåt.
Hursomhelst så är han jättefin och go', skulle gärna vilja föra hans gener vidare, men först vill jag höra mig lite för, vill inte tas för någon oseriös människa som tänker avla hej vilt. Jag har haft råttor i 8 år och jag vet att hanen ska vara betydligt äldre än 6 månader, detta är alltså aktuellt om 1 år ca, dessutom ska en passande hona finnas m.m.
Undrar också, om man tar en kull med en hane utan stam. och en hona med stam, eller tvärtom, får ungarna stam då? Eller måste båda föräldrarna ha det? Tack på förhand!
själv tycker jag inte alls det låter så tokigt, verkar ha lite koll på stammen iaf, och hittar du någon fin frisk hona med bra stam bakåt och stabil så varför inte tycker jag.

Såg nu hur långt jag hade skrivit, hehe
Men frågar man inget får man inget veta, och det är ju trots allt det som forumet är till för.
Vi får se hur det blir med Nore i framtiden, det är ju ett tag kvar till jag kan avla på honom i alla fall, om så blir fallet, men om allt har gått bra och inga sjukdomar har visat sig, han är frisk och kry o.s.v. Då kanske det blir ett par bebbar!

Som du beskriver honom och att du har koll på släkten så tycker jag det låter helt oki. Sen får man ta ett nytt beslut när han kommit ur puberteten för man vet aldrig hur en hane reagerar.
Sen får du stam på bebisarna om du reggar dom. Om en är okänd och den andra känd så får dom i alla fall en "halv" stamtavla. Till sist vill jag bara säga att jag blev glad över att läsa ditt inlägg. Du har tänkt efter ordentligt och jag hoppas att han håller måttet så du kan ta en kull mvh.

#3
Jo, vi får ju se hur det blir. Är ju som sagt ett tag till om det blir aktuellt, och det kan ju hända mycket tills dess, kanske får man reda på något dåligt i generna eller liknande, eller precis som du sa, så kanske han har förändrats tills dess.
Tackar, det får jag ta som en komplimang, var kul att höra!
När det är en råtta med okänd stam så är det allra bästa hanar eftersom man kan vänta länge innan man använder dom i avel. Gärna 1,5-2 år gamla innan han får träffa en hona, så att man kan förvissa sig om att han är helt toppen på alla sätt.
Håller det i sig för din hane nu så ser jag ingen anledning varför inte, bara du hittar en hona med stam som kan komplettera honom på ett bra sätt.
Det som man kan oroas över i din text är att det bara var han i sin kull.. Blir det få ungar i en kull bör man börja undra varför, var det något fel på ungarna som gjorde att honan absorberade fostren, t ex. Vad det nu än var som gjorde att han var ensam unge kan föras vidare till kommande generationer.

Jag har tänkt lite i dem banorna med, men första kullen hans mamma fick var dem 13 stycken, mostern fick 10 stycken.
Men andra gången båda skulle ha fick modern 1 - min råtta. Mostern fick endast 2 stycken - 1 hona & 1 hane.
Modern var över året andra gången, och mostern var precis ett år ungefär. (inte jag som fött upp, en bekant till mig)
Min bekanta använde samma hane till båda honorna, men detta är en helt obesläktad hane alltså. Nyss parade hon honom igen med sin 3:e hona, hon är inte släkt med dem andra honorna och hon fick 13 ungar. Hon är 6-7 månader tror jag.
Vad tror ni? Det känns lite konstigt om detta var en engångsgrej, att två honor som är släkt får så små kullar? Fast å andra sidan var deras förra kullar ganska stora.
Äldre honor kan få mindre kullar. Men en eller två ungar tycker jag låter väldigt lite ändå.. Det var alltså samma hane på båda honorna andra gången de parades? Och en annan den första gången?
Isf är det inte alls konstigt om det skulle bli något sådant för båda, kanske var något med just den kombinationen som gjorde att något var fel på ungarna och fostren absorberades av honorna.. Honorna var ju släkt så de har ju väldigt lika gener. Och sen samma hane till båda honorna. Då är det ju ännu större sannolikhet att ungarna ärver ungefär samma gener, både negativa och positiva. Kanske var det något med den kombinationen som gjorde att de var livsodugliga helt enkelt.
Men som sagt, honorna var gamla också.. kanske hade något att göra med det.

Första gången honorna parades så parades hona 1 med en hane på ca 1,5 år, hona 2 parades med samma hanes broder, även han 1,5 år. Båda kullarna blev stora.
Andra gången användes en annan hane, samma hane till båda honorna. Båda kullarna blev små. Men då var också honorna mycket äldre.
Svårt att avgöra, vilket som gjorde att det blev så smått. Men det känns ju inte osannolikt att dem kombinationerna inte matchade varandra på ett så bra sätt.
Men det är ju ändå långt kvar tills det ens skulle bli aktuellt med parning av min råtta, och tills dess kanske jag funnit än ännu bättre och lämpligare råtta för just avel, Nore kan ju alltid ligga i mattes magficka på tröjan, han trivs nog lika bra med det :)