Har börjat bitas oprovocerat
Hej på er hörni!
Jag har två damer som båda är ganska precis 1 år gamla. De är från djuraffär (jag vet, jag vet - hade en ensam råtta som matvägrade och läget var akut) och de har bott hos mig hela livet - alltså inte omplaceringar.
Nu till saken; den ena tjejen - Katla - bits utan uppenbar anledning! Både mig och hennes burkompis Luna kan hon bita så det blöder. Det hände första gången när hon låg och sov i en hängmatta i buren, jag skulle klappa henne men hon sov förmodligen så pass djupt att hon inte hört mig öppna buren och då bet hon, mest troligt för att jag skrämde henne. Jag tänkte inte så mycket mer på det, noterade bara att jag får annonsera bättre innan jag sticker in handen i hängmattan. Men den senaste månaden har detta blivit värre och värre, först bet hon bara när hon var i buren, t.ex. när jag städade, fyllde på mat eller klappade den andra råttan, men nu bits hon även när hon är utanför buren.
Det kommer oftast helt utan förvarning, hon kan liksom ligga och bli klappad och mysknastra, sen helt plötsligt hugga. Samma sak utanför buren, om hon går förbi mig kan hon typ hugga/markera i förbifarten eller ibland när vi tränar (kör lite agility och småtricks). Vissa dagar biter hon inte alls och jag har inte lyckats så något mönster. Har märkt att det verkar vara samma sak mot hennes burkompis, de kan ligga och sova på samma ställe och mysknastra, sedan skriker Luna till och kutar därifrån, Katla kan då ibland springa efter och gå på ganska hårt, då brukar jag avbryta genom att leva om/öppna burluckan och säga ifrån. Är rädd att hon kommer gå på Luna någon gång då jag inte är hemma och kan avbryta, och att det blir allvarliga skador..
Hon verkar inte ha ont någonstans, då jag klämt igenom henne har hon inte reagerat illa någonstans. Hon rosslar lite grann, något hon gjort i princip sedan jag hämtade hem henne (djuraffärsråttor som sagt….) men är i övrigt pigg och alert.
När hon biter så försöker jag att hålla kvar handen ett tag för att motverka effekten "bit = hand försvinner" men det gör så förbannat ont så ibland går det bara inte. Hon kan liksom bita tag och inte släppa, istället för ett "vanligt" snabbt hugg?? Eftersom att hon är djuraffärsråtta och inte blivit hanterad så mycket innan jag hämtade henne så har hon (och Luna) alltid varit lite osäkra kring att bli lyfta osv. men jag har jobbat väldigt mycket på det och till sist byggt upp en trygghet i att bli hanterade, så jag tror inte att hon gör det av rädsla. Trodde först att hon vaktade favorithängmattan/buren men nu biter hon ju lite när som helst oavsett var hon är så det känns inte heller troligt? Hormonspökena borde ju också vara över vid det här laget, hon hade en lite knepig period när hon var ca 5-6 månader.
Nu blev det här ett väldigt långt inlägg men jag vill få med så mycket som möjligt så att ni kan komma med lite teorier. Vad tusan ska jag göra? Har någon nån aning om vad detta kan bero på? Erfarenheter? Just nu känns det som att jag kommer måsta låta henne somna in, för det blir bara värre och jag är rädd att hon kommer skada sin burkompis allvarligt till sist, dessutom är det ganska besvärligt med en råtta som inte går att hantera utan att riskera att förlora ett finger. Hjälp!
De senaste månaderna* ska det stå, detta har förvärrats sedan slutet av augusti.
Har du haft dom sen dom var små? Och beteendet började nu runt 1 års åldern om jag fattat det rätt?
Låter verkligen inte som om hon är rädd.
Dominant och aggressiv kanske. Hormonspöken kan ta lång tid på sig att lägga sig, men låter fortfarande konstigt. Svårt att göra något åt det på en hona dock, är det det tror jag inte att beteendet kommer gå över eftersom det uppkommit så här sent i livet och bara blir värre =\
Aldrig varit med om något liknande.
Mina gissningar är att hon antingen har ont någonstans (men kanske inte konstant) eller att hon har fått en tumör i hjärnan som förändrat henne😕 Detta tror jag mest på utefter den beskrivningen. Nånting verkar åtminstone ha slagit slint i hjärnan på henne.
Låter verkligen inte bra detta, hon kan göra både dig och kompisen rejält illa med ett så pass illa bitande. Att det inte finns något mönster gör det verkligen jättesvårt!
Eftersom kastrering inte går att testa, så hade jag nog låtit henne somna in om beteendet fortsätter att bli värre trots allt ditt tålamod. Alternativt sära på henne och kompisen först och se om beteendet går över, men ha i så fall skyddskläder på dig. Tjocka handskar och någon slags skor om hon riskerar hugga dig i fötterna. Blivit rejält biten av en råtta en gång (värre än andra bett) och det var INTE en trevlig syn …
Ja du har fattat helt rätt! 🙂
Det konstiga är att hon inte varnar över huvud taget, har haft råttor som visat aggression och bitit andra råttor men då varnade de ju alltid innan de bet med det där uppburrade, vaggande beteendet och ibland fräsande. Med henne så kommer det som en blixt från klar himmel liksom, mycket underligt. Så det får mig att sortera bort aggression/vakt/dominans-förklaringar?
Ja alltså de enda rimliga förklaringarna jag kan se är väl att hon har ont någonstans, är sjuk och därför känner sig utsatt/hotad, hjärntumör eller någon sorts hormonstörning kanske. Jag hoppas verkligen att hon "bara" har ont eller är sjuk, det kan ju iallafall gå att behandla. En hjärntumör eller hormonstörningar har jag aldrig hört om någon som genomfört behandling för på råtta 😕
Jag har särat på tjejerna tills vidare, vill inte komma hem till en halvt ihjälbiten Luna liksom… Än så länge har jag inte märkt någon skillnad i hennes beteende av att bo ensam, men ska hålla noga koll på henne de närmsta dagarna och se om det blir bättre/sämre. Har även bokat veterinärtid nästa vecka, om de inte kan hitta någon uppenbar anledning/behandling så blir det nog så att hon får somna in. 😭
Ska definitiv leta fram ett par handskar, tack för tipset! Nu är det ju ganska läskigt att hantera henne eller städa buren eftersom man aldrig riktigt vet om man kommer få ett hugg eller bli putsad liksom…
*Kastrering kan ju ingå i behandling för hormonstörningar, men utöver det har jag aldrig hört om någon behandling
Hade det varit en hane hade jag rekommenderat att testa kastrering rakt av. Har låtit kastrera några hanar med aggresivitet och det har fungerat hur bra som helst. Men aldrig hört något exempel där det gjorts på en hona =\ Vet inte ens om det kan ge samma resultat. Ingreppet är i vilket fall så svårt att det är väldigt stor risk för råttans liv, och att det därför aldrig görs. Så det kan du nog utesluta … Finns nog ingen veterinär i Sverige som kastrerat honor (vad jag vet?)
En hona som jag tog emot genom omplacering blev plötsligt aggressiv, bet så in i he**** hårt och höll sig fast på det viset du beskrev. Hon började göra så efter ett par dagar i nya hemmet hos mig och med sin nya råttvän, som hon till en början kom bra överens med men sen gick det inte längre helt plötsligt.
Hon blev skygg, ilsken, och bitsk på en väldigt kort tid efter att först ha varit helgo.
Kontaktade då uppfödaren och berättade (som jag alltså inte köpte råttan av, utan råttan hade omplacerats efter att uppfödaren sålt henne) Fick sen veta att stackarn hade flyttat runt i flera omgångar på kort tid. Antagligen slog det slint på grund av stress när hon skulle anpassa sig till ytterligare ett nytt hem. Jag fick tack och lov lämna tillbaka henne till uppfödaren och uppfödarens stora honflock fick tillslut bukt med den honan, och hon blev lugn och fin igen :) Värmer att det finns såna uppfödare.
I det fallet var det utan tvekan alltför mycket stress som orsakade beteendet. Så kom att tänka på en sak till:
Har det kommit några nya husdjur till familjen tex katt eller hund? Kan det vara så att hon reagerar och blir stressad av lukt från andra djur, eller om om det "fastnat" lukt från någon annans katt i kläderna på sista tiden?
Nja inga nya djur men däremot har jag flyttat till Uppsala och bor i en studentkorridor. Tre av mina grannar har djur (hund och kanin), och det händer ju såklart att jag klappar dem! Innan jag flyttade hit bodde jag i ett hushåll med katt, så råttorna är vana vid kattlukt och brydde sig inte om det. Så det är isåfall om det är hundlukten hon reagerar på, det vore inte omöjligt! Ska försöka att inte vara så mycket med grannhundarna och byta kläder/tvätta händer innan jag hanterar Katla och se om jag märker någon skillnad! Nu har Katla bott i en egen bur några dagar och hon har inte bitit varken mig eller Luna (jag har dom ute en stund samtidigt, då har hon varit snäll) sedan i onsdags! Hoppas verkligen att det håller i sig!!
Starta ny diskussion