De bör få bo enskilt tills vidare. Har du ett icke revirmärkt (samt litet) rum där det inte är så mycket inredning eller skrymslen, tex en hall eller ett badrum utan badkar, så rekommenderar jag att du släpper ut båda råttorna där under konstant uppsikt. Ställ in ett fat med något oemotståndligt gott. har du tur kan du få två ovänner som delar på samma mat utan att det blir bråk. Varje möte som sker utan bråk är ett plus.

Med det sagt så har jag haft erfarenhet av råttor som helt enkelt inte går att introducera. Det var en råtta som var väldigt osäker på sin rangordning och var mycket underlägsen gentemot sina jämngamla kamrater. När det sedan kom tillskott på två fyra månaders råttflickor blev hon helt plötsligt mycket benägen att hävda sig och reste ragg och fräste och högg. Ibland brukade jag brotta ned henne inför de andra för att visa henne och de andra att hon inte alls var störst och värst i flocken, men hon accepterade aldrig riktigt de yngre råttorna. Mot slutet av hennes liv blev hon mycket deprimerad över sin systers bortgång, och var då för omotiverad för att bråka. Det var tyvärr den enda perioden som hon tolererade att småråttorna putsade hennes päls.