Träning eller avlivning?
Har haft råttorna ute i drygt en timme nu, så skulle jag sätta in dom i buren igen.. Obi och Iris var snälla som vanligt, men Heidi flydde. Visst, hon gillar inte att bli infångad, men hon brukar acceptera det ändå.
Fast nu vägrade hon, hur jag än försökte.. Och det slutade med att hon flög på min ena hand när jag satt och lockade på henne, så satt jag där med blodig hand, lagom kul.
I lördags fyllde hon ett år, och senaste veckan har hon gjort små utfall mot mina händer när jag kommit med matskålar/vattenflaskor, eller öppnat luckan för att hälsa på dom, men hon har aldrig bitit.
Och nu till frågan - ska jag försöka träna bort det här (vilket antagligen kräver mer tålamod och kunskap än jag har) eller avliva henne? :/
Eller kan det vara något annat?

Gud vad jobbigt.. Hoppas du kommer fram till en bra lösning.

Jag skulle inte ha avlivat. Det är något hon kanske är rädd för, eller titta så hon inte är skadad kanske? Jag personligen skulle dock ha tränat bort det. Hoppas det löser sig
Vem är Heidi då? Känner du henne? Känner hon dig? Jag menar, är hon en råtta som du lärt känna ordentligt eller ej och som litar på dig? Att bita en människa av rädsla - som det lät i detta fall, något skrämde henne - tyder ju på att hon inte litar på människor. Sådant går att träna bort, men inte i alla fall och inte alltid helt då det eg bygger på dåligt temperament.
Tack för svaren. :)
#3 Jag tror det lutar mer åt dåliga gener, då hon pep så fort man rörde vid henne redan som liten, men tänkte då att hon kanske var lite feg och det skulle bli bättre, men det har hållt i sig.
Har du något tips på hur man kan träna bort det?
Jag är hemma idag eftersom min skola har orientering, vilket jag inte alls känner för att vara med på. Så jag bestämde mig för att vara extra mycket med Heidi.
Så imorse fick dom mat som vanligt, och sedan dess lät jag dom vara fram till nu, då alla låg i ena kartongen och sov i en liten hög.
Som vanligt vaknade dom när jag tände lampan, så tänkte jag hälsa på dom och se hur Heidi reagerade..
Ja, nu sitter hon på min axel och är sötare än någonsin.
Frågan är ju vad som gjorde henne rädd igår, för hunden hade legat tyst i flera timmar då.. Jag får klura vidare och se hur hon beter sig utanför buren i fortsättningen. :)

Det var ju bra att hon blev okej i alla fall:)
#4 Genom att umgås mer med henne, lära känna henne - vad hon gillar, vad hon inte gillar, vad hon blir rädd av osv - och anpassa dig lite efter henne samt sakta vänja henne vid det hon är rädd för, om det går.
#7 Tack för tipsen. :)