Det är aldrig ok att köpa från djuraffär, enligt mig iallafall! 

Jag har själv haft råttor från djuraffär och de är väl inte dom bästa. En rosslade från att den var 10v gammal tills han dog.

Det finns alltid omplaceringar som söker nya hem. Sen brukar transport från en seriös uppfödare gå att ordna! :)

Det är klart att det går, men sen blir dom ju kanske inte lika sociala som seriösa uppfödare säljer. Så du får ju ha det i åtanke att det kanske kan hända att det inte är lika enkelt. Har du kollat på blocket?

http://www.blocket.se/hela_sverige?q=r%C3%A5ttor&cg=0&w=3&st=s&c=&ca=23&is=1&l=0&md=th

Visst, som #2 säger kan man köpa från djuraffär, men är det värt att stödja detta? 

Honor som får kull på kull utan vila, små burar, ingen hantering, trolig inavel och djuren behandlas som skräp!

Djurtransport iFokus. Djurtransport sidor på fb. Uppfödare känner ofta folk som åker vissa håll som kan ta med. Och vänner kanske ska ut och resa som kan ta med råttor tillbaka.
Lösningar utöver zoo finns fast det inte finns uppfödare nära ;-)

Jag har blandade erfarenheter. Den goaste, snällaste och socialaste råtta jag haft var en djuraffärsråtta, och den mest territoriella, bitchiga, nervösa och bitiga råtta (fast hon var fin ändå, man fick bara lära sig tolka hennes humör) jag haft kom från en väldigt välrenommérad uppfödare. Jag har haft räddningsråttor från oplanerade parningar som varit på vift i naturen som varit jättefina. Samtidigt har jag haft blyga djuraffärsråttor och goa uppfödarråttor.

Som jag ser det så är varje råtta en chansning. Du rullar din tärning, har du tur får du en sexa, har du otur får du en etta. Med en uppfödarråtta har du bara lite större chans att få 5 eller 6, medan djuraffären har lite större chans för 1 eller 2.

Sedan är det en fråga om man är beredd att ta en högre risk. Jag resonerar så här: Råttan finns där, och någon behöver ta hand om den. Är det inte bättre att jag gör det, som har erfarenheten att hantera en krånglig råtta och ekonomin för att ta eventuella veterinärkostnader?

Dock, ett starkt tips: Om du köper i djuraffär, be att få stoppa in handen i buren. Flyr råttorna åt alla håll så gå därifrån. Om de däremot är nyfikna och vågar sig fram och nosa, kanske till och med klättra på handen, då har du en bra start.

Jag har

Jag har haft 22 råttor totalt genom åren (inräknat de 8 jag har just nu)

Alla 22 har troligtvis djuraffärsbakgrund.

Jag har köpt en del själv i affär, men framförallt handlar det om omplaceringsråttor  där förra ägaren sagt att de har djuraffärsbakgrund.

Mina första råttor köpte jag som så många andra i affär för att jag helt enkelt inte visste bättre. Efter det blev det ett par till för att jag inte kunde låta bli efter att ha sett dom i affären, och framförallt när jag såg att ingen köpt dom och de hunnit bli vuxna och kanske aldrig skulle bli köpta.

Nu har de affärerna där jag själv köpt råttor slutat att ha djur eller lagt ner helt, och jag går aldrig längre in i djuraffärer som har djur i butiken. Både för att inte stödja detta, men även för att inte falla för frestelsen. Jag tål helt enkelt inte att se dom sitta där och jag vet om det.

Jag har haft helt underbart fantastiska råttor på alla sätt och vis, men även de värsta som tagna ur en hemsk mardröm. Extrem dominans och hormonproblem har gått att lösa med kastrering i vissa fall, men det är både dyrt och riskabelt, och hade inte behövt ske om den usla grossistaveln inte var så utbredd.

Sjukdomar och kort livslängd har drabbat en del, framförallt några av mina honor har varit väldigt otursamma med detta.

Djuraffärsråttor är individer de med, men risken är absolut större att du kommer få problem med dessa på grund av dålig avel.

Jag har två tjejer som jag tog hand om från en djuraffär som skulle läggas ner. Och det är tyvärr inget jag skulle rekommendera. Min ena flicka har stora problem med sina tänder, att de växer fel etc. Och på de åtta månaderna de hade suttit i den alldeles för trånga buren utan att ha något att klättra på så hade de i princip aldrig blivit hanterade. Vilket har gjort att jag verkligen har fått kämpa för att först ens få dem hanterbara till att faktiskt börja bli allt mer tama och bekväma med mig. De hade inget bra liv där helt enkelt. Så visst, jag kände absolut att jag räddade dem från en trolig död när djuraffären lades ner, och ja, jag älskar mina tjejer mer än vad jag någonsin trodde att jag skulle, men jag skulle inte råda någon att stötta försäljning av råttor på djuraffärer då situationen tyvärr ser ut som den gör. Hoppas mitt svar hjälpte något! Och mitt råd är helt klart att fortsätta leta uppfödare! 🐀

Jag har tyvärr två råttor från djuraffär. Mina första också. Att kag säger tyvärr är för att djur inte borde säljas i butiker, som om de vore varor. Fastän mina två töser är trevliga (även om den ena är lite smått osocial), så tror jag det är stor risk för att djur från affärer kan ha problem. Antingen med hälsan eller mentalt, eller både och.

Nu har jag råttor från uppfödare, de är inte alls som de jag förr hade från djurbutik. De skiljer sig på olika sätt och oavsett var råttan kommer ifrån är det att ha tur eller otur, även om man (oftast) har bättre förutsättningar till en tamare och friskare råtta från grunden hos uppfödare. Affärsråttorna blev rossliga stup i kvarten och 2 av 3 fick tumörer. Än så länge har mina nuvarande råttor varit helt fria från sjukdomar och de är snart året. Vill även påpeka att rosslandet hos djuraffärsråttorna utbröts efter att jag råkade ha de i drag (visste inte då), så jag kan inte skylla det på bakgrund.

Min mamma t.ex köpte schäfer, men den blev mentalt sjuk utan anledning. Aggressiv mot människor och djur. Blev utslängd från kurser och privattränare och fick avlivas tillslut. En annan Schäfer hon ägde kollapsade vid ett års ålder av hjärtattack. En annan Schäfer hon var hundvakt åt fick också en hjärtattack och föll ihop medan den sprang och lekte med den som senare blev aggressiv. Dessa exempel på Schäfrar var från 'seriösa' uppfödare, registrerade i skk och med fina stammar. Men hur slutade det när ingen levde mer än 3 år? Efter dessa händelser skaffade de sig en blandras med Samojed/Collie som levde tolv år utan sjukdomar.

Nu vet jag att det inte är riktigt samma sak med hundar som råttor, men det är en tankeställare.

Jag älskar dig R4ttus ❤️jag är som du, ser de stackars djuren som ingen vill ha. Jag har en granne som har två små barn, den ene ville ha en råtta som blivit återlämnad till en butik o den ville han ha så hon köpte den. Allt var bra förutom en för liten bur o inget i den. Jag tyckte att vi skulle åka ut i skogen o hämta lite mossa o bark och hon började genat att bädda o bygga bo. Efter en tid så sa storebror att den yngre inte var snäll mot råttan så jag tog buren o råttan hem till mig o tyckte att hon inte skulle bo hela sitt liv i en bur så hon fick vara fri och hon gillade min soffa och bodde både i och över på den. Jag brukar sitta o äta framför tv:n och hon kom fram o ville äta från min tallrik o tog fläskskivor o slickade sås o potatis från mig, hon hade ständigt säkert alltid 8 rätter att välja på, när hon ville ha glass satte hon sig framför skålen o tittade på mig, jag sa vänta så hämtar jag, jag såg att hon tittade på mig hela tiden tills jag kom tillbaka med den, så min uppfattning är nog att ta den råtta du får tag på o ge den ett gott liv. Hon åt allt jag gav henne. Vi myste ihop, sov på mitt bröst…..o vad jag älskade henne…..hon finns inte kvar nu men jag pussar fotona o säger god natt varje kväll…………

Jag köpte mina råttor från djuraffär. Och det funkar hur bra som hälst! Så tycker inte att det är några problem som hälst. Men alltid bättre att köpa från uppfördare!🙂

Man ska också komma ihåg att inte alla djuraffären köper från bulkuppfödare, vissa har samarbete med små, lokala uppfödare.

Snabb statistik på mina råttor:

Djuraffär: 9 (varav åtminstone 1 var från en uppfödare, som jag senare köpte 2 stycken direkt av)

Uppfödare: 7

Räddning: 4

Jag kan ärligt säga att jag inte sett någon systematisk skillnad, vare sig i temperament eller hälsa. Enda skillnaden jag sett i hälsa är att när jag slutade ge dem ärtor och gick över till mer Torrfoder i kosten så blev tumörer ett mycket mindre problem.

Jag är dock noga med att djuraffären verkar trygg med att hantera djuren, och har en rutin att göra det, samt att djuren är handtama. Det säger inte allt om affären, men det är definitivt väldigt avslöjande om deras attityd till djuren som helhet.

Däremot så kan jag tänka mig att på sikt så kan dålig avel vara ett större problem, efter många generationer.

Har haft 7 råttor varav två av dom första var från djuraffär. Resten från srs uppfödare.

De från djuraffär blev aldrig ens i närheten så sociala som de från uppfödarna.

Jag har haft en, det var samma sag då jag förlorade min favorit råtta.

Dock humorisktiskt nog sa jag till min pojkvän " nej, jag har bara ledsna rosa glasögon på mig nu så jag ska inte köpa den just nu, jag kan paxxa den tills imorgon för att se om det är en bra ide… " - är lite mitt sätt att få mig att inte handla saker på stört.

slutade med att han åkte iväg en timme senare och skaffade den själv,  och då fick den råttan bli hans. Det var ju kul med en ny liten figur, han var ju väldigt fin - inte så tam men det hade jag som väntat mig. och FASEN vad han var självmordsbenägen ibland. Hoppa från långa höjder osv, vilket var läskigt.

efter ha gosat på honom en stund så inser jag, Ja han är liten… massor med liten? har någon av dom råttor jag haft varit så små? svaret var nej. troligen var han yngre än vad dom påstog i affären.

Vad blev problemet med Dim Sum då?

beteende - han blev aldrig ritkigt som en råtta, han gick att hantera osv men när han var kanske ett år (?) så började han attackera min äldsta och ville få bort honom . Fick placera honom i egen bur medan jag fick se till att min äldsta råtta fick vara ensam med sin bror ett tag medan såren läkte.

Hälsa - Han måde nog bra ända tills en sommardag så fick han ett anfall, kan varit stroke. Tyvärr var jag inte där utan min fästman var, och han fick ju panik då hans första ( tyvärr enda ) råtta dog.

Annars var han en bra råtta, men djuraffärs råttor är lite som ryskt roullette - du vet inte vad du kan få.  Vet att vissa argumenterar " jamen du kan få lika dåliga råttor med en uppfödare ! "

Visst det kan hända, men då i all seriositet… Då har jag ju haft chansen själv att se vem uppfödaren är, och kunnat ställa personen frågor, etc.  Den möjligheten finns inte i djuraffär där djuret är en produkt, inte något som dom följt både innan och efter födseln.

Jag vill aldrig mer köpa en djuraffärsråtta, för jag kan inte få dom svar jag vill ha från an expedit. Och då stödjer jag att råttan är en 'sak' mer än ett önskat ohc planerat husdjur.

Jag och min mamma hade uppfödning tidigare där vi sålde vidare några råttor ur kullen till en privat djuraffär där vi bodde. Där fick de som köpte råttorna stamtavla och telefonnr till oss om de undrade något eller så. Från en sån djuraffär skulle jag säga att de är ok att handla från, där personal bryr sig om djuren och vet hur man tar hand om dem och man kan ta kontakt med den som avlat råttorna. 

Men jag skulle inte rekomendera att handla från ex djurmagazinet eller arkenzoo och dylikt, där dem ofta öppet säger att dem kommer från grossister och då får man förvänta sig att de kan gå galet.Jag har köpt en kanin från Djurmagazinet en gång men då följde stamtavla med. Har även haft gerbiler från djuraffär men även där kunde jag ta kontakt med uppfödaren så då kändes det lite bättre. Jag skulle  dock aldrig stötta en grossist handel i dagsläget. Aldrig. Jag avråder alla att göra det också för att minska grossist handeln och öka livsstandarden hos våra husdjur.

Det finns ju också många omplaceringsråttor som behöver nytt hem.

Jag har haft råttor mest från djuraffär, och de flesta av de har varit mina favoriter, levt över 2 år, men de flesta haft tumörer.

Bland dem fanns också en sagoråtta som jag kanske kommer att berätta om här.

Jag har i alla fall god erfarenhet av råttor från affären.

Största poängen är inte hurvida råttorna från zoo är bra eller dåliga. 

Zoo, grossist, privat uppfödare utan stam osv. 
* Stöttar en dålig djurhållning
* Köper folk djuren kan företag/personer ta fram fler kullar. 
* Stöttar oseriös, okontrollerad uppfödning. 
* Riskerna ökar att komma hem med problem.
* Finns ingen uppfödare som kan stötta om det blir problem, om man har frågor, om man behöver hjälp. Om det händer något. Om man inte kan ha djuren kvar. 

Även om uppfödare kämpar med att släktforska och avla med mycket tanke. Så kan det alltid ske negativa saker. Men överlag bör det va mindre hos uppfödare än hos zoo/grossist. Och via uppfödare kan man få mer hjälp, råd och stöd om det sker nått. Man stöttar även en bättre djurhållning, ett framtidsmål för att förbättra tamråttan. Med seriösare uppfödare stöttar man kunskap och råttan som prioritering. Hos zoo/grossist/stamlöst stöttar man massavel, okontrollerad korsning av gener, avlivning av djur som inte kan säljas, hållning på minimal ytor för att kunna spara pengar och ha plats med mer djur för avel. 
Så i grunden är det inte temperamentet och hälsan man bör diskutera även om det också är en stor del.

#0: hej lite sent nu men jag jag har precis köpt från djuraffär och de biter mig hela tiden och de har gjort att jag blivit rädd för de så jag kanske ska sälja de men jag känner mig så elak om jag skickar iväg de I en kartong. Men det känns bara som att jag är deras slav jag städar buren ge de mat och vatten men inget gos eller nåt får man inte ångrar mig så mycket jag vet inte vad jag ska göra nu

#21: Gärna skapa en ny färsk tråd. Denna är från 2015 :-)