En samvetsfråga eller "missköter" jag dom ?:S
Jag vet att härinne finns många erfarna och duktiga, har dock aldrig skrivit något inlägg så detta blir mitt första.
Ska försöka fatta mig kort.
Jag har 4 råtthonor som jag verkligen älskar, dom är mina små guldklimpar.
Två av dessa har jag dåligt samvete över, de blir aldrig riktigt tama. Jag kan lyfta dom o ha dom i famnen en stund men de är livrädda. Jag har gjort exakt samma invänjningsprocedur med de två som mina andra som för övrigt är riktigt tama, gosiga o lugna.
Ja men jobba mer med de två rädda då? tänker ni…. Men vissa faktorer gör det svårt/tråkigt.
1.Jag vill inte ta ut dom i resten av lägenheten då de flytt ur famnen vid vissa tillfällen så de nästan hamnar på golvet (då finns risk att katt eller hund tar den).
2.Jag har börjat känna av allergi när jag är i djurrummet vilket gör att jag är därinne kortare stunder men flera gånger.
3.Jag vill fortsätta lägga ner tid på de två tama också, då det känns som både dem och jag får ut mer av varandra än de andra två och jag.
4.Jag har begränsat med tid i den stressiga vardagen(flera djur bla häst) så bäst rått-tid är när jag pysslar i resten av lägenheten/med de andra djuren.
Så till min fundering, kan de två rädda leva såhär? Med sin flock, ute tid varje dag i djurrummet, upplyfta o kollade dagligen men inte den här nära kontakten som de andra två kan få? Eller är jag en dålig matte då?
Vore supertacksam om någon orkar läsa igenom och komma med sina tankar/ idèer =)
Jag har också haft ett likanade dilemma när jag hade en råttflock på 4. Bara det att det var en råtta som var totalt ointresserad av mig. Den var supergo i flocken så jag såg den som en viktig råtta i alla fall. Fastän att det kanske inte var superrolig för mig. På varma sommardagar tog jag med hela flocken ut i en transportbur som jag öppnade och lät de härja fritt i blåbärsriset. Då dög jag som sällskap för den "otama" råttan. Råttorna gick rundor och hälsade på mig en gång i minuten, även råttan som inte umgicks med mig i vanliga fall.
Råttor kan ha en funktion i flocken och några kan vara tillgivna dig utan att det är fel.
Du verkar ha lite mer krävande djur än vad du har tid med. Samvetsfrågan kring hur du planerar din tid i förhållande till alla dina djur får du klara upp själv.
Tack för ditt svar!
Jag förstår hur du menar med att de kan ha en funktion i flocken, de rädda råttorna får ju "omskötsel" och närhet av sin flock istället för mig då. Alla andra bitar som motion osv får de ju iaf såklart!
Nu kanske det låter som jag inte hinner med och tar hand om mina djur, så vill jag inte att det ska verka!
Det är nog bara att just dessa två råttor inte kommer från den bästa uppfödaren så de är väl mer krävande på så vis, men jag har lagt ner massor massor tid på dom för att de ska bli mer trygga, men nu känner jag aningens hopplöshet när det aldrig verkar bli bättre=/
Använd de tama för att lära de andra.
Jag har tex kört med att ta ett popcorn mellan läpparna, lyft upp min tamaste råtta, sagt "puss" och låtit henne ta det och sedan satt ner henne. Hela proceduren tar kanske 10-15 sekunder. Det tar inte så många vändor innan de andra börjar fatta att "Hmm, blir man upplyft får man godis!" och vill prova på själv.
Att bara stoppa dem under tröjan tillsammans med de tama råttorna, utan att sedan hantera dem, utan helt enkelt låta dem vara där funkar också rätt bra.
Gör en hängmatta av en gammal, otvättad T-shirt. Då förknippar de din doft med trygghet och säkerhet.
Vissa råttor, även tama råttor, kan ogilla att bli utlyfta ur buren. Låt dem i så fall komma ut, och lyft dem sedan. Blockera inte vägen tillbaka till buren, råttor gillar att veta att de kan ta sig hem till boet.
När jag försökte få mina råttor tama så använde jag mig bla av bebisgröt och vegansk yoghurt. Jag började med att ge dem lite i en skål, så att de skulle få smaka. Sedan matade jag dem med sked så att de skulle våga komma fram mer, men inte nödvändigtvis behöva ha kontakt med mig. När de blev tillräckligt modiga så tog jag lite på fingret och senare på handen. Tillslut klev dem upp på min handflata och då kunde man även lyfta dem lite grann. Jag tycker att det är ett jättebra sätt eftersom att de då får lära sig att du och dina händer inte är farliga och kommer komma fram även om du inte ger något godis. Ett annat sätt är att ha en stor tröja på dig och sticka in ärmen & armen i buren. Då kan de klättra in i ärmen eller klättra på dig om de vill. De kommer också bli vana med din lukt. Du kan också lägga en halsduk som har din lukt på sig i deras bur. När de blivit tillräckligt tama för att du ska kunna lyfta dem så kan du lägga dem i halsduken och ha den på dig. Det funkande super med en av mina råttor då hon kände sig trygg i halsduken och tillslut även med mig! Lycka till!:D
Det är en stor skillnad på misskötsel och på små problem. Misskötsel är enligt mig när man inte bryr sig om djuret, använder fysisk/psykisk våld och får djuret att må allmänt dåligt hela tiden. Att dina råttor inte är tama kan bero på många saker, ett tips är som de föregående säger att stoppa in de i tröjan och försöka ha de uppe så mycket som möjligt eller så kan du också bara sätta dig på golvet medan de är ute i djurrummet. Till slut kanske det släpper, men ifall det inte gör det så behöver du inte får dåligt samvete. En del råttor blir aldrig tama och en del blir det direkt. Hursomhelst så är det viktigaste trots allt att de mår bra och är lyckliga, en otam råtta kan vara precis lika lycklig som en tam. Jag vet precis hur det känns, hade även jag en råtta som var otam, har svår allergi och kämpade dagligen med att ta upp honom osv. Idag är han fortfarande inte helt tam som mina andra, men han är en underbar råtta till de andra och det räcker kort och gott för mig.
Hoppas det löser sig! Och nej, du är ingen dålig matte.
🐶 Djur är det bästa som finns 🐱
Tusen tack för era svar och tips! Det mesta har jag provat och de tar godis ur handen och klättrar även upp på mig. Bara att dom är så kvickrädda så jag har haft dom mest i djurrummet. Men det är skönt att höra att de kan leva ett gott och lyckligt liv iaf! Tack:)
Som sagt så låter det absolut inte som att du missköter din råttor, då du verkar bry dig väldigt mycket om dem. Huvudsaken är ju att de inte ska vara rädda för dig och att du ska kunna lyfta dem osv om det skulle behövas. Sen har ju råttor olika personligheter. Jag har en råtta som är tam men väldigt sällan är sugen på att gosa tex. Hon springer oftast lös i mitt rum och håller sig för sig själv. Om man ska gosa så ska det vara på hennes vilkor och bara när hon själv kommer fram. Trots att hon inte alls vill ha lika mycket kontakt med mig som min andra råtta så tror jag verkligen inte att hon lever ett dåligt liv. Hon gör det hon gillar och är även ett väldigt bra sällskap till min andra råtta. Jag tror att det kan vara lite samma sak med dina skyggare råttor. Att de helt enkelt bara inte vill ha lika mycket kontakt som dina andra råttor. Men det behöver ju inte betyda att de mår dåligt, de är bara lite annorlunda!(:
Tack så mycket!
Nu känns det bättre faktiskt när man fått bolla lite tankar :)
Jag har också haft 2 tjejer som kom från djuraffär. Det var innan jag visste att det ens fanns de som födde upp tamråttor. De blev heller aldrig riktigt tama och var rädda för mina händer. Men de ville alltid komma ändå och klev glatt och villigt in i tröjärmen. De älskade att hålla till där i tröjan, och springa i soffan, så jag lät de vara så. De blev väldigt stressade när jag tog dem i handen så jag slutade försöka, man vet ju inte vad de varit med om som små.
De har de nog bra hos dig trots att de inte är helt tama. Prova det där med tröjärm, det fungerar jättebra med alla mina råttor. De älskar att krypa in där. Nu är alla mina från väldigt bra uppfödare och väldigt tama från början som skönt är. Man vinner massor på att ta dem från bra ställen. Ha mysigt med dina små och tänk att de är nöjda med sin tillvaro ❤️
Ett tips för att få dem att vänja sig vid händer:
Låt dem få godsaker ur handen i buren. Det dröjer inte länge innan de vågar ta dem.
Sedan stegar man upp det genom att knyta handen om godsaken. Av någon obegriplig anledning är det inte lika otäckt att borra in huvudet mellan fingrarna för att komma åt godsaken som det är att kliva upp på handen.
Sedan ökar man svårighetsgraden, så att de måste klättra på dig.
Ja som sagt så är dom handvana. Det är bara att de är stressade och blir rädda för ljud. Även fast jag sedan dom varit små haft dom innanför tröjan när jag har sysslat med vardagssaker i resten av lägenheten. Men sedan de har haft tendens att fly från tröjan/famnen om de blir rädda vågar jag inte ha med dom i hela lägenheten pga risken för de andra djuren kan få fatt på dom då.
Hela grejen jag undrar mer är ju om man kan ha två råttor utan massa gulle gull och mys med dom i tröjan förutom i "deras" rum. Samtidigt som dom ju då blir isolerade i "sitt" rum och allt blir liksom en ond cirkel och jag ville bara höra om dom kan ha ett fullvärdigt liv iaf!
:)
Jag har haft en råtta som inte alls blev tam även om jag försökte. Tillslut bestämde jag mig för att låta henne vara sig själv då jag såg att hon kom bra överens med resten av flocken. Så istället för att stressa upp henne genom att "tvinga henne att vara med mig" så lät jag henne vara. Hon blev lite mer än 1 år gammal och sista 8 månaderna tog jag inte i henne alls. Tillslut blev det nästan som att vi hade ett litet "avtal" med varandra för så fort jag stoppade fram ett rör/en låda/eller något annat som jag tänkte förflytta henne från punkt a till punkt b i hoppade hon oftast direkt där i. Jag anpassade mig helt enkelt efter hennes behov och vad hon mådde bäst av. Alla råttor blir inte tama.
@Bananbullar; det låter vettigt. Lite så tänker jag med att om djuret inte har "psyket" för att vara en social (med människor) råtta så borde den kunna få leva sitt liv som den vill. Känns som nu när jag tragglat flera månader o dom blir inte bättre än såhär så kanske man får då låta det vara så.
Känner mej elak om jag stressar dom för mycket.🤪
#13 : Jag tänkte också sådär. Mådde jätte dåligt över att jag först var på henne hela tiden, och sen fick jag dåligt samvete över att jag aldrig ens rörde vid henne! Men efter en tid så vågade hon sig faktiskt fram till mig och nosa/klättra försiktigt på mina ben om jag satt ner på golvet. Men så fort jag rörde mig så sprang hon iväg illa kvickt. Men dessa stunder gjorde att jag kunde övertala mig själv att jag hade gjort rätt val att låta henne vara. 🙂
Ett tips till: Ta med råttorna till någon miljö de inte är vana vid, tex i soffan. Helt plötsligt så är miljön lite otäck, men dig känner de igen. Då går de till dig för trygghet. Den känslan kan man sedan bygga vidare på.