Jag undrar bara en sak, du säger att det är 2st systrar du har som alltid har varit friska och snälla.

Vad är det som gör att du vill att just den ena syrran ska bli mamma, och inte den andra? Vad är skillnaden på dem menar jag 🙂 

Har de träffat andra råttor och klarat av även introduceringar bra?

Nu är jag ingen uppfödare och absolut ingen avels-genetik-expert, långt ifrån … Men personligen ser jag inget fel i att det föds nya ungar under kontrollerade och planerade former där föräldrarna hittills har uppvisat så goda tecken. Så länge man är påläst och beredd både ekonomiskt och mentalt på att det kan resultera i kaos, och tar det ansvar som alla som ser till att nya kullar sätts till världen (oavsett djurart) borde göra. Uppföljning av alla ungar, beredskap på akut veterinärvård osv för både mamma och alla barn. 

#0 "Är min idé bara fel, fel, fel eller kan det på något sätt bli något bra ur denna situation?"

Chanserna att det blir galet fel som att det blir jättebra eller någonstans mittemellan är nog lika stora. Man vet ju inte vad som ligger bakåt i släkten. Honorna kanske bär på oturen att drabbas av en massa juvertumörer inom en snar framtid medan de ännu är unga dessutom.
De kanske har aggressiva, dominansproblemstygnda bröder eller släktingar.

Jättesvårt … Men samtidigt, det kan ju även visa sig att din känsla var rätt, och att du får till en jättebra matchning mellan honan och hanen med dokumenterad bakgrund. Det kan ju lika gärna bli en "ny" linje som är värd att fortsätta på.

* Men varför vill du föra vidare hennes egenskaper? Om det skulle visa sig bli en lyckoträff, har du då planer på att bygga på ett fortsatt linjearbete med hennes ungar?

Om inte, så ser jag inte att det skulle vara "värt" de fortfarande väldigt höga riskerna  en sådan parning ändå innebär. Då försvinner ju de egenskaperna du ville föra vidare i vilket fall när hennes ungar sedan inte blir föräldrar…

(Vet att jag skriver väldigt kluvet, är nog lika fundersam som du tötenöten över en sådan situation. Så babblade bara ner mina tankar 🤔)

Jag tog ju hand om en nybliven mamma och hennes ungar som omplacerades hem till mig när bebisarna knappt var 1 dag gamla. Mamman och pappan hade osäker djuraffärsbakgrund och var dessutom syskon.

Den mamman var superunderbar (men lite väl galen och livlig), men sen vid ca 6 månaders ålder så drabbades hon av en en massa tumörer, varav 1 i hjärnan så att att hon behövde avlivas.

Jag tror att det är skräckupplevelser som denna (av goda skäl) som gör att frågan blir så svår.

Men jag tycker samtidigt att man inte med 100% borde utesluta individer från osäkra bakgrunder, för skräckscenariorna borde vara enormt många om det verkligen finns problem med alla råttor med djuraffärsbakgrund.

Även jag har haft totalt kärnfriska och underbara råttor med helt osäker bakgrund. Tycker verkligen att frågan är jättesvår =\

Eftersom du inte vet om det finns sjukdomar i släkten avråder jag dig kraftigt. Du riskerar att få en kull som blir riktigt sjuka. 

Dessutom kan din hona dö. Det är bättre att låta uppfödare som avlar för att få fram friska råttor sköta aveln. Din avel har inget annat syfte än att du tycker om din hona. Det är inte bra.

Det tycker jag absolut du ska göra. Lycka till!

"Jag vet att man inte ska avla på råttor med sån här bakgrund, men jag vill verkligen föra vidare något av henne." tycker jag väl säger allt. Det är lite likt när man tar en kull på en huskattshona, bara pga ens egna är ju sååå speciell 😉 (förvisso så har inte katter/råttor samma problem med aveln, men samma argument används otaliga gånger…).

Problemet när man endast avlar efter personlighet är att ungarna inte behöver bli ett smack som föräldrarna. Råttor, speciellt djuraffärsråttor har oftast så mycket skit i generna, ingen mening med att avla vidare på dessa…

OM inte du menar att du seriöst försöker skapa en ny linje, men fick känslan av att det inte kommer vara något långsiktigt avelsarbete(??)
Men även det verkar vara ett lite småkonstigt projekt för en ny/oerfaren uppfödare öht…

Du verkar redan veta att du inte bör göra det så vet inte riktigt vad mer det finns att säga 🤪

Jag har planer på att starta en uppfödning och om hennes ungar blir bra i beteendet kommer jag fortsätta på hennes linje. 

#1 Skillnaden på hon och hennes syster är inte så mycket i beteendet. Hon som jag vill avla på är lite mer äventyrlig och busig. Så varför valet ligger på denna hona av de 2 syskonen är på grund av hennes utseende. Hon är både min absoluta dröm i beteendet och i utseendet!

#2 Hon är ju som sagt 7 månader gammal nu, och jag hade tänkt vänta åtminstone 2 månader till och utvärdera hennes och hennes systers hälsa.

#3 Jag har planer på att föra vidare linjen om den blir lyckad, så det är inte enbart för att jag tycker om henne. 

#4 Tack så mycket! 😊

#5 Haha, det där tog lite hårt mot mig. Är själv väldigt emot huskattssaveln. Och jo, som jag skrev tidigare vill jag föra vidare hennes gener i en linje. Vill utvärdera henne några månader till och kolla om hon håller sig frisk. 

Det är inte säkert alls att jag tar en kull på henne, men jag vill hålla idén vid liv.

Jag skriver som alla andra att det är en dålig idé att avla på en råtta som man inte vet sjukdomshistorien på, plus att det finns redan en massa oseriösa personer som avlar sönder dom för pengar, mer än vad seriösa personer som avlar råttor. Så jag och alla andra avråder dig att avla på dina råttor överhuvudtaget.

#6 Du vet fortfarande ingenting om bakgrunden.  Det är oseriöst att avla då.

#6 Om du vill föra in nya linjer i Sverige så hade en dokumenterad linje från ett annat land nog varit bättre att satsa på, nu har jag inte avlat råttor själv (dock har haft uppfödning av annat djur) och har bara läst på som du, men att skapa en ny linje från helt okänd sjukdomshistoria när det finns bättre alternativ med samma syfte hade inte känts särskilt annorlunda från de andra som avlar på sina djuraffärsråttor 🤐 (Ta det inte som jag säger det i illa mening, det är bara min egen åsikt! Ingen direkt fakta då, men åsikter var ju vad du frågade om…)

Behåll alla ungar i provtagningen. Ett alternativ är att först välja en frisk hane med väldigt frisk härstamning och sedan säljer du inte ungarna utan behåller dem tills de är moget vuxna så du kan bilda dig en uppfattning om det var en bra parning. Utvecklar flera ungar beteendeproblem eller sjukdomar då kan du avliva alla och ingen skada är skedd.

#10 Ingen skada skedd?

#10 Undrar samma sak … Hur kan ingen skada vara skedd?

X antal råttor avlivas bara sådär?

Att ungarna skulle utveckla ett extremt aggressivt och farligt beteende som inte går att "bota" med t.ex. kastrering är högst osannolikt, få råttor som föds så skadade i huvudet. Väldigt sällan blir även en hel kull ungar så sjuka att det inte kan botas med medicin.

Snarare är risken stor att olika varianter av "mindre allvarliga " typer av problem dyker upp. Var går gränsen enligt dig till att man ska avliva? Minsta problem?

Så fort ungarna har fötts förtjänar de samma vård som alla andra råttor och övriga husdjur. Dvs man är skyldig enligt lag  att ta sitt djur till veterinär om det behöver vård.

#12 jag säger inte emot dig nu - jag undrar bara: att man är skyldig att ta djuret till veterinär och ge vård inkluderar väl avlivning om man av olika anledningar inte vill vårda? Så lagligt skulle någon inte göra fel om man gjorde som #10 skriver? Han sa ju inte att man skulle låta ungarna lida om de visade problem, det hade vart olagligt.

Det enda som är osäkert är hur duktig TS är på att bedöma att en råtta har bra egenskaper. Vi har i o f s alla olika referensramar, åsikter och erfarenheter.

Jag säger Go for it, om det verkligen är en bra hona. Mitt tips är att du låter andra människor som är råttvana träffa henne och säga sin mening - om hon verkligen är så bra som du anser… 😉

Jag själv skall snart avla på en hona med ganska okänd stam. Jag är beredd att chansa, då jag bedömer henne som mkt bra - t o m bättre än flera råttor jag träffat med känd stam…

#13 Det var därför jag undrade var gränsen går … Förstår att alla tycker olika.
Inser ju också att folk godtyckligt kan åka till veterinären och avliva sin djur utan någon "egentlig" anledning. (Menar inte att någon specifik gör det, men att det är fullt möjligt.)

Men känns i vilket fall konstigt att det finns en lag om att man ska ge sitt sjuka husdjur vård, men att det går lika bra att avliva det om man hellre vill det - trots att en medicin t.ex. med största sannolikhet hade kunnat bota.

Självklart kan ju många saker spela in till hur och varför man väljer det ena eller det andra. Tidigare sjukdomhistorik, ålder, m.m. Har man opererat bort en tumör på en fullvuxen hona, och det sedan dyker upp nya, så kan jag fullt förstå om man väljer att inte operera igen. Som ett exempel.

Men att sätta en kull till världen för att sedan avliva allihop om de inte fullföljer ens egna personliga krav, det anser jag inte vara varken djurvänligt eller seriöst.

#14 Låter ju jättesmart, att låta även andra, kanske mer vana personer bilda sig en uppfattning när det gäller osäkra bakgrunder! :)

OM jag tar en kull på henne så kommer jag vänta så långt som möjligt, vilket enligt mig är 11 månader. OM jag tar en kull har jag också möjlighet att behålla varenda unge och tänker inte sälja iväg nån unge till nån som jag är inte är helt säker på kan meddela mig hur det går för ungen och sjukdomar et.c. 

Hon har fått träffat och varit med en annan mycket råttvan människa och även hon bedömde min lilla hona som en alldeles underbar råtta. Det är även en av hennes råttor jag tänkt som pappa, han har fått 2 kullar med alldeles underbara råttor som avkommor, och jag har träffat både pappan och ungar ifrån honom. 

Pratade med hon som har uppfödningen "Melle's rats" och hon berättade en lite halvt skräckhistoria som fick mig att ta lite avstånd till att vilja avla på henne, då just på grund av sjukdomsbakgrunden. Jag är inte rädd för att nåt ska gå snett med beteendet. 

Jag har ju som sagt några månader på mig att bestämma mig. 

(Och till er som O.T:ade lite, jag kommer inte avliva någon unge om de blir helt knäppa i skallen eller sjuka, om jag sätter dessa till världen får jag ta konsekvenserna också)

(Och till er som O.T:ade lite, jag kommer inte avliva någon unge om de blir helt knäppa i skallen eller sjuka, om jag sätter dessa till världen får jag ta konsekvenserna också)

Hoppas jag tolkar det här fel, menar du att du inte kommer söka vård eller avliva dem om de blir sjuka. att ha en mentalt instabil råtta som antingen skadar sig själv eller sin omgivning, så kan den ju behöva avlivas.

har du förresten inte tänkt fråga djur affären varifrån råttan kommer? om dom har en uppfödare som dom har avtal med eller tex Imazoo.

dom ska kunna svara på det annars skulle jag aldrig avla eller köpa djur av djur affären. säger dom att de har en uppfödare kan du be om namn och telefon till den eller hemsida.

seriösa uppfödare brukar ha en hemsida.

samt svara på telefon eller mejl relativt snabbt.

#18 Butikerna får inte ge ut namnet på personen som sålt till dem om inte personen godkänt det. Så det är inte alltid lätt att hitta säljaren hur mycket man än försöker (jag själv har försökt få tag på uppfödaren till en grabb hos mig i snart 2 år nu)

#18 Jag formulerade meningen lite fel. Men hur som helst så menade jag att jag är redo att ta konsekvenserna för liv jag sätter till världen. D.v.s att de får vård eller avlivas när det behövs. Och om någon av råttorna avskyr människor men går bra ihop med andra råttor så avlivar jag inte bara för det.

Råtthonan är som sagt född i hemmiljö för foder till reptiler. Jag skulle kunna kontakta den som jag tog råttorna av och fråga vilken affär föräldrarna är ifrån, men det skulle enligt mig inte hjälpa mig någonting.

Ibland måste man faktiskt chansa lite. Jag tycker du verkar veta vad du gör och ger dig in på. Att vänta till 11 månaders ålder är smart, men det kan ev vara en aning för gammalt. Jag föreslår senast 10 månader. Speciellt om du inte vet hur man avlat på djuren i linjen - vid vilken ålder honorna fått sin första kull.

#21 Tack så mycket för stödet och informationen!

❤️