Ja, först och främst så är det ju du som bestämmer ifall ni vill ha djur hem till er. Och så är det viktigaste att om han tröttnar på dom eller om han tar det ansvaret att ta hand om djuren tills livets slut. Vi här har tyvärr allt för offta sett att barnen tröttnar på djuren och så blir djuren slit och släng djur. Men det behöver inte mena att ditt barn skulle tröttna på djuren, men det är ju som jag skrev en viktig fråga att ta upp med honom. Och jag har bara haft honor, så jag tycker att honor luktar mindre och att råttor i allmänhet är riktigt smarta och lättlärda djur. Det krävs en hel del hantering från första början så att dom blir handtama. För annars så får man en bitsk råtta, och det enda vägen för vissa är avlivning eller att dom säljer dom vidare även om dom bits. Men det är som sagt ditt ansvar även om det är hans djur. Och är du och han villig på att ta hand om råttor på rätt sätt tills livets slut?

Än så länge är det här med råttorna enbart på diskussion.. Varken jag eller han har träffat en tamråtta på riktigt så tanken är att vi ska börja där.. Tänkte leta upp en uppfödare i närheten som vi kanske kan få hälsa på.. Och att det kan sluta med att sonen tappar intresset har jag i beräkningen.. Därför som den här diskussionen pågått så länge :) Och att jag har yttersta ansvaret över att råttorna har det bra och mår bra vet jag.. Jag skulle aldrig få för mig att skaffa nåt djur som jag inte är beredd att ta hand om på rätt sätt.. Men som sagt.. Har aldrig ens träffat en råtta så jag har liksom ingen aning om vad jag kan förvänta mig.. Eller om det ens är ett lämpligt husdjur..

Ja, det är bra att du har rätt inställning på att det är ditt ansvar först och främst att ta hand om råttorna. :) Och att det är bra att kolla med en uppfödare ifall ni kan hälsa på några råttor för att kolla ifall det passar in i er hemmamiljö. Det är bra att man diskuterar mellan varandra om vad som händer ifall han tröttnar på dom och ifall han inte skulle göra det. Det är bra att man är positiv till att ta och kolla om all information om råttor innan man skaffar dom. :) Jag tycker att råttor är dom mysigaste djuren som jag har haft, och det är ganska många djur som jag har haft genom dom här tio till elva åren. Plus när jag var liten. :)

jättekul att se en ansvarstagande förälder! 

Om din son skulle kunna hantera råttor vet du nog bäst själv, är han bra på att hantera djur i övrigt? Råttor brukar man kunna få väldigt nära kontakt med, vilket såklart underlättar. Min lillebror som är 7 nu, brukar få umgås med mina råtthanar och de älskar det. Självklart under uppsikt eftersom han är för ung för att vara med dem själv. Han är väldigt bra vän med min ena råtta som är väldigt social och lätthanterlig. Den andra råttan är lite mer känslig och försiktig, så min lillebror förstår att det alltid är på råttornas villkor, vad de vill och trivs med. 

Råttor brukar inte lukta så mycket om man håller buren ren, men man är ju olika känslig också. Hanar har en annorlunda lukt än honor, hanar luktar lite mer skarpt och nästan lite rökigt när de är vuxna. Om man tycker illa om doften eller inte är väl individuellt. 

vilket kön som är mer lämpligt beror lite grann på vad du söker, honor är ofta mer aktiva är hanar, alla är ofta aktiva som små, men när de blir vuxna blir många hanar rätt lata och trivs bra som goskompisar. Medan många honor kan vara rätt spralliga och vill mest på äventyr, vissa honor är så hela livet. Men det är såklart individuellt också, men överlag. Hanar är större. 

Jag tycker absolut att råttor är lämpliga husdjur, de kräver ju mycket, stor bur, mycket aktivitet, bra mat, gärna färskmat och de blir rätt lätt sjuka. Så det är ju viktigt att ta med i beräkningen. Men man får också extremt mycket tillbaka, de är så smarta och vänliga att man får en väldigt djup kontakt och relation med dem. Jag och flera andra beskriver dem nästan som små hundar, men istället för att du bjuder in råttan i din flock som du gör med en hund, så blir du inbjuden i råttornas flock. 

Jag rekommendera absolut att hitta en ordentlig, seriös uppfödare som kan guida dig i ditt köp. Då kan du få två bebisar som är självsäkra och tåliga, så det funkar i en barnfamilj som är nybörjare. Då kan du också få veta allt du behöver veta om råttor, och har någon att ringa till om du undrar något. 

Lycka till!

Just det, om du kontaktar en bra uppfödare så kan ni ju också komma dit och hälsa på, träffa råttorna som uppfödaren har och känna efter om det är ett djur som passar er. Råttor är rätt allergena, så om ni har allergi i familjen kan det vara bra att träffa råttor för att se att ni inte är allergiska :)

Tack för era svar! :)

Kul att du tar ansvar och söker svar. För tillfället har jag inte råttor men jag har haft förut. Jag hade honor men tänk på att veterinärkostnader kan bli höga. Mina honor fick (alla utom en) tumörer och bara för att kolla upp tumörerna kostade det någon tusenlapp och sedan fick de även andra sjukdomar då dom är mycket känsliga så dyra i slutändan blev de, kunde skaffat en hundvalp för priset för mina tjejer, men nu var dessa mina älskade små vänner helt ovärdeliga för mig så kostnader skiter jag i. Mina föräldrar tvekar därför på ha råttor igen, just för kostnaderna. Min mamma och jag diskuterar om det skall bli råttor eller ej, men i så fall skaffar jag hanar för de får inte juvertumörer som honorna. Nu är jag äldre och måste därför betala råttorna helt själv. Så kolla upp vanliga sjukdomar och se till att kunna nå en bra veterinär i närheten!

**
Kan en 10 årig grabb hantera två råttor? **

Det beror mycket på ditt barn och hur mycket du vill investera i råttorna, en bra början kanske skulle vara att egentligen se det som att det är dina råttor eller att ni äger dem tillsammans. Själv fick jag min första råttta då jag var runt 6 år gammal som min syster hade ägt, blev ju en hel del att min mamma tog hand om råttan och jag var som stolt att jag hade ett eget djur.

Vilket kön är lämpligt? Nåt kön som är mer "luktigt" än det andra? 

Det beror på vad du vill ha ut av djuret, jag har haft både honor och hanar och tycker att honorna har mer energi och kräver mer stimulering. Samt att dom har lite mer speciellt beteende ( tex öron vift när dom vill para sig ) - annars är honor små och mjuka till känseln.

Hanar är lite mer lata och gosiga, men dom kan lukta mer än honor. Dom blir även större och mer att 'ta i', vilket är något jag uppskattar.   

Båda könen kan revirmarkera genom att lämna små kissdroppar, så det är väldigt individuellt på den planen.

Är nåt kön mer "stingsligt och tjurigt"? Är det ett lättskött djur?

tycker jag inte, och om man har få och sköter dom rätt så är dom lätta att ta hand om. Vi har i artiklarna bra sammanfattning om vad dom behöver och vilka dom vanligaste sjukdomarna är osv. Råd från mig till dig är dock att skaffa djur från en uppfödare som är lite mer känd, det är mycket mindre risk att få sjuka djur från en uppfödare än hos en grossist/djuraffär.

Övriga tips och råd?

kontakta en uppfödare i närheten och stäm av ett möte, se till att åka och träffa innan.  av vana från då jag var liten så är det värsta som finns att tro att man ska få ett djur och sedan blir det inget. Sedan då du fått informationen du vill ha och har bestämt dig hur du ska göra, så kan du ta med din son till uppfödaren.

Här har du en artikel samling till saker som är bra att veta :)
http://rattor.ifokus.se/articles/4d7133e9b9cb46223904bb73-vanliga-rattfragor

Tack för alla ärliga och bra svar! När jag läst om råttor får jag en känsla av att det kanske inte är ett så smart nybörjardjur.. Känns ganska avancerade, har läst lite om ökenråttor också.. Inte direkt samma sak :D men det känns som ett enklare "förstahusdjur" ..

Jag tror absolut en 10 årig pojke skulle klara av att handlas och sköta om råttor, så länge du har huvudansvaret. Min 9 åriga lillasyster har sedan flera år tillbaka pysslat om mina råttor och varit extremt snäll och försiktig med dem, samt att alla mina råttor faktiskt varit väldigt förtjusta i både henne och hennes vänner. Inte visat någon som helst osäkerhet eller stress av att ha med barn att göra. Det finns några skillnader mellan honor och hanar. Det mest uppenbara är nog aktivitetsnivån samt storleken på råttorna, hanar är oftast mycket större än honor samt lugnare och rätt lata, medan honor har mycket mer spring i benen. Enligt min erfarenhet luktar hanar lite mer än honor och är inte lika duktiga på att gå på toaletten, men det finns givetvis undantag. Jag själv föredrar honor då de, enligt min erfarenhet, är väldigt busiga och påhittiga men också kan bli extremt tillgivna sin ägare och blir minst lika "gosiga" som hanar när man fått deras tillit.

Ökenråttor har jag, vad vill han ha ut av djuren? 

Ökenråttor är mest 'titta djur' och blir sällan gosiga och uppskattar inte uppmärksamhet så som råttor t.ex. De vill mest sova, gnaga, gräva och springa.

De flesta barn (mig själv inkluderat när jag var liten) vill ju oftast ha ett djur dom kan ta upp och gosa med. Egentligen tror jag inte det finns något lättare introduceringsdjur än något annat bland de tamare varianterna. Alla djur kräver ju någon sorts behandling som i text ser ut som något trixigt och lite svårt när man får se allt bara sådär men för den sakens skull behöver det inte betyda mer arbete i praxis. (vilket är varför jag själv brukar förespråka katter, dyrt med eventuella veterinärkostnader samt att de lever väldigt länge och kan göra skada på både dig och möblerna men i princip självgående och underbara utöver)

Så utifrån det skulle jag nog säga att det kommer inte spela någon större roll vilket husdjur din son än får. Tid och pengar kommer gå åt i vilket fall som helst. Lite stress kommer nog också tillkomma tidvis. Vare sig han tröttnar eller inte får du väl se. Men jag tvivlar som sagt på att det kommer eller skulle bli annorlunda med ett annat slags djur på det planet.

En hamster kanske skulle passa då? De lever inte så länge (men i vissa fall blir de fyra år), de är "lätta" och blir lätt gosiga. Jag har haft flera hamstrar (dvärg) och de har varit det perfekta husdjuret verkligen. Passar bra som första djur men man måste ju ta sig tid och ha respekt för den även om den är liten! Det är ju inget slit och släng djur!

#11 Om du pratar om gerbiler så har du bara träffat tråkiga individer från dåliga uppfödare eller ägare som inte uppfostrat dem på rätt vis.

Jag har i dagsläget både gerbiler och råttor, jag tycker personligen att gerbilerna kräver mindre aktivering av mig, men det handlar mest om att de inte utagerar på samma sätt om de bliruttråkade. Jag har lärt mina gerbiler ett par trick, kan hoppa henom ringar exempelvis. Jag tror att råttorrna är lite smartare men gerbilerna är inte lika egensinniga i mitt fall, de är lättare att muta :P

Som #13 skriver så kan en hamster vara bättre som förstahands djur. Dom är mycket lättare djur att handskas med. Jag har också haft hamstrar, alltså dvärghamstrar, och dom blev tama så otroligt fort gämfört med mina råttor och gerbiler. Det tar ju såklart tid att göra djuren handtama, men jag hade den turen att hamstrarna blev tama inom en vecka. ^_^ Och mina råttor blev helt handtama på ca två-tre veckor och gerbilerna ca två-tre veckor dom också.

Brukar man inte säga att hamster är ett rätt dåligt "barndjur" då de tex har väldigt sköra bröstkorgar och barn tenderar att vilja "hålla fast" när hamstern är påväg ut från händerna? De är liksom väldigt sköra i allmänhet? Tänker att råttor ändå är lite tåligare för ett barn att handskas med. Känns också som att man kanske fortare tröttnar på en hamster då risken är stor att man inte får ett djur som vill mysa och vara med särskilt mycket. Flockdjur, som råttor tex, tenderar väl att bli mer tillgivna än ensamlevande djur som hamstrar. Även om man inte tycker att råttor är det mest ultimata förstadjuret så kanske det ändå är mer lämpligt då det är ett barn som i första hand ska "äga" det. Tycker att TS låter väldigt ansvarsfull och förstår vad hon/han är påväg att ge sig in på :)

#14 Trevlig kommentar man fick om sina små älskade! 

Alla individer är olika, människor är för petiga med att allt ska vara så perfekt, mina killar är nyfikna och spralliga av sig och vad gör de om de inte är gosiga eller uppskattar min uppmärksamhet så som mina råttor skulle gjort? Bara för att dom inte är perfekta så ska jag inte ändra på dom. Dom ska inte bli mina små hundar. Bara för att de inte är gosiga av sig så ska jag inte ogilla de eller få sådana onödiga kommentarer av dig. Tråkiga individer är de verkligen inte. Och vad har jag gjort för fel då? Nu har jag säkert plågat de också. Men om du är osäker så har jag en tråd till dom på gerbiler iFokus och ett konto på instagram om du måste kolla för säkerhets skull. På instagram heter deras konto @gerbilen

Tänka sig vilka dåliga människor och djur det finns precis som jag och mina gerbiler!

Istället för att bråka i TS tråd kan ni väl ta det till PM eller be en moderator bevaka tråden? ja, det var en inödig kommentar men det är helt off topic egentligen..

Så här har det varit med min son: sedan han var 7 år har han sagt att han ville ha råttor. Själv var jag tveksam, så han fick vänta med det tills han blev myndig. Han sa då: nu skaffar jag mig råttor. Då bodde han hemma hos oss och fick -av mig-svallt intresse för djuren.

En vacker dag kom han med två ungar ( honor). Fr o m nästa dag fattade jag tycke för råttorna, för att inom någon månad bli helt förälskad i dem.

Nuförtiden är jag mer passionerad av dessa underbara tamdjur än vad min son är samt har fler råttor än han. Så tänk på att det det kan gå till så här också.

Jag hade råttor när jag var i 10års ålder. går alldeles utmärkt. jag hade rekommenderat minst två små töser.

Jag var tio år då jag hade råttor, men hade innan det haft hund, katt, hamstrar och kanin. Och även varit djurvakt till andra djur såsom marsvin, flera andra hundar mm och gick även ut med andras hundar redan innan då, och håller på med det än idag.

TS du kan ju uppdatera om hur ni gör, vad ni bestämmer er för🙂

Först och främst! Tack för alla råd och erfarenheter ni delar! Situationen är lite meckig.. För ett par år sedan blev min pojk allergisk mot våra hundar och dessa fick omplaceras till folk vi känner som tack och lov kunde hjälpa oss! Detta var en tragedi! För oss alla! Det svåra är att skaffa djur då vi är rädda att vi ska behöva skiljas från dem igen.. Jag backar lite från råttor då de tydligen ska vara ganska allergiframkallande.. Och jo.. Jag är helt med på att egentligen ska man väl inte ha några djur alls när barn är allergiska.. Just nu har vi inga djur alls.. Min pojk är största djurvännen, älskar djur och saknar våra hundar jättemycket.. Så kommande husdjur får, om det skulle dyka upp allergier, vara lätta att omplacera.. (Måtte det aldrig mer ske!!) känns som att råttor kan vara lite svårare än en hamster 😂 Men som sagt.. Än är vi bara på diskussionsnivå 😂 Gerbiler ska vad jag förstod det som vara snällare mot allergiker..

Okej!

Vilka allergier har han? Min bror är allergisk mot alla djur, pollen, damm mm, men vi har djur ändå🤪 Hund och gerbiler är pälsdjuren här hemma just nu. Har aldrig reagerat mot mina råttor, gerbiler eller andra djur jag tagit hem eller haft hemma. Fast han rör de ju aldrig (de små) och är inte i närheten av de heller.. Men hunden går super på alla sätt och vis med honom och han håller på med den. 

Om inget funkar så skulle en ödla eller reptil kanske vara kul? Leopard geckos är ju perfekta! Brukar tyckas vara rätt coola av andra i den åldern.

Vad gäller allergi mot pälsdjur så har jag några tips (själv allergisk mot de flesta pälsdjur utom hund, dock lindrigt). Jag reagerar även på mina råttor. Vissa säger att honor är bättre för allergiker men har själv inte märkt någon skillnad. Dock reagerar jag betydligt mer på ungar som har bebispälsen kvar (säkert inte pälsens fel men det blir en markör för vilken ålder som gäller). Detta kan ju vara bra att vara uppmärksam på om ni hälsar på någon som har en kull råttungar. Som djurälskande pälsdjursallergiker har jag ägnat en hel del tid åt att leta allergivänliga djur: När jag var mindre fick vi tips om att chinchillor ska vara bättre för allergiker, men det blev inga sådana eftersom vi samtidigt fick höra att det inte är lämpliga barndjur. Kanske finns någon annan i tråden som vet mer om chinchillor än jag? På senaste åren har jag även läst en del om en kattras som heter sibirisk katt och som saknar det protein som 80% av allergiker reagerar på. Det finns testhem som bara har sibirisk katt dit man kan få komma på besök för att prova. Annars kan jag väl tipsa om att små djur som är lätta att begränsa till en viss yta, t ex hamster, underlättar eftersom man då kan hålla stora delar av bostaden relativt allergenfria. Har själv haft hamster när jag var yngre och det fungerade bra. Dock är råttor roligare husdjur enligt mig. Kan även trösta din son med att allergier i barndomen i många fall blir bättre när man blir äldre. När jag var liten kunde jag absolut inte klappa en katt utan att börja nysa och snora, men idag kan jag umgås med katter hemma hos kompisar utan några större problem. Lycka till i letandet och beslutet!

Jag är själv allergisk mot flera djur; katt, häst och kanin t.ex. (Flera födoallergier också och problem med eksem) Men jag har aldrig känt något av t.ex. hund som vi har. (en strävhårig jack russel, så de ska vara en aning allergivänliga då de inte fäller så mycket.) Annars har jag endast känt av lite grann när jag hade bebis hanråttor, och när jag gosade med dem i ansiktet. Så fort bebispälsen försvinner så känner jag inget, och honor har jag aldrig känt något av. 

Så jag tror det är individuellt, även om han är allergisk mot hundar så behöver han inte vara allergisk mot råttor eller något annat djur. Det är ju såklart bäst om ni kan hälsa på någon med djuret för att känna efter, för att undvika omplacering både för er och djurens skull. 

Hur är det med allergitester? Jag vet att jag pricktestades som liten, kan man be att få göra ett sånt test för att testa ev. allergi mot något djur? 

Och det här med att man inte ska ha några djur alls när man är allergisk, jag vet att många säger så. Men så länge man inte känner av allergi innan man skaffar djuret, och faktiskt träffar djuret och förbereder ordentligt, då tycker jag att det inte spelar någon roll. Liksom, ja, man kan ju känna av allergi senare, men det kan ju alla. För min del är djur så viktiga att jag inte vill vara utan alla djur bara för att jag är allergisk mot några. Jag behöver ju inte skaffa just kaniner om jag får allergi av dem. :)

Är själv pälsallergiker så det står härliga till men pallar ändå katter och råttor. Den visade sig först när katterna var några tre år och jag ville absolut inte göra mig av med dem. Katterna orsakar mindre problem som kliande, hostningar och snuva. Går på antihistaminer som ges på recept för att lindra det så jag har inga symptom såvida jag inte begraver ansiktet i pälsen på dem. Ett litet blodprov för att fastställa min allergi var allt. Sedan har jag tillgång till loratadin som är en av de antihistaminer som inte orsakar den vanliga bieffekten trötthet en på morgonen så kan jag sitta med katten i knät utan problem.

Var lite orolig för hur det skulle gå med råttorna eftersom jag har dom i mitt rum, fristaden från katthår. Ibland om jag är vårdslös kan det klia lite om jag glömmer tvätta händerna och är runt ögonen och deras små klor lämnar röda svullna märken som kanske kliar lite.

Annars är det fullt möjligt med lite försiktighet för mig och råttorna orsakar förutom de små kliande rivsåren av när de klättrar på mig (vilket är nästan helt borta när jag kommer ihåg att klippa klorna på dom) ingen allergisk reaktion alls. De hårar dock och iom att de är hanar så kan det klia lite i näsan med deras hormonella lukt men med noga burstäd försvinner det problemet. Så att ha vanan inne med att tvätta händerna efter att de markerat mig och inte ha dem upp i ansiktet så ofta hjälper verkligen mycket.

Sedan att välja om man vill skita i sin allergi och inte är ju ett helt personligt val också beroende på hur starka symptomen är. Jag tycker i alla fall att det hittills har varit väldigt värt det.

Inflikar om allergin att som nämnt innan är det oerhört individuellt. Har inte läst vad folk kommenterat redan, men mitt tips vore att få låna två från en uppfödare så ni får testa ha råttor och även se hur allergin påverkas (om ni bestämt er för att faktiskt skaffa). Min pojkvän är extremt allergisk mot massor (korsallergier och så) och tål väldigt få pälsdjur. Mina hanråttor kan han känna av, men honor känner han inte av alls!

Och om ni verkligen vill ha djur utan päls kanske någon variant av katt passar (Sphinx, Cornish rex och Sibirisk katt ska vara mycket mycket bra för allergiker!), eller någon sorts reptil? Sköldpaddor exempelvis är ju ganska söta och vissa kan vara riktigt roliga! (vissa ska ju itne gosas med, men har för mig det finns vissa sorter som är okej)

Du ska helst jobba hemma så du kan ha ute råttorna på dagarna, de är som hundar. Kräver varierad kost och mycket social hantering och en stoooor bur. De måste ha en salladsblandning med olika fröer och hackade frukter varje dag, morgon och kväll helst.

#29 jobba hemma behöver man inte göra, jag pluggar om dagarna och det är inga problem. Så länge man ger dem ordentlig stimulering såklart. Tar ut dem på eftermiddagarna/kvällarna och leker med dem extra mycket på helgerna. Man brukar säga runt minst en timme om dagen, men det är såklart individuellt vad råttorna behöver, en del behöver mer, andra mindre. 🙂

Att blanda egen mat är såklart det mest optimala, och där får de fröer, så det behöver man inte ta i färskmaten, då kan de bli för mycket av det feta. sallad och frukt är jättebra, men matrester överlag är bra, utan de ingredienser de inte tål och utan för mycket kryddor. Och det är ju inte tvång på färskmat varje det, även om det definitivt rekommenderas starkt. Kan ju vara bra att dela upp det i två mindre mål om dagen, men ett funkar också tycker jag. (och frukterna behöver inte vara hackade..? 😛)

Råttor är fantastiska djur och vi har haft de flesta smådjur i vår ägo. Min dotter har precis som #20 son kommit hem med råttor och idag är det jag som har råttor men inte hon längre!  Det är nog bra ni besöker uppfödare och kollar om han är allergisk och om det sker att ni kan lämna tillbaks dem till uppfödaren igen.  Lycka till med sökandet !

När jag skaffade mina råttor hadejag aldrig haft kontakt med  eller ens sett en tamråtta men jag ville ha djur ( har haft katt och marsvin förr) men jag fick inte ha katt i min dåvarande hyreslägenhet. Jag tyckte att mitt marsvin va för tråkigt så det fanns aldrig i tanken. dessutom är jag gräsallergiker och tål inte hö. men hittade hit och läste på om allt positivt med råttor och läste allt jag kunde hitta på internet om dom. Nu snart 3 år senare kan jag inte tänka mig att leva utan råttor. Jag har 4 hanar och jag valde det just för deras lunga temperament. Min lillebror fick råttor efter att min mamma förälskat sig i mina men de skaffade tjejer och de är för livliga för honom så han har tyvärr tröttnat. De  är så sociala och sällskapliga djur. Jag skulle säga att de är det perfecta husdjuret:)

Hej igen! Nu kan jag meddela att det sedan en vecka tillbaka bor två råttflickor här hemma! Lucy och Daisy! De är ett halvår gamla.. Kan säga att jag är stormförtjust även jag! 😂

#33 åh vad roligt! 🙂

Vad kul! Ni har en fantastisk tid som väntar! 😀

Daisy

Lucy

Hoppsan, bilderna på fel håll😂 Råttorna hittade vi på en annons på blocket, sägs vara från uppfödare men vet inte.. Jättesnälla och mysiga! Daisy är gosigast, kryper gärna in i tröjärmar och lägger sig, Lucy är det mer fart i 😂 upptäcktsfärder hela tiden 😂 hänger gärna med på axeln😊 Så nu kommer man nog hänga här en del, allt är nytt och vi är nybörjare.. Daisy är "luddigare" i pälsen och hennes morrhår är lite lockiga, är det en speciell ras? Vad kallas färgerna de har?

Kan ju också tillägga att än så länge känner han inte av någon allergi 🙌

Grattis till dom nya medlemmarna. :)

Skulle nog säga att Daisy är velveteen eller dålig rex, det är alltså inte en annan ras utan en pälstyp :)

Jättesöta! ❤️ Lycka till med de nya små familjemedlemmarna!! 🙂