Underbart, vilken härlig nyhet!

Vi två måste prata mer ganska snart.

Lycka till!

Hoppas det går bättre i framtiden än första gången, såg att det inte gick alls bra. Är det verkligen klokt att avla på den honans unge?

Jag tycker absolut det är bra att avla för längre livslängd och friskare djur! 🙂

slå sönder lite på din tanke bara. Friskhet har inte  så jätte mycket med inavel att göra. 
Mesta problemen angående hälsan är att folk har dålig koll på linjerna bakom. Man behöver kolla med på ålder/hälsa av syskon, livsålder/hälsa osv på föräldrar, deras syskon. Mor/farföräldrar och längre bak. 
Samt värdefullt att kolla på planerade råttans syskons ev avkommor eller avkommor på andra bakom som är halvsyskon, kusin osv. 
Inavel kan till och med gynna till bättre hälsa om man har stor koll. Dubblar man en frisk hälsosam, långlivad linje med varandra så dubblar man ju både bra och dåliga egenskaper. Denna gång var de bra egenskaperna kanske större än de dåliga. 
Det är det som är största poängen med linjeavel som är en viss form av inavel. 
Sedan hård linje/inavel kan skapa massa problem. Ett mer känt är svårighet att bli dräktig. Men det är även nått som är vanligt på stora lite överviktiga honor.

Men ja även där kan det bli avigt. Har man inte koll eller missar något så är det större risk att avla fram dålig hälsa, negativa saker med att dubbla dom. Dock gäller det samma sak som att korsa två obesläktade linjer som både bär på samma problem. Då dubblas dom där med. 
I utlandet finns det även större risk att missa information då det är svårare att släktforska. Man måste lita mer på uppfödarna och dessa är oftast opolitliga som många i sverige. De ser inga problem med att nån var sjuk. de har inte koll på livsålder, tumör statistik osv. 
Och väldigt många linjer som finns i sv kan återhittas i utlandet. Jag har importerat massor för att det jag sökte i psyke, färg, hälsa osv inte hittades på en och samma råtta i sv. Jag ville ha rätt färg med rätt psyke därav letade jag utanför sv och chansade. Nu var bara några få bra nog av alla jag tog in. 
Men lite bättre släktforskning på de från finland, norge, danmark, polen, tjeckien, tyskland osv så hittar man ofta mycket svenska råttor längre bak. 
De tjeckiska har tezzlan och brisbys 7 led bakåt och en av dom linjerna är en linje jag innan har aktat massor pga dåvarande problem så den importerade råttan gick aldrig vidare i avel här. 

Förlåt för massa text. Har lite svårt att minska ner i hur jag tänker ;-)
Mer kunskapen om släkten och ju mer problem man vet. Ju mer kan man undvika dubbla det negativa och enklare avla bort det. 
Aldrig lita på en uppfödare som nämner 1-2 problem sedan säger att resten är bra. Eller säger linjen är felfri. Det är rent av lögn eller bara okunskap i vad linjen bär på mer än namn/färg.

#3 Tack för dina tips Zickan! #2 Att mamman Diva dog var bara ren otur, som mammorna som dog för i tiden när de skulle föda barn ungefär… När Diva levde hade hon förkyldningsymtom under hela sin livstid, bland nästan inget alls och ibland mycket. Hon var röd runt ögon och nos och snuvade så att de lät som rossel (var dock inte rossel). Vi valde ändå att avla på henne eftersom vi nästan var säkra på att de inte var något ärftligt i hennes samanhang. Ja hoppas verkligende de går bättre i framtiden, tack =) 1# Vi två måste prata ganska snart? =)

#4 Varför antog ni att det inte var ärftligt? Låter inte seriöst alls att avla på en råtta som är sjuk.

#4 Kan bara hålla med ovanstående. Att avla på ett djur som varit/är sjukt är inget man ska sikta på. Att djuret är sjukt öht. kan tyda på dåligt immunförsvar. Vill man verkligen föra detta vidare till framtida generationer?
Känns väldigt ogenomtänkt att avla på ett djur som är sjukt. Till vilket syfte gör man en sådan parning?

Det enda jag kan säga är att du är ung, alldeles för ung för att börja föda upp djur, överhuvudtaget. Det är jättefint att du har en ambition att förbättra för råttor och föda upp, men om du verkligen vill göra det seriöst, så lägg flera år på att lära dig. Ha råttor som sällskapsdjur, ta kontakt med etablerade och kunniga uppfödare och se till att lära dig. Sedan när du kanske är 19-20 så kanske du är mer redo att föda upp. 

Jag fick mina första råttor när jag också var 12. Och jag kände direkt att jag ville föda upp, precis som du. Men det är väldigt mycket svårare och mer komplicerat än vad man tror. Så för att undvika misstagen att avla på fel djur, så man kanske skapar sjukdomar och råttor som dör, så se till att läsa på istället, innan du testar :) 

Jag är idag 19, snart 20, och jag har ju insett vilket ansvar det är med avel. Och trots att jag förut var helt bombsäker på att jag skulle bli råttuppfödare som stor, är jag idag inte lika säker. Jag har alltid haft råttor, inte en enda paus sedan första råttan. Och jag är gärna delaktig i seriös uppfödning med duktiga uppfödare, men jag vill inte ha hela ansvaret själv. Kanske du blir råttuppfödare som vuxen, vem vet. Men ha inte för bråttom, det är trots allt liv som står på spel. Det är viktigt att göra rätt från början :)

Instämmer med #5 , #6 och #7 .