Från att hata till att älska. Början med råttor.
-Nu ska jag berätta om hur jag började med råttor-
Jag hade haft råttor som yngre tillsammans med min storasyster, men hade så många djur just då och var så liten att jag glömde bort hur det var att ha råttor.
Efter att ha gått in i en djuraffär för att titta på hundgrejer åt min hund så såg jag en massa råttbebisar. Då fylldes hjärnan av alla dom bra minnena med mina gamla råttor. När jag kom hem så satte jag mig vid datorn och tyckte att det kändes tomt. Jag beslutade då att jag och min syster skulle åka tillbaka till djuraffären och köpa varsin råtta. (Dom skulle bo tillsammans såklart.) Mina föräldrar hade sagt absolut nej, men eftersom dom är för snälla så visste jag att jag skulle få behålla dom sålänge jag tog hand om dom. (Min syster kom hem en gång med två möss och även om föräldrarna inte ville ha fler djur så lät dom oss behålla dom)
Jag och syrran köpte då råttorna utan våra föräldrars tillåtelse… (Vilket jag ångrar lite grann nu. Borde ha varit mer respektfull.) Det kändes mindre tomt när man hade en råtta som alltid satt i nacken och knastrade när man satt vid datorn. Eller låg i sängen och kollade på film med honom innanför tröjan.
Efter ett tag tappade min syster helt intresse för sin råtta och hade annat att göra i sitt liv. Så då tog jag över honom. Hon hade inte varit lika kärleksfull med honom som jag hade varit med min grabb, (pratat med honom och tyckte att han skulle själv få kliva upp i handen om han ville bli upplyft man skulle ABSOLUT inte bara lyfta upp honom..) Det här gav stora problem åt mig när jag då tog över honom. Eftersom när jag släppte ut dom så var det jätte svårt att fånga in honom igen, för när man försökte plocka upp honom så blev han osäker och markerade. Men jag brydde mig inte, han var ändå min älskling nr 2.
Ett år senare, började syrrans råtta hugga var helt mentalt ostabil. (Han var normal ena sekunden och lät mig lyfta och pussa på honom och andra så bara högg han allt och alla, och ville bita ihjäl sin burkompis..)
Efter att han tillslut tagit språng från andra sidan rummet rakt mot mig och huggit mig i handleden så beslutade jag mig för att avliva honom, vilket var jobbigt men vad skulle jag kunnat göra?
Efter det så skaffade jag en ny burkompis åt min älskade Monster.
Och då började det på riktigt. Jag började klicka med råttorna ännu mer och beslutade mig för att skaffa fler råttor. Den här gången kommer alla från uppfödare och inte grossist. Jag skaffade två till bebisar och efter bara en stund senare kom det ännu en bebis. Sedan fastnade jag för en omplacering, och tog honom också. En gamling på 1,5 år. Sen ja, en till bebis ;)
Jag hade då 7 råttor, men fick nyligen låta min fina älskade Monster somna in P.G.A sjukdom.
Så då var det tillbaka till 6 råttor.
Nu väntar jag hem 3 till killar, och efter det tar det stopp tills jag flyttar hemifrån.
Det roliga är dock att mina föräldrar gått från att hata råttor till att älska dom. (Eller ja, pappa iallafall) Och mamma, som var livrädd för råttor och inte ens ville se dom har vågat hålla i råttorna flera gånger nu.
Jag är så glad att jag valde råttor som husdjur och spenderar 6-7 timmar varjedag på dom små odjuren.
Hälsningar, Missan och djuren! ❤️
Sajtvärd för Border Collie iFokus