Ta hand om problemråtta.
Jag känner mig lite som en dålig ägare men jag känner att jag inte riktigt har något val.
Jag har tidigare skrivit om mitt problem med att få ihop den nya killen med både den äldre råttan och mig själv. Han har bitit mig och varit allmänt spattig och inte visat några tendenser till att vilja mysas.
Han är uppfödd hos en privat uppfödare i Gävle, men köpt på gamla Djurmagazinet. Han skall ha varit en snäll råtta i butiken, men efter han kommit till oss så har han inte uppträtt så bra. Om det beror på att han inte kommer överens med den andra råttan, eller med oss vet jag inte.
Det känns för hårt att avliva honom då han inte är mycket äldre än 15 veckor så om någon vill ta hand om honom och försöka få honom att fungera socialt vore det bra.
Det är en rexad, brun hane med en otroligt söt vit rand under magen. Det tar verkligen emot att lämna iväg honom, men jag känner att jag inte klarar av mer sår på händerna.
En sak som kan hjälpa är att kastrera honom. Men det är inte säkert att det hjälper och det är ett ganska riskabelt ingrepp, så det är ju inte heller ett lätt beslut att ta, men det kan ju vara värt att tänka lite på. Chansen finns ju att han kan lugna ner sig och få lättare att acceptera andra råttor och människor om han kastreras.
Jo, kastrering har kommit på tal.
Vad kostar ett sådant ingrepp? Så klart är det skillnad på län och sådant, men vad har du för priserfarenhet?
Det jobbiga är ju att jag säger åt honom på skarpen, både tar tag i honom och lägger honom, de gånger han inte sliter sig ur mitt grepp, på rygg, samt buffar undan honom lite demonstrativt. Men han ger sig inte.
Någon gång kan jag så klart ha luktat lite mat, om man ätit ett chips eller dyl. vilket man skulle kunna tänka sig skulle kunna vara en anledning. Men det känns alltid som aggressiva bett som inte är "av misstag".
Har sett att du också bor i Hofors, veterinärpraktiken där utför inte kastreringar utan remitterar till Falu djursjukhus. Där kostar det 700 kr.
Kastrering och tålamod tror jag är det allra bästa för din hane, för även om han blir snäll mot människor med tiden så kan han fortfarande vara en pest på burkamrater. En kastrering kan lugna ner en hel del och göra att han blir en harmonisk råtta som fungerar i flock. Fördelen med det är ju då också att han även kan bo ihop med honor. En del hanar kommer fortfarande inte överens med andra hanar efter kastrering, men fungerar utmärkt med honor.
Typiskt nog så är ju puberteten en väldigt känslig ålder och de bör inte flytta mer än nödvändigt eftersom det innebär ännu mer stress.
Men känner du att det absolut inte fungerar så är det ju så, ingen ska behöva vara rädd för sina råttor. Då måste du göra det som är bäst för er, eftersom det i slutändan även blir bäst för råttan.
Jag får ibland misstankar om att inte ens en kastrering skulle hjälpa i det här fallet. För ibland (igår t.ex. då det inte var en bra dag alls för lille Eskil) så är det bråk från start till slut. Han kutar omkring och är elak mot den andre, som jag ser är ledsen då han är i buren och inte får vara ifred.
Starta ny diskussion