Blodvite
Hej!
Jag behöver skriva av mig lite om en situation jag har här hemma. Jag är en lycklig råttägare till sex fina killar som kommer från olika håll i landet och har varierande ålder. Min gammelgubbe Fender är två och ett halvt år gammal, sedan kommer Rockall, Léon och Nixon som alla ligger på runt 10-11 månader och sedan de två yngsta, Diesel och Lipton som är 4 månader gamla. Problemet jag har rör Nixon, en stor kille med mycket karaktär. Tidigare har han varit väldigt dominant, men råttornas fajter har gått till på råttors vis, någon hamnar på rygg, det blir lite nosande och intensivputsning, kanske något pip, men inte mer. Nu har fajterna börjat resultera i blodvite, först någa pälsryck, sedan små sår och idag fick Fender ett rejält bett i nacken.
Jag har försökt placera Nixon med någon han trivs med (med andra ord en råtta som han inte biter, trots bitandet så har råttorna legat i harmoniska myshögar och sovit tillsammans, Nixon inkluderad) men det verkar som om Nixon har ett slags "behov" av att bitas. I början bodde de fyra äldre i samma bur men när jag upptäckte små bitmärken i Rockalls päls fick han flytta in till småkillarna som suttit i karantän. Sedan var det Léons tur att bli biten, så även han fick flytta in till småkillarna. Nu har Nixon gett sig på gamle och svage Fender (han har svårt att röra på bakbenen och kan omöjligt vara en likvärdig "kämpe" som Nixon när Nixon hoppar på honom) och jag vet inte vad jag ska göra.
Jag har försökt felsöka Nixon, om han inte får det han behöver i kosten, om han inte får tillräckligt med uppmärksamhet etc. Det här är de fakta som jag har att utgå ifrån:
- Han har alltid varit dominant bland råttor men feg för att hoppa ur buren, dåligt självförtroende?
- Han är en mysig råtta bland människor, knastrar som en galning när man kliar honom bakom öronen.
- Jag har försökt att ge honom regelbundet med protein så att problemet inte beror på proteinbrist.
- Nixon har aldrig bitit en människa eller försökt med det.
- Han gillar att umgås med andra råttor och blir orolig när man tar upp hans burkompisar och han blir lämnad ensam i buren efter det att han bitit någon av sina kamrater.
- Och sist, men inte minst, har han varit den av de yngre som kommit allra bäst överens med Fender, han har oftast sovit med Fendr inne i deras hus, putsat Fender och varit god kompis. Trots Nixons bitningar tror jag att han är en ovärdelig kompis till Fender.
Just nu övervägar jag starkt att låta kastrera Nixon, jag har aldrig kastrerat en råtta förut men jag har följt tråden här på råttor i fokus och förstår att det är en stor operation för e liten råtta och att det finns risker, men jag ser verkligen ingen annan utväg. Vad ska jag göra med min son?
Ursäkta för ett novellångt inlägg, jag hoppas att någon orkat läsa igenom det och kan ge mig lite svar.
//Tosca
Fotograf, styrman, råttmor och illustratör
Portfolio på Flickr
oj jobbigt läge =/ vet tyvärr inte vad du ska göra.. men kastrering kanske är det enda alternativet..
Hur gick det när Nixon bodde med någon han trivdes med? Bet han sin kamrat då?
Jag tycker kastrering är ett bra alternativ, fast jag är inte säker på att det fungerar på en så pass gammal råtta. Nixon är väl i a f närmare 1 år. Sedan vet jag inte hur kastrater fungerar att bo ihop med hanar, vanligast är att låta dem bo med honor.
Nixon trivs riktigt bra med Fender vad jag förstår, det händer ofta att de ligger och sover tillsammans och så fort jag drar igång dammsugaren smiter Nixon in till Fender i hans hus för att söka skydd, Nixon känner sig alltså trygg hos Fender och det är därför jag har svårt att förstå varför han biter den som ger honom trygghet. Men som sagt, det verkar nästan som om han har ett behov av att "bita av sig" och även om han varit dominant tidigare så har det aldrig blivit sådana hugg som det är nu. Själva huggandet har tyvärr också smittat av sig till mina andra råttor, de har blivit "noppade" på päls av Nixon och tagit det för givet att det är så det ska vara så när smågrabbarna introducerades blev de inte så hjärtligt bemötta av de andra råttorna. Men nu har de lugnat sig och är en fin och harmonisk råttflock på fyra grabbs.
Jag har försökt nå min veterinär hela dagen idag utan framgång men jag ska ta och försöka imorgon igen. Hon är väldigt duktig på råttor, deras sjukdomar och vad råttor bör äta och hon är också mycket duktig på att "se djur", kunna läsa av deras beteenden till konkreta fakta. Förhoppningsvis kanske hon kan ge mig lite råd.
Grodan, hur menar du med att kastreringen kanske inte fungerar? Att hans Nixons beteende är så invant för honom att inte ens en drastiskt minskad testesterondos kan hjälpa? Eller att han är för gammal för operationen av rent medicinska skäl att han inte överlever den?
Godnatt allesammans!
Fotograf, styrman, råttmor och illustratör
Portfolio på Flickr
Starta ny diskussion