Ingen som känner till beteendet? :/

Jag tänker bara gissa då ingen annan svarar. Jag tror att det är överdominans. Han är ung och vet inte riktigt hur han ska bevisa sin dominans. När en människa ska dominera över en hund kan man låta det finnas ställen den inte får gå t.ex soffan så jag undrar om en råtta kan försöka dominera på samma sätt?

Jag skulle nog försöka avleda råttans uppmärksamhet med något gott om han börjar jaga dom andra råttorna. Men låt han inte få godbiten förrän han gör nåt annat (om han kan ngt trick eller så lär du honom då) så det inte blir en belöning för att han jagar dom andra

(återigen är detta bara en hypotes men det kanske är värt ett försök?)

Tack för svaret…..dock går det inte att avleda honom från de andra han ser till att de går in i buren sen kollar han vad jag gör men har hela tiden ett öga på de andra två. :(

Är det samma råtta du haft problem med innan? :/

Gissar på att det handlar om en osäker råtta. Stress kan också vara en bidragande orsak. Stress kan bero på många saker& tonårsperioden med allt som händer i kroppen kan vara stressande för endel individer. 

En okvalifiserad gissning/ förslag är att råttan känner sej osäker utanför buren& försöker få in de andra i buren, till "tryggheten", antingen för att han bara själv känner sej tryggare då alla är samlade i buren, eller för att han "tagit på sej" rollen som nånslags hopsamlare som försöker samla ihop& dirigera flocken in till buren igen.

Som sagt; inget påstående utan bara ett förslag, så får du begrunda& studera dem om det kan vara något sådant, eller något helt annat.

Föreslår att du, som ett test bara har honom ute på mindre, trygga ytor tex en säng med kuddar att gömma sej bland, eller i soffan, både med kamraterna& själv& kanske inte så långa stunder åt gången& håll lite koll om det gör honom mindre orolig. Var uppmärksam på då han blir uppstressad& ta honom hellre då till buren, sängen, tröjan, eller vad som gör honom tryggare. Kanske behöver han ha kamraterna i närheten också? Prova ha några kartonger, eller trevliga små tillhåll där de kan krypa in då e är ute också, så kanske just buren blir något mindre "viktig"..? Om han börjar bli lugnare& tryggare kan du låta honom vistas på större ytor igen& ge lite roligheter till dem att pyssla med, som ärtfiske, eller en låda jord att gräva i.

Förhoppningsvis kommer det bli lite bättre med tiden naturligt också, då det verkar som många råttor "hittar sejsjälva"& blir lite mer harmoniska nångång kring 1-årsåldern. Men kanske att din råtta behöver lite extra hjälp på traven..

Här är en intressant artikel om begreppet dominans, som visserligen handlar om hundar, men är värd att läsa för oss råttägare också:  http://dogma.nu/artiklar/den-missuppfattade-dominansen/

Studera honom& hans kompisar då de är i buren& ute& testa lite olika saker, vad som gör det bättre& vad du bör undvika, så kommer du lära känna honom mer& förmodligen både finna en förklaring& en lösning. 

Hoppas fler har förslag på förklaringar, eller kanske rentav känner igen beteendet exakt& kan dela med sej. Brukar vara lättare att komma på då man hör lite olika idéer, -vilket som stämmer bäst för det problem man har. 

Berätta hur det går! :-)

Ja #5 Samme kille som förut :( Tack #6 jag har kuddar filtar kartonger o diverse leksaker på sängen o golvet så aktivitet råder det ingen brist på… Han vill gärna själv vara på sängen eller klättrar ut på golvet o utforskar det är bara de abndra två som inte får vara ute för honom längre. "Problemet" med honom då han har varit ilsk (blivit bättre dock) är att det inte GÅR att lyfta honom o flytta honom till ett annat ställe än mindre ha honom i tröjan då skulle jag se ut som en perforerad plåt :( Enda gången det går att flytta honom är när han själv klättrar upp på axeln eller armen Han gillar INTE att de andra är på eller i närheten av mig så är han där o motar bort dem o mig gillar han inte speciellt heller då han hugger ibland ( ALLTID förr) så det är inte att han vill ha mig för sig självt heller. Gaaahhhhh…. blir frustrerad o irro på denna grabb.

Förresten #6 Bra artikel!!

Gaaahhhhh blir GALEN på killen här hemma. Han KAN verkligen INTE låta de andra vara utanför buren. Samma sak varje dag han jagar tillbaka dem i buren,,och trycker upp dem med rumpan först mot burgallret väl inne i buren. Idag så kom han ut till mig på golvet efter att ha dirigerat in de andra två o ställde sig framför mig o bara glodde,,,ställde sig på bakbenen o lättade framtassarna en o en i luften. (trodde först att han hade gjort illa dem) men icke då sprang han fram till min ena hand o helt oprovocerat högg mig i mitt ena finger. VAD är det för fel på honom? Just nu har jag de andra två i soffan med mig ist så de kan springa lite iaf. Ogillar att behöva sära på dem för att de ska få ute tid. HJÄLP snälla

Det låter inte kul alls. :-(

Råttor brukar ställa sej sådär på bakbenen& lätta en tass åt gången då de är i en "konfliktsituation" med varandra. Nästa steg brukar vara attack. ..så han verkar ju se dej som en "angripare" i vissa situationer. (?) (Sådär har några av mina överkänsliga/stresskänsliga råttor gjort mot varandra; tolkat oskyldiga närmanden som hot& ställt sej i såndär försvarsposition för att sen ofta gå till attack (som tur var inte med bett, utan bara knuffar, ninjasparkar& nerbrottning.)  )

(Här står lite intressant om råttspråk  bl.a: http://www.ratbehavior.org/RatBehaviorMain.htm)

Har du funderat på kastrering?  Finns chans att han blir mer harmonisk& förhoppningsvis funkar bättre med sina kamrater efter det. Då han blivit mer lugn kan det vara lättare att arbeta på förtroendebiten& inte bita matte-biten.

Om han fortfarande efter kastrering skulle vara alltför svårhanterad& nervös, får du ta ställning då hur du vill göra då, -om du vill fortsätta jobba med honom, eller om det finns andra alternativ..

Föreslår att du inte har dem ute tillsammans tillsvidare, -som du fick göra idag. Så får "den stökige" göra annat än att hålla koll på kompisarna& de andra kan slappna av lite också.

Hur beter han sej mot sina vänner då de är tillsammans i buren?

Men, somsagt kastrering kan vara en väg till en lösning på problemet, så du kanske kan fundera på det..

Hoppas verkligen det ordnar sej!

Ja jag tycker att det här är mega drygt. :( Han är inte alltid snäll mot sina kompisar i buren heller,, det jagas o han är den som alltid kommer med röven först o ena bakbenet o trycker till de andra… Gärna så att de blir tillplattade i bur galret. Är nån av de andra två på motsatt sida av galret så försöker han att bita dem i tassarna :/ Det tråkiga är ju att jag märker på de andra två att de undviker honom. Hittar dem dock ibland sovandes tillsammans men oftast är han själv. Den andre store killen o lilleman kan busa o leka fint,,, inte ett pip ifrån någon av dem. Kastrering…ja jag vet inte… han har varit oberäknelig sen jag fick dem. Nu hugger han inte oss lika mycket längre men det är fortfarande inte ok.

Jag rekommenderar en kastrering snarast. Min mobil är skitjobbig att skriva på, så jag återkommer med ett längre inlägg när jag har dator. :)

Hade jag varit i din sits hade jag också valt att låta kastrera honom, för alla inblandades skull. 

Det är inte alltid det blir bättre av sej själv, utan kan också bli värre om man har otur, -särskilt om det är på den nivån att han är på dem oavsett om de är ute eller i buren.

Inte bra att vänta för länge med kastrering, om man väljer att låta göra det, -då ju längre han haft sitt aggressiva beteende, desto större risk att det blir kvar, trots en kastrering. Sen kan det bli svårt för de andra att acceptera honom igen trots kastrering, om de fortsätter att leva med honom som han är nu, nån längre tid.

Tänker att för både hans skull, -då han inte är harmonisk såhär, & för sina burkamraters skull så behövs göras något så snart som möjligt.

En kastrering kan möjligen göra att han kan funka antingen ihop med sina gamla kompisar, kanske med någon/några andra råttor, eller "i nödfall" som ensamråtta, ( -om han skulle må bra som det dvs.)

En liten uppdatering

Efter mycket långt velande fram o tillbaka så tog jag det svåra beslutet bestämde vi  att låta Dumle somna in för tre veckor sedan. Situationen hade blivit värre här hemma. De andra tre var livrädda för honom,,, så fort jag öppnade bur locket kom de bokstavligen flygandes ur buren upp på mig. Det var skrik o slagsmål varje dag,,

Bet o sår o en liten bit avbiten på en tå.  

Betten mot mig blev också fler o oftare,,, sist hängde han kvar i mitt finger o släppte inte försen jag klämde honom över magen för att få honom att öppna käkarna igen. Fingret kommer kanske aldrig bli helt bra igen.  Fy F-N för det beslutet. Jag har gråtit o haft sån ångest för det o det gör sååå ont för hur som så älskade jag den lilla sura gubben.

Det är lugnare i flocken nu. De törs vara ute utan att komma rusandes upp på min axel för att Dumle jagar dem.

Så jag VET ju att det var rätt beslut men det gör trots det ont o saknaden efter honom är stor. <3 <3 <3

#6 blev så otroligt glad över att du delade artikeln!

Sen jag kom in i råttvärlden så har alla anledningar varit dominans, vilket man även skyller på i hundvärlden.. jag tror inte på dominans i fångenskap!

Det här gjorde verkligen min dag!