![[mitzylinnea]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Minnestråd till dina råttor!
Dom som någon gång har haft råtta vet hur ont de gör när man hittar sin älskling i väldigt djup sömn i buren eller att man tvingas ta de tuffa beslutet att låta dom skutta vidare.. 😭
Jag tänker ofta på mina råttor jag hade, och hur fantastiska dom var! Dom var speciella och helt enkelt bäst på sitt egna sätt. Jag hade tänkt att i denna tråd får man skriva en historia om sin saknade råtta, du får skriva hur många inlägg du vill! Långt eller kort, en eller flera råttor i samma inlägg spelar ingen roll. Jag vill veta hur underbara era råttor var! Lägg gärna med en bild om du har, så man får se rådisen! ❤️🙂
Jag som trådskapare får väl börja, och själv ska ja göra ett enskilt inlägg och i ordningen dom lämnade mig:
Jag och min bästis va hos en annan kompis i klassen. Jag hade aldrig varit där förut och när vi gick dit sa min kompis "Han har världens mysigaste råtta"
Råtta?! va?! Kan man ha en sån? Väl där så möttes vi av en stor roantjej som satt o kikade på oss uppe på sin bur. Och sen dröjde de inte länge innan ja va dökär i henne! Hon va alltid lös i huset och var översocial. På den vägen va de, vägen till mina första råttor.
När vi kom till mamma en kväll sa hon åt min och min syster att stanna i hallen, och av nån anledning hade jag en gnagande känsla av att ja skulle bli överlycklig. Hade på känn vad som väntade. Sen kommer hon med 2 små pappkassar med änglar på och vi får varsin och i dom sitter dom sötaste varelserna på hela jorden! I min "påse" Satt en grå/vit filur med mycket energi. Och pinsamt nog va min första fråga "bits dom?" xD. Sen frågade ja vad den hette och jag sa att om de va en tjej skulle den heta Alice, Men så va inte fallet. De va nämligen en hane. Och mamma och min låtsas pappa hade redan kommit på namn till dom små med vi fick såklart döpa om dom.
SÖREN & BÖRJE, Legenderna!
Sören var min goklump. Han va en feg råtta, men väldigt till sig i mig. Han ville gärna inte va med nån annan. En speciell herre som verkligen visste vad han ville, men aldrig elak på något sätt! Då visste jag inte hans färg, men efter lite hjälp på iFokus vet jag att han va en Black Stripe Roan som blev väääldigt blekt. Livet lekte med min älskade råttvän! Ingen va lyckligare än jag! Ända tills dom hemska orden, orden jag trodde skulle dröja minst 1,5 år till… Min älskade snöboll var död! Tårarna sprutade och jag ville bara dö med honom… Jag skulle aldrig mer få träffa honom, mysa med honom eller känna på hans mjuka päls! aldrig mer, och den tanken skrämmer mig en idag. Att jag har sagt hejdå till någon, för sista gången. De är fruktansvärt, men man får minnas allt roligt man har haft och inte sörja lika mycket, för han gjorde mig aldrig besviken! ❤️
De mest läskiga med denhär historien är att han faktiskt inte sa hejdå helt, han va faktiskt på mitt rum bara några månader efter döden igen. Fast denna gång som skepnad… Första gången ja hörde de blev ja riktigt rädd. Ja hade mina dåvarande råttor på ena sidan rummet och en råtta sprang på den andra! 😐 Jag hörde små, små steg på golvet och 2 nysningar. Och då va han verkligen borta för han har inte hörts något mer sedan dess!
R.I.P Sören Mazarin ❤️
Bilden: från v. Börje, Ozzy och sist min lilla Sören ❤️
Fortsätter med dödsråtta nr 2…
Mamma hittade en annons på facebook där dom skänkte bort en råtta med bur och andra tillbehör, enda kravet va att han skulle får kompisar och kärlek. Perfekt tänkte vi och åkte och tittade på honom, guud så snäll han va! Och i denna stund blev de så att vi blev med 3 råttor
Ozzy!
Han va en europpen berkshire till färgen och han va ordentligt stor. Han gick rakt in i "flocken" utan bråk, rang tjafs eller pip. Helt otroligt! Dock var han vääldigt klumpig eftersom at dom hade haft honom i en typ duna bur så va han inte så klättervan.. :P Han gjorde illa sin fot 2 ggr och fick sitta i sjukbur, som tur va var de bara stukningar båda gångerna. eftersom märkte jag att han började bli lite slö. Så mamma åkte till veterinären och fick medicin med sig hem men de hjälpte inte så finaste Ozzy lämnade jorden dagen efter… Och vad gör man nu?! Börje är ensam i buren… Så de blev en snabb vända till arken och hem kom 2 dumbo pojkar, men iaf en av dom kommer att dyka upp senare
R.I.P Ozzy! ❤️ (se bilden i inlägg #0)
Dödsråtta nr 3…
När vi köpte dumbo pojkarna så blev de en ensam roan kille kvar. Han va ingen unge längre utan han va ganska stor, och vilken normal människa vill köpa en vuxen råtta? Tydligen ingen. Därför va han kvar när vi åkte in dagen efter att vi köpte dumboråttorna och köpte han. Jag hade så ont i hjärtat av att se honom sitta ensam i en lite bur på arken och vänta på att dö! Ingen vill ju som sagt ha en vuxen råtta förutom vi! Om hem kom han oxå!
Torsten! ❤️
Han gick som vanligt rakt in i flocken på denna gång 3 individer. Börje va en klok råtta med de rätta psyket så han va ALDRIG elak mot nya. Torsten va en bestämd råtta, ibland för bestämd. Han kunde t.ex få för sig att han inte skulle komma ut ur buren… Då fick man locka med mat och försöka "fjäska" med honom.. :P En speciell men väldigt häftig kille! Han var matglad som bara den och älskade att bli kliad bakom öronen.
Sommaren 2013 började jag märka att de ofta blev rött runt höger öga, mer och mer för varje dag. En dag va han så slö att han inte orkade gå, så vi ringde till våran veterinär för att boka avlivning. Men om ni nu tror att han blev avlivad hos veterinär tror ni helt fel! Dom hade sommarstängt samma dag och 2 dagar framåt… Men vi hade "tur" Så han somnade in samma eftermiddag, i sin bur. Och de sista mitt lilla matvrak åt var blåbärspaj med vaniljsås! 🤐
R.I.P Torsten! ❤️
Loui som var en av mina första råttor blev bara ett år innan hon fick mycoplasma. Det gick väldigt fort tyvärr. Sista natten hon levde fick hon sova med mig i sängen, eller sova och sova, klart man inte kan sova när man har en tåttis som inte längre orkar mer :( Morgonen därpå la jag in henne i buren innan jag skulle till skolan, och precis när jag kommit till skolan ringer mamma och säger att Loui inte lever mer… :( Hon var en sån mysig liten tjockis, skulle alltid ligga och mysa i luvan <3<3
Ellie var oxå en av mina första råttor, eller Loui och Ellie var mina två första råttor. Ellie dog av ålder, hon blev lite mer än två år. Jag märkte på kvällen att hon inte längre var som hon brukade, satt med henne hela kvällen och sen så fick hon oxå sova med mig i sängen sista natten, tidigt på morgonen dog hon i min famn.. Fina, älskade gammellåttan <3
Tjockisråttan som hon kallades, henne fick jag hem när hon bara var ungefär 3 veckor gammal, det gick tydligen bra eftersom jag redan hade två råttor, hmm.. Men i alla fall, hon var verkligen jätte liten och blev inte särskilt välkomnad av Ellie och Loui, så eftersom jag bara hade en bur fick hon sova i en stor korg i mitt rum under natten så fick jag göra ett nytt försök med alla tre, städade ur buren igen och satte in henne först ett tag och Ellie och Loui sen, och då gick det bra vilken lättnad! :) Efter det låg dom nästan jämt och myste tillsammans. När hon var ca 1.5 år började det växa en tumör vid bakbenet, veterinären sa att så länge hon var pigg och åt och så, så gick det bra. När hon var två hade tumören växt jätte mycket, hon kunde knappt sätta ner bakbenet längre. Så då bestämde jag att hon skulle få somna in, hon somnade in i min famn, dock var hon väldigt pigg och som vanligt, så lite ångest har jag att jag tog bort henne, men det var nog det bästa, min lilla älsklings bebis <3
Astrid, henne fick jag av en som jobbar på skolan. Hon var ensam och två månader gammal, så jag tyckte att eftersom jag har 3 råttor redan så kunde jag ta hand om henne oxå. Hon vart bra välkomnad av Ellie, Loui och Tjockisråttan. Jag tror hon dog av att hon sörjde Tjockisråttan för det var inte långt emellan dom dog, dom låg alltid tillsammans och myste och när jag tog bort henne låg Astrid bara på samma ställe hela tiden, hon magrade av väldigt mycket, så jag fick försöka mata henne, det gick bra tills sista dagen, då ville hon varken äta eller dricka mer. Skulle ta ut henne ur buren och sätta mig med henne, när jag satt mig så dog hon i famnen… min spralliga lilla dumbo tjej <3
Nu har jag bara två herrar kvar, det är verkligen tomt med bara två tåttisar kvar..
<3Astrid vit och grå, Tjockisråttan agouti, Ellie svart och vit<3
Starta ny diskussion