Hur länge brukar du försöka locka fram Panik?

Tar han mat ur handen? Drar han för kung och fosterland för att få ut maten ur ditt grepp för att sedan springa iväg och äta det ifred eller äter han det ur handen?

Brukar sitta ungefär en halvtimme med luckan öppen, pillar lite med papper på botten av buren för att få honom nyfiken eller så sitter jag bara stilla, antingen med handen i buren eller inte. Han sitter/ligger som sagt bara någonstans och trycker då, medan Skrik då för länge sedan redan är ute ut buren och springer. 

Han kommer inte självmant i närheten av min hand, även om jag har mat/godis i den, och sträcker jag fram det till honom lite försiktigt så tar han det snabbt som attan och springer sedan därifrån…

Jag hade samma problem när jag köpte min första. Tillslut tog jag faktiskt ut hans hus som han alltid gömde sig i och då vände det direkt. Jag kunde både klappa och hålla i honom och efter ett par dagar var han som en helt ny råtta. Från att hugga så fort jag kom nära till nyfiken och gosig. Då fick han självklart tillbaka huset och han fortsatte vara den glada lilla krabat som jag hoppats på!

Ska jag göra samma sak måste jag alltså ta ut ALL inredning i buren, även röret mellan avsatserna :/

Om det skulle hjälpa skulle jag bli jätteglad, men samtidigt vill jag ju inte skrämma honom ännu mer. Jag kan liksom inte ens få tag i honom i buren, så de gånger jag gör rent eller ändrar något så har han suttit kvar medan jag plockat isär och gjort rent allt och brorsan suttit i transportburen…

OT, men har också haft killar som hetat Skrik och Panik. <3

Nej det är klart! Ville bara tipsa om det då det fungerade på min. Han gick inte att få tag på innan heller. Jag provade att få tag i honom en gång men så stressad som han blev så lät jag bli med fler försök. Men när han inte hade sitt hus att "vakta" eller gömma sig i så var det som han inte hade så mycket att välja på. Han var såklart lite spänd första gångerna men sedan var det han som kom fram och ville undersöka. Det låter kanske simpelt och jag blev väldigt förvånad att det fungerade.

Jag hade problem med tilliten från min ena. Det jag gjorde var precis som du att försöka locka med godis, satt vid buren osv. Men sen gjorde jag även så att jag sydde en hängmatta o innan jag satte in den så satt jag o gosa med den så den fick min doft. Då fick hon känna min doft när hon låg där o kände sen igen den när jsg satte in handen. Jag gjorde även så att jag fick henne att hoppa över till något så jag kunde transportera henne från buren (= hennes revir) till min säng (= mitt revir). Lät henne springa o lukta o sen klappade jag försiktigt. Hon bet mig aldrig utanför buren och till slut började hon lita på mig och slutade helt. Enda gången hon kan nafsa till nu är om jag kommer med handen på hennes sovplats, hängmattan men det är för hon vill vara ifred. Hoppas det löser sig :)

Stackarn låter genomstressad :( Min erfarenhet är att vissa individer kan ändra sig med mycket tålamod, mutor och tid. Men andra ändrar sig aldrig utan är helt enkelt inte särskilt välanpassade till att vara sällskapsdjur då de verkar bli stressade av människor överlag. 

Ibland kan det ligga något bakom, såsom trauma, dålig syn/hörsel/luktsinne eller att råttan har ont någonstans, men det kan också vara så enkelt som ett instabilt psyke. Om det är så pass illa att det är "ett personlighetsdrag" snarare än annan orsak, så är det bästa att bara låta dem vara så länge de kommer överens med de andra i flocken.

Mina råttor har aldrig bitit mig, men mina två yngsta tjejer (som jag köpte från en djuraffär) var jätterädda och alldeles skräckslagna av sig i början. De låg bara helt handlingsförlamade i ett hörn, alldeles blickstilla, i timmar.

Jag har haft väldigt mycket tålamod med dem (o då har jag suttit bra mycket längre än en halvtimme åt gången och lockat på dem) och nu är de jätte tama och den ena nästan översocial och klängig. De följer på fullaste allvar efter mig vart jag än går och tar första bästa chans att klättra upp för byxbenen och sätta sig på axeln och ge mig pussar.

Alltså, det låter simpelt men det är viktigt med tålamod. Ge inte upp efter en halvtimme, låt det ta sin tid för det är verkligen värt det i slutändan. :)

Min ena hona som dog för några månader sedan hade lite dåligt psyke. Hon var väldigt nervös runt människor och väldigt rädd för ljud och nya saker och så. Hon var sån när jag hämtade henne och fortsatte att vara sådan hela livet fast jag försökte med allt för att få henne tam. Hennes syster däremot var jättemysig, tam och nyfiken förutom att hon blev lite orolig när man lyfte upp henne. Sen ibland när Loppan som den rädda hette låg och vilade så kunde man försiktigt klappa henne men så fort hon fick se handen blev hon rädd. Sen så kunde jag inte riktigt lista ut om hon hade dålig syn eller luktsinne för hon högg hela tiden. Det spelade inte ens någon roll vad man höll fram, om det var en sked eller en strumpa för hon högg åt allt. Men hon var ändå en väldigt mysig råtta när hon inte var så rädd :) Men det gäller att inte tappa tålamodet fast det ibland är svårt att låta bli. Man får helt enkelt prova sig fram tills man hittar något som funkar just för sin råtta. Vissa saker går att träna bort, vissa går inte. Om det visar sig att råttan har lite sämre psyke och kanske kommer vara rädd livet ut så gäller det bara att hitta genvägar för att göra allt enklare. Så som att använda t.ex. En låda för att flytta råttan mellan olika ställen eller kanske lära de att de ska komma med ett speciellt ljud. Om råttan är rädd i personligheten kanske man inte ska ändra i omgivningen och i buren för mycket så att de vänjer sig lite lättare och då får man istället aktivera den mer nyfikna råttan som kanske tycker det kan bli tråkigt. Men som sagt så ska man inte ge upp så kanske allt blir bättre med tiden ju mer de vänjer sig vid sin omgivning och dig. :)

Va tråkigt att det ska behöva vara så som du har det med Panik, kan inte vara lätt för någon av er..

Men jag hade nog också gjort som så att ta ut inredningen som han gömmer sig i,som #3 gjorde, och kanske har du den turen att du blir hans nya säkerhet och inte röret eller sputniken. 

Önskar all lycka till dig och pojken, hoppas det löser sig! ❤️

Jag fick ut honom för några dagar sedan (tog ut hela sputniken som han satt och tryckte i) och försökte sitta med honom i knät i sängen ett tag. Jag hade en av filtarna de har i buren i knät och gosade in honom där, men han vågade bara vara hos mig någon minut (helt blixtstilla, verkade livrädd) innan han han sprang iväg och gömde sig under täcket i stället…

Försökte locka honom med godis, men han satt bara under täcket, helt stilla, och vågade inte komma fram. När jag väl skulle få in honom i buren igen så var jag ju tvungen att ta i honom, och då blev han (precis som alltid) jättestressad :(

Ska försöka med tipset #3 gav mig, ta ut lite inredning, och se om det hjälper…

Du har det lite jobbigt med din råttiskille. Han är skiträdd o han måste få förtroende för dig o omvärlden.

För att få det så måste du hantera honom dagligen. Försök att ha tyst o lugnt i rummet. Kela med honom o prata mjukt (bebissnack.) Pröva att ha honom i en handduk o gå omkring med honom samtidigt som du pratar o kliar lite på huvud o kind.

Pröva en tid så får du se om han blir mindre rädd. Jag tror att enda sättet att vinna hans förtroende är att du hanterar honom dagligen.

Såklart får man inte glömma att muta med hans favoritgodis under träningstiden.  Lycka till med lillkillen.