Jag tar ofta emot omplaceringar från bekanta och bekantas bekanta.
Exempelvis har jag en hona nu som bara var 7 veckor (!!) när jag övertog henne då tjejen som köpt henne blev utslängd och fick inte komma hem förrän råttan var borta. Djuraffären vägrade ta tillbaka råttan så stackars tösen var ute i vinterkylan i ca 2 timmar innan en gemensam bekant fick tag på mig och jag tog emot henne trots att jag egentligen inte ville. Men vad fanns det för annat val liksom?

Hon hade hemsk rossel och bet så fick jobba med henne. Hon är idag extremt nyfiken av sig men ogillar att man rör henne. Hälsan är som den är och kommer aldrig bli bra så jag vet inte riktigt vad jag ska göra med henne. Vill inte ha in henne i min flock pga hennes hälsa.

För att svara på dina frågor:
1) Absolut, varför skulle en uppfödare Inte kunna sälja sina avkommor bara för den nått en viss ålder? Många uppfödare brukar sänka priset på dem dock.

2) Beror helt på råttans mentalitet. Ta ex min hona Sahrami, hon skulle inte klara flytten då hon är ganska skör medan min hona Saphira är så otroligt trygg att hon inte skulle bli särskilt berörd alls.

3) Samma svar som till 2.

Jag är en sån som förespråkar att man inte ska ha djur som inte trivs i hemmet "bara för att man skaffat dem".

Har man arbetat med djuret så mycket man bara kan och gjort allt i sin makt för att det ska trivas och må bra men inte gör det så är det ju bara rent ut taskigt att behålla det.

(observera att jag bara menar just detta. Folk som tröttnat eller blivit "allergiska" har jag inte mycket för).

Jag tog över en hona som blivit omplacerad flera gånger. Hon var lite stel vid upplyft men annars bra, framåt. Hon blev en av mina bästa råttor, mjuk som en disktrasa vid hantering och helt underbar i temperament och aktivitetsnivå. Tyvärr dålig hälsa så hon finns inte längre, fick ha henne ett år.

Jag tror att många råttor klarar en omplacering bra, men en del är tyvärr lite för veka. 

Tycker heller inte man ska behålla råttor man inte riktigt trivs med, men man ska heller inte bara skaffa dem hur som helst, utan det ska vara väl genomtänkt, och man ska känna efter om individen känns rätt, inte para peka på en bild som många verkar göra.

Jag brukar inte omplacera eller ta emot omplaceringar så direkt. Men en gång köpte jag två omplaceringspojkar som var bröder och ca 5-6 månader. Det gick utan problem. Och en annan gång en hane på ca 1 år som blivit dominant, han fick bo hos mig som ensamråtta och trivdes bra med det (jag blev fodervärd). Jag tror nog att de flesta råttor tåler att omplaceras, men inte hur många gånger som helst då förstås.

Dina frågor:

1) Som uppfödare är det fortfarande ok att sälja en råtta som t ex blivit avbokad eller inte funkat i sitt nya hem och nu hunnit blivit ett halvår?

Ja, varför inte? Om man inte har tid och plats själv är det bättre de kommer till någon som har.

2) Skulle det fungera att låta en råtta som är runt året flytta till en fodervärd?

Det är delvis individuellt, men i många fall så ja det tror jag hade funkat.

3) Hur mycket blir en råtta "drabbad" av att mellanlanda flera ggr innan den kan transporteras den slutgiltiga sträckan till sin nya ägare?

Här tycker jag att man ska hålla antalet mellanlandningar till så få som möjligt. 1-2 gånger kan jag tycka är okej, annars blir det väldigt stressigt för råttan. Men även här är det väl individuellt och det handlar väl lite om hur lång tid det tar totalt också.

Jag har tagit emot en hona som var nära året när hon kom till mig. I hennes hem hade hon enligt förra ägaren börjat försvarat sin bur så illa att hon huggit flera personer blodiga, bland annat småbarn. Hon var även elak mot flocken. Det gick verkligen inte trots att ägaren hade försökt med allt. Honan skulle skickas tillbaka till uppfödaren och avlivas, men en vän till mig och jag bestämde oss för att ge henne en till chans när vi fick höra om henne och fick se henne. Nu har hon bott här hos mig i 9 månader och aldrig ens gjort ett försök till att bitas (förutom om man skulle sticka in fingrar genom gallret, det frustrerar henne enormt! Men aldrig om man har händerna inne i själva buren). Hon älskar sin flock och älskar att vara ute och springa. Enligt mig är hon en hona med ett uppenbart enormt behov av aktivitet, och blir hon inte stimulerad nog har jag märkt att hon börjat barbera mina andra honor. Så jag kan tänka mig att understimulans kan ha varit ett problem, men lika gärna kan det helt enkelt ha varit "fel" hem för henne. Att något där inte funkade helt enkelt, någon doft, något ljud, whatever.

Så ja, i fall som dessa tycker jag det är bra att råttor får en andra chans och får omplaceras (även om denna tjej inte ens skulle omplaceras utan avlivas). Men i fallen där det inte är något fel på råttan, den mår inte dåligt i hemmet, man bara inte "klickar" och omplacerar för att sedan skaffa nya råttor, då tycker jag man kan låta råttan få leva klart sitt lilla liv. Speciellt om den har en flock den faktiskt trivs med. Den BEHÖVER ju inte sin ägare som den behöver flockkamrater. Alla råttor är individer och man klickar inte med alla. Och som andra sagt så vet man ju aldrig vilka råttor som är känsliga för att flyttas runt och kan få en knäpp av att byta hem eller bara av transporten. Det är en risk jag personligen inte skulle vilja ta om jag själv en gång tagit beslutet att köpa råttan/råttorna.

Jag har två flickor här hemma. Det är ca året och jag/vi är deras tredje hem. Det som jag upplever som problem är att jag har svårt att få kontakt och att klicka med dom. Men det är det enda.

1) Som uppfödare är det fortfarande ok att sälja en råtta som t ex blivit avbokad eller inte funkat i sitt nya hem och nu hunnit blivit ett halvår?

Som avbokad är det ju inge tal om att råttan redan flyttat. Avbokningar får man ju hela tiden pga olika orsaker. Jag har två nu som jag hållit hårt i och endast vill sätta hos vissa personer. Väldigt speciella för mig och behåller hellre. Så de är ju både också lite äldre. Så gör jag lite till och från. Brukar sluta med att jag sätter de på foderavtal eller behåller själv. 
Nu har både hem jag gärna sätter de i, men kommer nog dröja ytterligare några veckor innan de kommer dit så de kommer ju hinna hamna närmare halvåret.

Råttor som inte funkar i sina nyahem. Får man ju räkna med. Alla klickar inte med alla. Viktigare se orsaken på varför råttan inte funkar i sitt hem och utefter det ta ställning på behålla eller låta leta nytt hem. Och funkar inte en råtta i ett hem så måste man ju ha lite mer krav på ev andra hem. Enklast är ju att låta den råttan få bo hos uppfödaren tills det poppar upp ett hem där denne skulle kunna passa utmärkt. 

**2) Skulle det fungera att låta en råtta som är runt året flytta till en fodervärd?
**
Fortfarande nått man bör ta fall till fall. Jag kör det. Hellre sätter jag en äldre råtta på foder som sällskap till en som blivit ensam, än att de skaffar en ny som snart blir ensam och den personen inte önskar fortsätta hålla råttor. Skickar gärna med en äldre om jag har, för de som skaffat på sig en grupp yngre. Eller skicka med en äldre till en yngre man redan känt kan behöva stabil ledare. 
Kan inte komma på att jag sökt fodervärd för nån äldre som jag valt att behålla redan från att den var bebis. Men även det kan ju ske. Eller det att man har nån råtta man inte klickar med, eller inte klickar med flocken och visar sig trivas med nån annan. Eller kanske skulle må bra mycket bättre i nån annan flock. 

3) Hur mycket blir en råtta "drabbad" av att mellanlanda flera ggr innan den kan transporteras den slutgiltiga sträckan till sin nya ägare?

Även här är det nått man får se från fall till fall. Går inte lägga upp en norm för alla råttor. Jag har råttor jag skulle kunna låta va ute på resande fot hela sitt liv utan att ta skada. Jag har råttor som jag inte ens vet på om de ens skulle klara en transport med 5 min buss till veterinären. Utan att ta skada psykiskt för det. 
Allt hänger ju på individens psyke, hur resan kommer se ut, på vem råttan kommer mellan landa hos. 

Själv brukar jag backa om det handlar om fler än en mellanlandning. Oftast tänker jag mer på smittorisk och på vad råttan kan få med sig när denne vistas hemma hos folk med nya bakteriekulturer. Som hur råttan kan tänkas klara av med miljöombyte.
Men ok för mig om det bara handlar om transportörbyte. Dvs jag lämnar en råtta i sthlm, samma dag tar personen med sig råttan till malmö. Där tar tredje person hand om råttan för transport till kanske göteborg där ägaren tar emot. 

Tycker även det är okej om jag lämnar råttor hos nån under en tid. Denne skeppar sedan vidare råttorna till nye ägarens icke råttägande kompis. För att de skall sitta i karantän där innan ägaren tar emot dom. Då blir det ett hem utan andra råttor och då har man oftast med sällskap den råttan är van med. Men även det är ju lite upp till individ om denne skulle klara dessa förändingar. Normalt tål råttor mycket. 
Nått att akta är hanar mellan ca halvår- ca ettårs åldern. Då är de mer känsliga, och smartast är att skicka med en kompis de känner om möjligheten finns. Även tänka lite mer hur resan är upplagd som hemmet de ska till. 
Ungefär samma tänkesätt man kan behöva vid skänsliga individer.