Bild 2

Bild 3

http://rattor.ifokus.se/discussions/50b09dfc88f47277cd000757-knol-pa-magen

Liknande?

Alltså nej, jag säger inte att du ska avliva eller något, men håll utkik efter ytterligare symptom. T.ex. urin, avföring osv. Hur mycket han äter? Mamma är veterinär, så kan fråga henne om du bara får fram lite mer information :)

Ja, jag hoppas ju på att det är en varböld eller liknande. Men att den kommit så snabbt, det är det jag tycker är konstigt? Pojkarna hänger alltid i gallret när dom e hungriga så jag hade sett den tidigare om han hade haft den då..

Att den kommit så himla snabbt tyder på just varböld. Ge det några dagar, håll koll på hur den utvecklas. Är det en varböld kommer den öppna sig så småningom, och då måste du tvätta rent noga!

Nej, det förstod jag. :) Han är precis som vanligt, båda 2 har mycket aptit o tigegr mat varenda kväll. Inte märkt några andra förändringar hos honom och som sagt uppkom bölden väldigt fort. Du får jättegärna rådfråga och se om hon kan ha nån tanke om det hela. Den ser som sagt mörk ut under pälsen, han har ju i vanliga fall rosa pigment på sin vita mage. Blodfylld kanske? Jag har ingen aning.. =/

Titta efter ifall du kan se ett punkteringshål i huden. Finns det punkteringshål så är det med största sannolikhet en böld.

#6 Precis vad jag ville veta, ifall just varbölder kan komma så snabbt. :) Hoppas på att det är något sådant, ska hålla noga koll på honom framöver. Kan avrbölder vara blodfyllda också?

#8 Syns ingenting på hans mage vad jag kan se. Inga bitmärken/punkteringshål.

Hör som sagt med henne så fort jag kan, men vågar inte ringa vid två på natten (tro mig, då lever jag inte imorgon). Så ta reda på det du kan så ringer jag imorgon bitti :) Kolla, som de ovan skriver, efter punkteringshål, och andra konstigheter. Själv kan jag inte mycket om råttor (gnagare är jag bra på, men inte specifikt råttor) så vet faktiskt inte närmare än så vad du ska titta efter. Men oavsett vilket djur det än är jag frågar efter brukar mamma undra hur gamla de är, hur aktiva de är, vad de äter, vilken miljö de är i, hur stamtavlan ser ut… ja.. kommer inte på mer just nu. Men svara på frågorna så ska det gå bra :)

Men mår han bra och beter sig normalt kan jag inte tänka mig något annat än att han mår bra. Gnagare har ganska snabba sjukdomsförlopp, så hade det varit allvarligt hade du märkt det på hans beteende nu :)

#10 en abscess/böld är ju en inflammation så det Bör vara ett punkteringshål för att vara en böld. Något som orsakat inflammationen.

Tvärt emot vad #11 skriver så visar inte råttor när de är sjuka. Endast när de är riktigt illa däran visar de att de mår dåligt, det är deras instinkt. Men så länge han äter och dricker bör du inte vara för orolig. Skulle det vara tumör så går det att operera eller så kan man låta den vara kvar beroende på hur snabbt den växer. Den verkar ju inte vara ivägen som den är nu. 

En tumör kan komma snabbt, oftast växer de i det dolda och syns sedan när de blir tillräckligt stora. Har en hona här hemma med juvertumör som kom bara över natten ungefär. Den hade då växt utan att det syntes. Men det behöver som sagt inte vara en tumör.
Jag tycker placeringen är lite för dum för det.
Känns mer som att det skulle blivit någon typ av punktering med tanke på placeringen.

#12 Ok förlåt, kan som sagt inte mycket om just råttor "/ Men tror jag står fast vid att man märkt det (på något vis) om han var allvarligt sjuk. 
Fråga inte google för mycket, för du kommer få de värsta tänkbara svaren. Det är väldigt få människor som faktiskt bryr sig om de djuren de har (ja, tyvärr, jag önskar jag kunde behandla dem som de behandlar sina djur)(nej, skulle aldrig klara av att behandla någon så på riktigt), så de som googlat/lagt upp artiklar osv har oftast gjort det när det verkligen är något allvarligt. Det är jättebra att du är på din vakt, älskar människor som du, men bli inte alltför orolig <3

Off topic: Folk som bryr sig om sina djur borde få något slags hederspris. I min värld känns det som att 99,9% av alla djurägare anser att djur inte kan känna/tänka något.

#12 Han verkar som sagt inte alls sjuk på något sätt, ska kolla igenom honom ordentligt imorgon när det är dagsljus och lättare att se. Usch, jag hoppas verkligen inte att det är en tumör :( då vet jag inte vad jag gör. Jag ger det några dar, händer det inget så kontaktar jag veterinär, eller om jag märker någon annan avvikelse. 

Jag har funderat ganska så länge på den saken, om en av dom skulle gå bort, hur lätt är det då att introducera en ny råtta? De börjar komma upp i ålder nu och förr eller senare kommer an av dom att bli ensamma och de har bott tillsammans hela sitt liv. Hur stora är chanserna att den som blir kvar accepterar en nykomling (hane)?

#14 Gå inte händelserna i förväg! Ingen kommer att avlivas. Men om det skulle vara så att den andra blir själv, oroa dig inte för mycket. Du skulle kunna ordna något slags galler redan nu för att skilja dem åt. Det är bra för framtiden, om du ska skaffa fler råttor, eller introducera någon (eller något). Ett galler som täcker halva buren, och som de inte kan bita varandra, slåss eller skada sig på/igenom :) För även om båda råttorna är friska kan det hända att de blir ovänner, då är det gallret ovärderligt :)

Gaah får redigera mitt eget inlägg: Om de börjar slåss skulle jag gissa att det inte är säkert att introducera dem igen. Har de blivit ovänner en gång kan det lika gärna hända igen, de har vuxit ifrån varandra.
Introducerar du två nya individer har du dem på varsin sida (nähä?!) om gallret, och de får byta plats ett par gånger om dagen :) Har hört att det ska vara bra att spraya mild parfym på händerna innan man håller i dem för att de ska lukta likadant. Har inte testat själv eftersom jag är allergisk mot parfym, men min enda tanke om det är att om jag kan reagera så mycket på parfym borde det vara ännu värre för dem. Så kolla med andra innan du litar på mig i detta fallet. Men det är ju långt ifrån aktuellt just nu.

#13 Spelar ingen roll om det är hunden som blir sjuk (som för övrigt opererades för livmodersinflamamtion för 3 veckor sen) eller mina reptiler eller råttorna, är ett djur sjukt så gör man vad man kan helt enkelt. Pojkarna är väldigt speciella och jag hoppas att jag får så lång tid som jag bara kan med dom.

#13 & 14 Absolut, svårt sjuka råttor ser man att de mår dåligt. En absess eller tumör berör inte råttan särskilt mycket dock. Om den inte sitter på ett Väldigt dumt ställe men på magen sådär så är den inte ivägen och stör inte.

#13 jag hoppas du inte syftar på att jag skulle låta djuren plågas eller liknande. Känns lite så på din kommentar.
Kan lova att 90% av alla medlemmar på Råttor iFokus är äkta djurvänner och gör allt för sina djur. Jag är en bland de som har en veterinär på snabbnummer i telefonen om olyckan skulle vara framme.

#14 Jag tror som sagt inte att det är en tumör. Känns som en konstig placering för det. Tror helt enkelt på en böld och då kommer du märka inom någon dag om den växer eller sjunker tillbaka. Växer den kan du behöva hjälpa till att spräcka den OM du hittat punkteringshål. Detta bör man inte göra om man känner sig osäker eller liknande då ska man absolut åka till vet. så de får tömma bölden.
Sjunker den tillbaka har dock råttans eget försvar bearbetat bölden och inflammationen är på väg bort. Det är det absolut bästa så klart.

Så försök titta imorgon i bättre ljus om du kan hitta något hål, vet att man kan stirra sig blind ibland.
Jag satt i nån timme med min hona som har juvertumör i hopp om att det var en böld men tyvärr icke, det är en tumör.

Jag tycker inte du behöver vara så orolig att du funderar på en "ersättare". Skulle det visa sig vara en tumör så går det att operera eller som sagt låta den vara kvar om det är en "snäll" (långsamt växande) men det beror lite på åldern tycker jag. Över 1½år är risken ganska stor för att de inte klarar operationen men det finns absolut de som gjort det. 

Men för att svara på din fråga, en introduktion är olika för olika individer. Vissa tar det som en dans på rosor medan andra avskyr det.
Det enklaste är absolut att introducera bebisar då de inte har rang eller dominans i sig vid sån tidig ålder. Hanar brukar generellt vara lite svårare om man introducerar vuxna för varandra (speciellt tonåringar) men gör man det på ett bra och lugnt sätt brukar det inte vara några problem :)

#15 Ett galler kan snarare skapa osämja och problem än att vara bra. Råttor är sociala djur och behöver en kompis. De lär känna varandra genom att lukta på varandra, kontrollera vart de står i rang genom nosning av kön, vändning av varandra osv osv. Det kan de omöjligt göra genom galler.
Placera två råttor som inte känner varandrap å varsin sida om ett galler där de inte kan undersöka varandra riktigt så kommer de snarare försöka bita varandra.
Vet att du försöker hjälpa men tyvärr är tipsen du ger inte anpassade för råttor, säkert för andra gnagare fungerar det men inte för just råttor.

#16 Ja, och om alla hade varit som du hade jag sluppit att hata människor i allmänhet 🙂

#15 Går absolut inte händelserna i förväg, men det är en tanke som gnagt länge så jag passar bara på att ställa frågan. Dessa 2 är oskiljaktiga, enda gången det kan pipas lite är när de leker och någon tar för hårt. De slåss aldrig. Hm, jag får forska vidare i det där, det är i vilket fall som bra att veta vad jag ska göra den dagen jag står där med bara en kvar..

#17 Nej! Jag menar verkligen inte här! Det är på iFokus som jag hittat folk som verkligen bryr sig. Men när en träffar andra folk (alltså INTE över internet) så verkar det som de flesta skiter i sina djur. Det är hemskt. Som sagt, mamma är veterinär, och folk kommer in där hela tiden för att avliva diverse djur som inte var så himla roliga i slutändan. De har haft lite av varje. En gång kom någon in med en hel kasse (från lidl) med marsvin i olika åldrar för att hen kände att "det räckte nu". Skulle inte ens betala för avlivning, villa bara lämna dem.

#19 Vill du fortsätta med råttor tycker jag att du egentligen redan nu kan introducera en eller två bebisar. Då har du en lite stabilare flock på 3-4 individer som kan stötta varandra den dagen någon tyvärr måste lämna er.
Och så slipper ud känna ånger eller ängslan över att den som blir kvar får sitta ensam tills du hittar någon bebis :)

#20 Fy farao.. Ja jag har tyvärr stött på liknande saker under mina praktiktider hos vet. Det är tragiskt. Jag tar istället emot råttor främst som hotas med avlivning eller inte harn ågonstans att ta vägen. Har två av denna "typ" av råttor nu som jag jobbar med att rehabilitera.

Hoppas du inte tar illa upp av min kommentar i slutet av mitt tidigare inlägg. Det är ju tydligt att du bara vill väl :)

#17 Jag känner mig lite lugnare, återkommer imorgon när jag kollat lite nogrannare på honom. Färgen på bölden stor mig dock.. Han är ju inte grå i huden mitt på magen. 

Och frågan om hur stora chenaserna är att kunna introducera en nykomling till en vuxen hane är som jag skrev bara en tanke som funnits ett tag, jag vet att ingen av dem hade trivits som ensamdjur. Att introducera en unge till en gammal hane är kanske inte ens att tänka på?

#21 Gah, menar du att jag kan försöka få in ett par bebisar till 2 vuxna hanar? :) haha, blir skrämd bara av tanken. Är det ens möjligt? Och hur funkar det med 3-4 hanar ihop sen? Lika bra som det gör med de 2 jag har nu? Många frågor, jag vet. :) Men det vore helt klart det bästa, så slipper jag som sagt oroa mig för att en blir ensam kvar..

#19 Ok, men då är jag med :) Hade de bråkat så hade du märkt det, så de har med säkerhet inte bråkat "mer än nödvändigt". Men läs på dig lite om hur du introducerar nya råttor med varandra. Det finns säkert tusen tips, och alla passar inte dig och dina djur. De är ju individer precis som alla andra. För mig fungerade det jag skrev innan. Kan erkänna att jag har ärr över händerna, för om två råttor bråkar märker de inte om en människohand skulle råka komma emellan. Bästa tipset är att ha tjocka handskar, men det är inte jätteofta man kommer ihåg det (eller har i närheten) mitt i stundens hetta. 

Vill också (åter igen) att du minns att detta gäller gnagare generellt, inte bara råttor. Kanske kan de komma bättre överens än andra, men för mig känns det bättre att ta det säkra före det osäkra. Det finns ju onekligen massvis med människor här som kan hur mycket som helst :) Tanken med att ha delad bur är att de ska vänja sig vid den andras doft. Precis som med människor kan en råtta inte älska alla andra råttor, vissa funkar helt enkelt inte ihop. Men en vuxen och en ung skulle jag tro är bästa kombon (om du redan har en äldre, annars är två unga bäst).

#21 Tar verkligen inte illa upp! Ju mer jag lär mig desto bättre! Älskar djur, och skulle gärna ta hand om dem allihopa om jag kunde! Väntade ett tag i början av denna tråden men ingen svarade, så jag tog mig an rollen som "allvetaren" :) Väljer som sagt det säkra före det osäkra. Ett galler i en bur räknar jag som bättre än varsin bur :) 

Vet inte hur du menar att det skulle skapa osämja? Alltså mot nya individer? Mot två som redan känner varandra, då förstår jag hur du tänker, men om det däremot är två som aldrig träffats, är det då bättre att ha dem lösa än med galler mellan? Har svårt att tro det, men råttor är som sagt inte något jag kan jättemycket om. 

Redigerar åter igen mitt inlägg:

- Kom ihåg att din råtta fortfarande lever och verkar må bra. Det är det viktigaste. 
- Zakaraa verkar kunna mycket mer om råttor än någon annan i tråden, så ta till dig det som står i de inläggen.
- Skaffa större flock åt råttorna, de trivs med det. Be någon om hjälp om det behövs.
- Folk på iFokus ger dig ALL hjälp du behöver. Har varit med om att några rest långt för att vara med på introduktion och liknande.
- (forts. på förra) Om någon reser till dig för att hjälpa till, lita INTE på någon! Är du under 18 vill jag (yup, nu tar jag på mig ALLT ansvar just nu) att dina föräldrar pratar med personen som ska komma, och att de är närvarande om de kan.

#23 Absolut är det möjligt! 
Hehe kan tala om att när jag transporterade ett gäng bebisar som skulle bo hos mig över natten så slängde jag ihop samtliga NIO råttor i en flock. Då var det 6st bebisar på ca 7 veckor och 3st äldre grabbar ("bebisar" de med) på ca 3 månader. Inte ett ljud :)

Hur pass bra det går beror helt på vilken mentalitet dina grabbar har. Men fungerar två vuxna hanar ihop utan problem så borde det inte finnas några som helst problem med att de skulle acceptera två bebisar.
Du har en väldigt bra introduceringsartikel här på RiF som du kan kolla igenom om du inte redan gjort det (titta i Vanliga råttfrågor, kan inte länka då jag sitter på mobilen :P)
Med bebisar är det oftast väldigt enkelt att introducera.
Men för att dra det lite kort så går det till såhär (detta är en introduktion som jag ofta gör med bebisar, är det två eller fler vuxna brukar jag köra på den som finns i artikeln);

Du låter dina hanar samt de nya bebisarna träffas på en neutral yta där ingen at dem varit innan. Följ halvtimmes regeln, går allt bra så går man vidare till nästa steg.
Bebisarna kommer med största sannolikhet skrika lungorna av sig (är olika för olika individer) för de där vuxna gigantiska råttorna är ju Jätteläskiga! ;)
Dina vuxna grabbar kommer troligtvis vara väldigt nyfiken på att lukta på bebisarnas kön så de kommer försöka vända på bebisarna som troligtvis protesterar, det låter oftast mycket värre än det är.
Bebisar har en tensend att skrika innan det händer något, bara för att det Kan ju vara nått läskigt.
Går allt bra på den neutrala platsen kan man prova att sätta in dem i en bur. Notera att buren bör vara nogrannt städad (gärna desifiserad om du vill det) och ommöblerad så dina hanar inte känner revir.

Mina introdceringar har tagit allt från en halvtimme till 1½-2 veckor. Den långa introduktionen berodde på att jag hade en dominant hona och en dryg bebis så de krockade lite. Därför drogs introduktionen ut och nu fungerar de bra utan problem alls. Så man får försöka se hur individerna beter sig och jobba utifrån det :)

Haha jisses vad långa inlägg jag gör… :P

#25 Jo precis ett galler mellan två skilda råttor kan skapa problem istället.
Det du skriver om att de ska vänja sig vid dofterna är alldeles riktigt, dock gör man det på ett annat sätt. Eftersom gallret hindrar råttorna från att utföra sina naturliga "bekantskap"rutiner så kan de istället hugga mot varandra. Det finns många råttor som hugger mot gallret om en främling klättrar där utanför. En väninna hade en bebis som råkade rymma över till en annan bur och fick ett bett i tassen.

Istället brukar man vid en introduktion byta inredningen mellan burarna. Så nykomlingarna får de gamlas inredning och tvärs om. Ibland kan man även bura bur helt och hållet.
På detta sätt utsätts inte råttorna för någon risk men kan ändå lära känna varandra.
Oftast brukar man hålla burarna bredvid varandra men utan räckhåll (efter karantäntiden dårå)

När man introducerar råttor så gör man så som jag skriver om sist i #26
De träffas på neutral, revirfri, yta och får utföra sina bekantskapsbehov. Råttor gör lite som hundar gör när de träffas för första gången, de går på könet och med ett galler mellan så går ju inte detta. Då kan de istället ta det som att den andra råttan vägrar vika sig och på så sätt kan det skapa osämja. Detta som jag beskriver bör inte hända med stabila individer så klart men ibland när man har två likasinnade individer på ungefär samma rang så kan det skapa problem. Visar inte djuren några tecken på dominans eller dumma beteenden så kan man fortsätta därifrån.

Jag tror jag känner igen det du skriver i med att ha galler emellan två främmande djur vid introducering. Visst för man så med andra gnagare som gerbiler i vissa fall? Det klingar bekant i bakhuvudet men jag är inte så påläst om andra gnagare så är inte helt hundra.

*ser din uppdatering nu också och uppdaterar lite själv*
Hehe ja att ingen svarade i tråden beror nog mest på tidpunkten :D Är inte så många nattugglor på RiF numera, har suttit och glott här i 4 nätter nu utan någon speciell aktivitet, haha *sadface*
Sorry för OT 😇

Zakaraa:
Gud vad bra inlägg du gör! Spela roll om de är långa, de är i alla fall innehållsrika!

Lyssna på zakaraa! Zakaraa: Svara på mina frågor! Kommentera gärna felen i mina "steg". (t.ex. med parfymen) (Jag skulle ALDRIG prova det själv (är allergisk) men låter vettigt i mina öron, vad tycker du?).

#28 Vart kan jag hitta dina frågor? :) Så trött nu så all text flyter ihop, hehe. Speciellt när vi båda redigerar våra texter efteråt också hehe 😃

Men rent generellt, parfym är nej nej! Råttor har extremt känsliga luftvägar. Därför (bland annat) råttfolk i stort sett totalförbjuder kutterspån då det är enormt dammigt. Parfym skulle irritera deras luftvägar. Nu vet jag ju ännu inte sammanhanget så jag väntar på ditt svar om vart dina frågor är innan jag fortsätter mer :)

Nä, det är inga direkt frågor, väntade mest på att du skulle rätta felsteg. Men, jag läser igenom det du skrivit imorgon rensar min egna hjärna :)

#25 Absolut, jag suger åt mig all info jag kan, därför vände jag mig hit. :) Jag är 30 år för övrigt, haha! 

#26 Tack för all den infon! Ska läsa vidare om det hela, men det där var verkligen svaret på många av mina frågor ang det hela. :) Pojkarna är himla trevliga och har redan från start varit de lättaste råttorna jag haft. Underbart psyke helt enkelt. Men sen har de bott enbart med varandra hela livet så jag har väldigt svårt att veta hur de reagerar. Ingen av dom är mer ranghög än den andre, inte vad som visas iaf. Så kanske är det det som oroar mig, att det kanske blir total kaos om det kommer ett par nya och de "äldre grabbarna" kommer på att det borde finnas en flockledare. Vad tror ni är lättast, att introducera en bebis eller 2? Kanske blir den för utsatt av de äldre om det bara är en ny i flocken?

#31 Jag tycker att har man äldre råttor bör man helst välja att ta minst 2 nya. För tyvärr så är det ju så att även den andra äldre någon dag också gå bort och då blir den nya bebisen ensam. Så just därför kan det vara bra att ta in Två nya istället för en.

Sedan är en flock generellt mycket stabilare med minst 3 individer. Om jag säger såhär; Två råttor är ett par, 3 och fler är en flock.
Det bästa är att ha en flock på utspridda åldrar då det oftast är enklare, speciellt när de kommer till tonåren då många kan bli lite "knäppa" Rangen bestäms efter att en råtta nått tonår, då alla hormoner kickar in och fler hornomgalna grabbar kan bli lite för hett, det brukar dock lugna ner sig när de fått bestämma vem som bestämmer.
(Jag själv följer dock inte mitt eget råd, haha. Min flock består av 4 tonårspojkar, wops ;P)

#30 ah ok ok, då är jag med. Trodde jag missat någon fråga om parfym där :)

Är han öm om du klämmer försiktigt? Det kan ju vara ett bråck och inte en tumör. Kan hända om dom leker lite hårdhänt och den andra hanen råkat hoppat tokigt på magen.

Tänkte också på bråck när jag först såg bilden. Vet inte om råttor brukar få det dock. På människor kan man känna att det är bråck genom att de kan åka tillbaka om man trycker försiktigt på det (sedan åker det tillbaka ut när man släpper). Vet som sagt inte om detta gäller för råttor så någon mer erfaren får gärna fundera vidare. Dock: tror inte du skulle försöka sticka hål på "bölden" själv men om det är ett bråck ska du absolut inte göra det. Då kan man punktera tarmarna.

Igår försökte jag leta igenom honom, dom är dock inte vana vid att bli fasthållna så det var inte det lättaste, att sen försöka att inte ta för hårt i honom när jag inte vet vad bölden är för något underlättade ju inte heller. Kunde inte se något iaf.

Idag är det värre 😕 Bölden är betydligt större, man ser hur det "hänger" under magen på honom när han går. Bölden är mörk. Försökte få en bild men det är svårt. Vad tror ni? Den kom så plötsligt och har ökat så mycket i storlek över en dag.

Här ser man kanske färgen bättre.

När han sträcker på sig så så ser den mindre ut. Det är ingen hård böld, det känns mer som en vätskefylld böld typ.. Vet inte hur ett bråck känns, det går utan motstånd att "trycka" på den och han verkar faktiskt inte bry sig så mkt om det.

Oavsett vad det är så bör du nog kontakta veterinär nu! Tumör känns inte så troligt men vad det än är så bör det nog åtgärdas innan det blir ännu värre.

Hmm färgen känns onormal för en böld, undra om det inte kan vara ett bråck som nämns innan. Kan vara en logisk förklaring med placeringen samt färg.

Som ovanför skriver bör du boka en tid hos veterinär för undersökning omg.

Det där är i mina ögon ett solklart fall av bråck. Färgen och placeringen avslöjar det. Den råttan behöver hjälp av en veterinär snarast!

Då är det operation som gäller? Någon som är insatt i just bråck som kan förklara närmare? Är det veterinär direkt imorgon som gäller och har han stora chanser att klara en sån op? Är det ett komplicerat ingrepp?

#41 Ja, operation är det som gäller. Veterinären måste få in mjukdelarna som hamnar utanför, och se till så att inget inre organ gått sönder, sedan ska de bara stänga igen bukväggen, så att det inte trillar ut igen.

Inte särskilt komplicerat så länge inget inre organ skadats, och risken för det ökar ju längre tid det går. Är han under ~1,5 år och helt frisk så har han mycket goda chanser att klara operationen!

Så ja, rusa till veterinär så snart du bara kan. Han har säkerligen jätteont.

Uppdatering.. Han har somnat in hos veterinär nu. Hade ett omfattande bråck på magen. :'( 

Nu letar vi efter 2 hanbebisar som sällskap till vår ensamma kille här hemma..

#43 De kunde inte göra något, eller valde ni att inte utsätta honom för det?

Beklagar… Väldigt, väldigt tråkigt🌺

#44 De rekommenderade inte att försöka operera, bråcket var väldigt stort. Det eskalerade ju så pass snabbt på honom, andra dagen hade "bölden" blivit 2 ggr så stor och det var då vi fattade att det var just ett bråck (tack vare alla hjälpsamma människor här inne). Dagen efter det var nästintill hela buken en stor "påse" på utsidan. :( En sorglig erarenhet rikare, skulle man råka ut för detta igen så är man iallafall förberedd och vet vad man ska göra.

#45 Jag förstår. Det blir snabbt värre, tyvärr. Därför är det nu toppen att du åtminstone vet vad som bör göras nästa gång, och att det inte alltid är bäst att avvakta. Jag önskar att jag kommit in i tråden lite tidigare och meddelat dig om att det var ett bråck, men men.. Som sagt, en erfarenhet rikare, och en vän fattigare. Men det är så det är med djur, tyvärr. 

Jag hoppas iaf att du snart hittar 2 fina små grabbar som kan flytta in hos dig, stort lycka till!❤️

#46 Ja, han skulle egentligen fått veterinärvård samma kväll som det upptäcktes. Då hade han haft chansen att klara en op. 

Tack, det hoppas jag också. Han ser inte alls ut att trivas ensam. Förhoppningsvis har jag ett par pojkar på gång som jag kan hämta hem redan på måndag.

Liten uppdatering. Killen som blev ensam har varit som ett kolli sen vi fick avliva Boris. Han låg hoprullad i ett hörn i flera dagar.  Nu har han fått 2 små pojkar som sällskap och det gick alldeles utmärkt från första stund. Vlad som annars alltid ligger i en hängmatta o sover ligger nu inne i ett bo med småttingarna o sussar.  Världens sötaste små killar fick jag tag på, fick köra 25 mil idag för o hämta hem dom men så värt det. :)