Jag tycker du är för ung för att hålla uppfödning. Istället skulle jag rekommendera dig att lära känna dina råttor och arten (låter som att du är ny med råttor?) samt läsa på massor om genetik och avelsetik.

Kanske börja med att vara fodervärd på en råtta som uppfödaren tar en kull på men du har kullen hos dig.

För att folk ska ta dig på allvar, framför allt när du är minderårig är att du har en väldigt bra avelsetik och har bra grunder till Varför du vill avla. Råttor med stamtavla innebär inte att de är lämpliga för avel, bara att du vet deras bakgrund i stort sett.
Så du bör lära känna råttorna och veta varför du vill para just Den honan med Den hanen osv. Skapa dig en bra relation med andra uppfödare och allra helst skaffa dig en sk. Mentor som kan hjälpa dig på vägen.

Det är extremt viktigt för en uppfödare att vara medveten om att de kan bli kvar med hela kullen om man har otur. Därför bör man skaffa sig en krets med folk man vet skulle kunna vara intresserade och ha en lista med intresserade innan parningen görs osv. Det finns mycket man måste tänka på om man vill hålla på avel.

Jag tycker du ska ta de fyra åren som är kvar och verkligen förbereda dig så du är väl förberedd tills du väl blir myndig. Vem vet du kanske inte ens vill fortsätta med råttor så då är det dumt att påbörja något såhär stort.

Det tvivlar jag tyvärr på och sen så tycker jag inte det är någon bra idé eftersom du inte vill ta hand om det blir ungar kvar för det är någonting du som uppfödare måste räkna med och ta ansvar för.

Eftersom du är minderårig så är det dina föräldrar som har ansvar över djuren. Tänk också på att vad som helst kan hända. Honan kan få en komplicerad förlossning där hon kräver veterinärvård för att ens ha chansen att överleva, och det är dyrt.

Min nuvarande kull hade jag otur med. Mamman fick inte ut de 3 sista ungarna pågrund av att en lite väl stor unge hamnat fel på vägen ut, och jag var tvungen att fara in till jourhavande veterinär för akut kejsarsnitt.

Denna kullen kostade mig 5700 kr. Det var vad som krävdes för att mamman ens skulle ha en chans att klara sig. Jag har svårt att tro att du, som 14 åring, har möjlighet att lägga ut sådana summor pengar om det skulle hända dig. Visst, dina föräldrar hade varit skyldiga enligt lag att ta råttan till veterinär, men jag ser ingen anledning att tvinga dina föräldrar på något sådant.

Ta istället dessa åren du har kvar till att vara myndig, för att läsa på, ta kontakt med andra erfarna uppfödare som du kanske kan hälsa på, och somn Zakaraa säger så kanske du kan hjälpa till med kommande kullar.

Jag säger inte att du är okunnig, men ärligt talat så är man inte mogen för uppfödning vid 14 års ålder. Jag har alltid varit före mina klasskamrater osv i den mentala utvecklingen, jag var alltid lillgammal, som man kallar det. Men inte hade jag varit redo att avla vid din ålder. Hjärnan utvecklas fortfarande väldigt mycket.

Så nej, jag tror inte att du kan bli tagen på allvar om du föder upp vid så låg ålder. Det känns inte seriöst. Men om du nu istället är ute i tid med att lära dig om avel, så lär du vara väldigt kunnig och duktig råttägare vid 18 års ålder, med väldigt god utsikt vad gäller avel!

Många gör felet att börja avla alltför tidigt. Visst, det är kul med råttungar. Men det är mer än så att tänka på. Råttorna ska inte bara ha stamtavla, man måste veta hur släkten ser ut, vilka sjukdomar och problem som finns bakom dem. Dessutom ska de såklart själva vara i ypperlig kondition och hälsa, råttorna som ska paras alltså. Det kräver tid, plats, pengar och planering att föda upp. Det är även väldigt mycket arbete och forskning som ligger bakom aveln. Dessutom behöver man ett redigt startkapital innan man tar kull. Man måste vara beredd på att det går åt väldigt mycket mer mat när man har dräktiga honor och ungar. Sedan ska man även vara beredd att när som helst behöva rusa till veterinären om något skulle hända mamman, eller någon av ungarna. Då måste man också tänka på HUR tar man sig till veterinären om det är akut? Om det sker mitt i natten, eller om föräldrarna är på jobbet?

Sedan är det trots allt liv vi pratar om. Man måste veta vad det är man sätter till världen, för deras egen skull.

Även seriösa uppfödare kan bli kvar med 10 råttungar. Du vet aldrig efterfrågan på ungar och måste alltid ha beredskap och ekonomin för att kunna behålla dessa ungar om det skulle behövas. 

Jag födde upp kaninungar när jag var 16 vilket jag ångrar idag och vilket jag aldrig skulle göra idag. Lyckligtvis blev det vara 2, men bara dem 2 hade jag svårt att bli av med. Man ska inte leva i nuet och tycka det är gosigt med små bebisar, det är liv du har ansvar för och inte bara ett intresse. Vänta tills du har egen ekonomi och är myndig och se om du fortfarande vill starta en seriös uppfödning, då kan förutsättningarna vara mycket bättre. Idag har jag alla förutsättningar för en uppfödning men känner inte behovet av det, jag är så nöjd med mina små liv.

Tack för alla svar.

Men vet ni någon uppfödare i närheten av Västmanland som jag kan åka och hälsa på? :)

#5 Jag sitter i Västerås

Jag ser inge hinder med åldern. Det finns folk som är 50 och extremt oseriösa, det finns 14 åringar som är väldigt duktiga och seriösa. 
Men är man under 18 så är det föräldrarnas ansvar. Enligt lagen är det dom som har yttersta ansvaret för dig och dina djur. Skulle nått ske så är det dom som måste betala och skulle dom göra detta?
Det kan gå riktigt fel och då måste man kunna handla. Sedan finns det aldrig en garanti på att man hittar hem till alla ungarna. Inte ens uppfödare som hållit på ett tag kan ha den garantin. Jag är ytterst osäker på om jag kommer hitta hem till alla mina ungar jag har nu då de är enfärgade, svarta och toppörade. Bra stam med mycket nya linjer bakom från import. Men lite tråkiga i utseende för den som inte verkligen gillar svarta.

Utöver det så säljer man inte till vem som hellst. Hemmet ska ju också bra bra, viktigast av allt ska råttan passa hemmet. Är det en kull som verkar mer känslig och verkar ty sig till vissa men inte vissa andra. Så bör köpare komma hem till en. Vilket inte alltid är så lätt. Sedan är det inte så många som vill åka till västmanland alltid och man bör kunna lämna av till en transport hjälp

#7 fast det sista där om att kunna ordna transporter… Det är väl ändå inte alla uppfödare som säljer djur på postorder eller agerar budbil?

#8 nej precis och om man har det kravet på allt folk även på folk man känner, har ungar från en sedan innan eller liknande. Så bör man va beredd att man blir sittandes med ungar rätt länge om man ens hittar hem till alla i varje kull, större risk att man sitter med flesta kvar. Men ja de flesta uppfödare går med på transporthjälp om man får bra kontakt innan eller om de bara kan komma en gång under ungarnas uppväxt och ej när de är flyttklara.