O: Kan du ge Cookie en andra chans?
- födelsedatum: 22/1-13
- färg, teckning o hårlag: black striped roan, black bareback mm
- kön: pojkar
- kullstorlek vid födsel o vid avvänjning (4v): 13/12
- faderns namn, födelsedatum, vikt: Edward/Arne
- moderns namn, födelsedatum, vikt: Kiwi
- syfte med parningen el om det är omplacering, anledning: Se längre ner.
- omplacering- hur råttan/råttorna är i karaktär, i flock etc: Se info längre ner
- pris och om råttorna är reg i SRS eller annan klubb
- ort där råttan/råttorna finns: Gävle
- telnr, epost och alternativa kontaktsätt (inte bara PM här på iFokus): PM här på iFokus.
- Om annonsen ska vara låst eller ej: Ej låst.
Först, lite om råttorna:
Cookie är nervös, otrygg. Han får ingen ro hos oss, springer hit och dit så fort vi går förbi buren. Men han älskar att "leka". Vi brukar hänga upp majskolvar i burtaket, eller lägga in kokta ägg. Och dem kan han leka med hur länge som helst. Han har aldrig någonsin visat något som helst aggressivt beteende. Stryker sig aldrig mot saker, burrar aldrig upp sig eller liknande. Han är bara otrygg.
Cookie vill ha med sig sin kullbrorsa, och trygga punkt, Smokey. Att splitta dem tror jag vore spiken i kistan för Cookie.
Smokey är nämligen lugnet och tryggheten själv. Han är jätteglad, nyfiken, mysig och social. Gillar att ligga i hängmattan/sputniken och slappa men kommer snabbt om det händer något. Tycker om att ligga innanför tröjan och mysa. Leker gärna tittut. Har ett otroligt sött och näpet ansikte. En riktig drömråtta!
Killarna får med sig:
Bur (100x95x70) med lackat galler, dörr fram och ovanpå i jättefint skick. Tre stora hyllplan, fyra stegar, splitterny sputnik (gulgrön), tre matskålar och mathus, diverse hängmattor och leksaker (plastringar, rep, IKEA-möss, bollar osv), ett hus i plast, två toalådor, transportbur i toppenskick, mat, toalätt (till toalådorna), borrismattor och olika sorters godis.
Vi har lagt över 2000 på allt, men vi vill bara att råttorna ska få det bra. Så en symbolisk summa på 300 för alltihop.
Anledning till omplacering:
För ett tag sedan skaffade vi två råttor. Min dotter Siri (9 år) har haft en jättekämpig sommar med en kompis som gick bort i cancer, hennes hund fick avlivas pga artros som blivit så allvarlig att mediciner och sjukgymnastik inte längre hjälpte, och sedan dog hennes gammel-morbror och hennes hamster under samma vecka.
Hennes stora dröm har alltid varit råttor, hon hade sparat ihop en massa pengar och läst allt man kan läsa. Så vi bestämde oss för att hon äntligen skulle få sina råttor.
Cookie och Smokey kom hit som omplacering. Deras tidigare ägare (en liten tjej) hade tröttnat (enligt pappan) och deras hund ville äta upp dem.
Vi insåg omgående att de hade löss, som vi behandlat. Dessutom bet Cookie Siri redan första kvällen, så att det gick hål, då hon höll handen utanför buren för att han skulle få känna hennes lukt. Men det var som sagt första dagen och han var orolig och nervös så vi lade ingen större vikt vid det.
Snart började vi ta ut råttorna och aktivera dem. Först fick de "åka" på våra axlar, och när de blev tryggare fick de springa lösa.
Så bet cookie igen. Riktigt djupt. Blodet sprutade och min man fick ligga på rygg på golvet med armen uppsträckt och en handduk hårt virad om handen.
Han försökte hålla Cookie tills han lugnat sig, men med tanke på hur mycket det blödde fick han lägga tillbaka honom i buren ganska snabbt ändå.
Vi läste allt vi kunde om råttor som bits, och försökte göra allt rätt.
Sedan gick det bra ett tag igen, och så bet han. Flera bett i följd, och riktigt, riktigt djupa! Två veckor senare har min man fortfarande handen omlagd, och den är fortfarande mycket tjockare än den vänstra. Nerverna är trasiga och han har jätteont.
Såhär har det fortsatt.
Jag har blivit för rädd för att kunna handskas med Cookie, och jag vågar inte låta min dotter göra det med tanke på hur allvarligt han biter. Min man klarar inte av det just nu för att han har så ont. Och överlag känner vi att…vi har helt enkelt inte tillräckligt med erfarenhet för att kunna hjälpa Cookie. Vi klarar inte det! Dottern har gråtit hela den här veckan för att hon mår så dåligt över att hon inte klarar av situationen. Och det som skulle bli något positivt, som tröst för allt sorgligt som hänt, har istället blivit ytterligare en sorg.
Sist reagerade min man instinktivt och väste åt Cookie, samt höll honom tills han var lugn. Vilket man enligt artiklarna absolut inte ska göra med en rädd och otrygg råtta, dvs straffa en rädd råtta.
Vi gör bara allting värre när vi försöker göra det bättre, och Cookie är den som får betala.
Jag tror att Cookie behöver bli en del av en flock med lugna trygga råttor, som kan "smitta av sig" på honom.
Så det här är vad vi söker, hoppas och ber om:
* Ägare med STOR erfarenhet av råttor. Gärna bitande råttor!
* En flock med lugna, trygga råttor som killarna kan få bli en del av.
* Ett livslångt hem. För Cookie kommer absolut inte klara av att flytta igen.
Har du möjlighet att ge Cookie och hans bror en andra chans?
Har du erfarenhet nog att kunna jobba bort den där otryggheten och ta fram den fina, mysiga råttan som gömmer sig där bakom?
Snälla snälla skriv!
Puttar för Cookie.
Hej, hur har det gått för Cookie och Smokey?
Hej. De är fortfarande kvar hos oss.