Orsakerna kan vara många till varför en råtta börjar bitas, det kan vara att dom har ont, blivit 'knäpp' ( alltså ingen direkt förklaring ), till att dom kommit på ett sätt att kontrollera matte/husse.

Jag tycker det verkar konstigt att han börjar bita dig nu efter att det gått så pass länge ändå, har det hänt något som du kanske kan koppla till att han börjat bita? ( blivit skrämd av någon eller så ) .

Det man brukar säga är att man inte ska dra ifrån handen när en råtta biter, utan att strax innan eller just precis säga ifrån. Jag använder ett högst ' PSSSSHT' ljud och tycker det funkar bra. För när du drar undan handen så belönar du det dåliga beteendet genom att göra som råttan vill att du ska göra. Det är jättesvårt men försök inte dra undan handen, utan var bestämd med vad du ska göra och utför det. Ju säkrare man är, ju mer förmedlar man en form av trygghet till råttan om du förstår hur jag menar?

Om det skulle vara att han biter dig för att han har ont så måste du vara lite mer uppmärksam på hans beteende, verkar han vakta ett speciellt område mer ? eller hugger han utan förvarning? är han stel i kroppen? etc.

Det finns en smärtguide i artiklarna som kan hjälpa att lista ut om det skulle vara att han faktis har ont, om fallet är så.. är det bäst att åka till veterinären så han får vård.

Om inget av dessa verkar passa in, så tror jag att du skulle vinna mycket på att kontakta uppfödaren. Dels så är det bra för dom att veta så dom kan se om det är något i deras linjer som gått på tok, och för att dom kan ge dig värdefulla tips på hur du kan hantera detta.

Om det är så att det är en dominant kille, så brukar man se det relativt lätt också. Att han stryker sig mot föremål, doftmarkerar massor, burrar upp sig etc. Det kan behandlas ibland genom kastrering, men det innebär risker i sig - bästa är att försöka allt annat och ha det som sista utväg.

Hoppas det löser sig för dig och att jag hjälpte lite grann iafl. -kram - lycka till

Vad har han för ögonfärg? Råttor ser rätt illa normal. En som börjat få nedsatt syn kan bli osäker på omgivningen och smaka. Varna innan du kommer in i buren med att prata/nått ljud. Och så fort han naffsar så ge ifrån dig något högt ljud av missnöje. Typ AAAJ, Eller IIIIIH som råttor låter. 

Tyvärr finns det en del råttor som blir dominant agresiva och börjar naffsa till att bita hål. Oftast är det något som kan nedärvas från släkt. Ibland händer det även att det är miljö. Om han varit med i ett slagsmål och blivit nervig. Blivit skrämd och blivit nervig/osäker. 

Men samma att han har ont. Försök kän igenom honom. Kläm på fläsket och dra benen försiktigt utåt, se om han reagerar och visar ovilja/ont. Om han har någon knöl någonstanns. Eller känns svullen(infektion). 

Så testa dig fram lite. Säg ifrån med något högt ljud och försök varna innan du kommer in i buren. Hantera han ofta och kom gärna med nått godis. Få hans tilit att du inte är farlig. Tycker du det är läskigt så locka fram honom och ta upp han över ryggen och inte framifrån.

kan inte komma på något som skulle skrämt honom och han verkar inte ha ont, har klämt och så för att kolla. kan tillägga att efter jag skrev detta har de varit ute och sprungit och när jag skulle flytta honom och skulle ta upp honom bet han mig igen. känns som han förändrats över en vecka.

tycker heller inte han verkar särskilt dominant, är den yngre som lägger omkull honom etc, aldrig tvärt om.

Kan du beskriva själva betten? Är det varningsnafs eller är det rejäla bett så det blöder? Eller kanske både och? Att fingrarna luktar si eller så är ingen anledning till att bitas! Att man får sig ett litet "ÅÅÅH-VAD-DET-LUKTAR-GOTT-!!!!-nafs" händer, men oootroligt sällan.

Du har möjligvis ingen katt? Eller något annat "rovdjur"? Typ iller eller så? Råttor som inte är vana vid dessa djur kan bli väldigt stissiga.

Drygt. Har du kollat med uppfödaren och se om denne har lite råd att ge?. Kanske finns fler som är anknytna till den linjen med samma beteende. Om det ligger lite osäkerhet, lätt stressande. Eller naffs/bitande råttor där. 

Men som sagt markera att du inte tycker det är okej att han smakar på dina händer och försök få hans beteende att sluta. Inte bli värre så han börjar ta hål. 
Hålla lite koll närmsta tid om han börjar stryka sig, buffra upp pälsen, gå sidleds osv. Att han börjar känna sig hemma och nu börjat våga visa sig på lite mer styva linan.

Men även glömt fråga på hur gammal är han? Är han väldigt ung kan det vara att han provar sig fram lite och behöver få tillsägelse på att det inte är okej. 
Jag har mest haft liknande på varnande honor med ungar som säger nu är det nog med pill på de små. 
Eller mina försökt naffsa tag och dra mig in i buren på ett vänligt sätt. Eller naffsat pga osäkerhet. Och småungar jag haft har mest testat vem jag är med att naffsa lite i tid och otid. Men även nån som jag försökt tömt en abcess på och det gjort så ont att de naffsat tag på att bara säga till att -matte nu gjorde det ont.

det är varningsnafs, inte hugg. men ändå inte som att han bara undersöker utan det är bett.

som sagt i förhållande till den andra råttan tycker jag inte han verkar särskilt dominant.

hans ögonfärg är svart, men vet att de ser dåligt. brukar se till att han vet att jag är där så tror inte det är anledningen.

tycker eg inte heller att de ska bitas bara för att man luktar lite annorlunda, men så har det iaf varit hittills. att luktar jag det minsta annorlunda nafsar båda. den andra nafsar dock löst medan Valter gör det hårdare.

hans pappa är Kung Elefant och hans mamma är Shannara's Me and Bobby McGee. känner ni till dessa eller någon av hans syskon?

han är född i februari så han är ju inte ung, så är ingen tonårsgrej eller så. :(

kan tillägga två saker. det ena att han även använder tänderna som första grej när jag håller i honom och han vill ner. den lilla sprattlar och nafsar väldigt löst för efter en stund om jag inte släpper, medan Valter använder tänderna direkt. försöker få tag på min hand så han kan bita. tycker detta är ett superdåligt temperamentsdrag, att han liksom går direkt på att försöka bitas.

det andra är att han ibland blir hoppig när han är ute, eller hur ska jag säga, att han studsar och far och nästan 'poppar' som en unge i popcornsåldern, och då verkar det vara större risk att han bits. t.ex. gjorde han det nyss när han precis haft ett sådant 'ryck' och jag tog i honom. bet igen alltså.

finns det mat som kan göra dem mer hyper vs mer lugna? tänker att man ju ger hästar t.ex. lite olika beroende på deras temperament, att vissa sädesslag ger mer energi etc.

Jag vet två uppfödare som har syskon till din grabb. Ska se till att de får läsa det här och skriva hur deras långsvansar är, men jag har då inte hört att det skulle vara något knas med dem.

Tråkigt men låter som en klassisk pubertetsknäpp.  Jag behöll ingen från den kullen men det jag vet är att:

1 blev ihjäl biten vid leverans
1 Fick nyligen storhetsvansinne då flockledaren dog. Hanens ägare är väldigt speciell och hon satte honom på plats genom div metoder. Inget jag rekommenderar men det fungerade.
3st hanar bor hos Rinrats och där verkar det fungera.

Jag skulle helt enkelt ge honom tid (ca en månad) och låta honom vara ifred. BLir han inte bättre så är avlivning eller kastrering alt. Jag tar inte tillbaka honom då jag vet att en hemresa verkligen kommer göra så det slår slint tyvärr. Hoppas han lugnar ner sig.

Trist när man har djur som beter sej så! Jag har en syster till honom som är oerhört charmig Hon kommer alltid först fram till buröppningen när man öppnar, vill hon inte komma ut så försöker hon dra in en i buren. Med sina tänder och tassar, men inte så det gör ont! En gång har hon bitit lite hårdare (inte så d gjorde ont lr gick hål) men då sa jag till henne med ett högt PSHHT! ljud, höll kvar min hand när hon backade och gick sen och fyllde på maten. När jag öppnade buren igen var hon där i öppningen igen och slickade på min hand innan hon ville dra in mej där igen. Detta var en engångshändelse! Ute ur buren använder hon inte tänderna alls förutom till mat osv Här hemma har vi både hund och katt som dom är vana vid Nova har dessutom bott här sen hon flyttade hemifrån som unge Hur mycket har han flyttat? Har någon doft i din närhet ändrats? (Har du ny deo/parfym, ny asfalterat utanför, nya grannar vars doft han behöver vänja sej vid lr dyl) en bekant till mej hade liknande problematik som dig beroende på att han lagt doftkulor i dammsugaren…

Jag har två bröder här hemma. Ingen av dem är bråkiga och håller sig bra i rangen. De är båda snälla och mjuka när jag lyfter upp dem. Så här har vi inte märkt av något knepigt.

Jättetråkigt att du fått varit med om detta. Jag tycker också att det är otrevligt om de nafsar eller bits. Jag har blivit biten i tidigare år, inte skönt så jag är ofta extra försiktig när det gäller främmande (oftast vuxna) innan jag vågar lyfta upp dem. De får gärna komma ut själv om de vill på min arm och sedan spenderar vi en hel del tid tillsammans. Efter några dagar känner jag mig mer säker och det går bättre, fast jag har alltid försiktighet i bakhjärnan ändå. 🙂

Jag hoppas i alla fall att det släpper snart för honom 🙂

fan. svarade aldrig här men läste alla svar. dock slutade han bitas och jag tänkte att han kanske bara haft en dålig period. dock kände jag mig länge nervös för att lyfta upp honom och allmänt obekväm med att hantera honom väldigt länge. hade just börjat våga lyfta honom mer, även om jag gjorde det försiktigt. men så idag. han är så att han alltid ska till ställen han inte får vara, att vara på golvet duger inte, han måste upp i sängen eller på hyllor även om han har ett helt golv. och nu när han var ute for han hela tiden upp i sängen och jag lyfte ner honom. när jag skulle göra det tredje gången dock började han sura, jag märkte att han verkligen blev irriterad. det slutar med att han vänder sig och biter sig fast i min hand och håller kvar ett tag. släpper först när jag sliter bort handen.

han är också superdominant, som sagt doftmarkerar överallt, burrar ständigt upp sig, och han och den lilla har nu haft våldsamma bråk dagligen i ca fyra veckor. känns som de borde kommit överens om rangen nu, känns konstigt att de fortfarande bråkar sådär. de bits inte men det flyger pälstussar och det blir väldigt våldsamt då den lilla försöker komma undan och jag är rädd att han ska skada sig.

i förrgår skrev jag till mia att han blivit snäll och att han nog bara hade en dålig period. så detta.

eg. känns det inte bra att tänka att avliva en råtta som varit snäll mer än han bitits, men samtidigt känns det fan förjävligt att ha ett husdjur som man är ständigt obekväm kring. och jag hade just börjat bli bekväm med att ta i honom igen, och så detta. plus hur han behandlar den lilla. jag hade ändå en flock på fem hannar förut och det tog ett par dagar när jag introducerade en ny tills det var lugnt i buren.

fan alltså. blir så jävla ledsen. skaffade råttor från uppfödare för att få bra temperament. så får jag en råtta som har sämre temperament än någon av de fyra djuraffärsråttor jag hade sist.

känner mig fan grinfärdig just nu. hade just börjat bli bekväm med honom igen så detta. är jag hjärtlös om jag avlivar honom? då både för min egen skull för att det är superjobbigt att ha ett djur jag är rädd för att hantera, och för den lilles skull som får stå ut med att bli jagad och påhoppad flera gånger per dag.

Sällskapsdjur har man för sin egen skull, för att de ska vara mysigt och trevligt. Jag behåller inte råttor jag inte trivs med, har dock aldrig avlivat någon utan hittat andra hem. Ser inget fel i det så länge man inte bara "ska ha" och alla djur blir slit och släng. Man gör inte råttorna en tjänst om man behåller dem "bara för att". Tog över en hona med 6 döttrar för snart ett år sedan och tanken var att behålla en eller två av döttrarna, det slutade med att den jag helst ville spara i början var den jag absolut inte ville ha kvar, på tok för överaktiv och oral. Så hennes lugnare syster och deras mamma var de två som till slut blev kvar pga sina härliga temperament. Det blir sällan som man tänkt sig ;)

Jag skulle själv inte tveka inför att avliva en råtta som har dominansproblem och bits, så länge det inte finns någon som är villig att ge råttan ett nytt hem givetvis. Råttan är förmodligen inte heller särskilt lycklig, eller kanske rentav mår väldigt dåligt.

Jag har katter och hundar med, och jag tvättar aldrig händerna emellan jag tar i de olika djuren och råttorna reagerar aldrig på lukterna. Jag har aldrig blivit biten av mina råttor.

Min ena råttkille sitter ensam just pga av överdominans, han var på sin burkompis så att han fick sår, reste ragg mot råttor och människor då och då, markerade överdrivet mycket och tyckte inte om att bli lyft, han var ca 6månader när detta hände. Jag särade på dem när burkompisen fått ett ganska stort sår på magen och efter det blev han värre, han höll på i en vecka med att vägra bli hanterad och han nafsade mig hårt några gånger när jag var i buren med handen och när jag försökte lyfta honom. 

Funderade på avlivning då han inte verkade uppskatta varken människor eller råttor, men avvaktade lite. Märkte efter en stund att det började vända mot det bättre. Han fortsatte vara dominant och lite osäker men 4 månader senare, några bett och mycket arbete så var han världens mysklump. Nu så är han ännu mysigare och reser aldrig ragg, trivs bra ensam och jag litar helt på att han inte biter mig, är så glad att jag avvaktade med avlivningen! 🙂

Men jag tror det är du som känner din råtta bäst, om han inte kan bo med andra råttor och inte kan umgås med människor så har han tyvärr inte så mycket att leva för. Du kan testa att ha honom som ensamråtta, kastrera eller avvakta och se om hans beteende ändras något. Lycka till!