Avlar på era uppfödningar
Tänkte fråga er uppfödare: Hur ser ni på att köpare avlar på råttor som ni fött upp? Säljer man till avel/utställning så är det förstås en sak, men om man säljer till sällskap och någon tar en kull efter råttan, kanske av tvivelaktiga skäl eller med en annan råtta som inte alls passar? Råttor har ju ofta ett prefix som man kan härleda tillbaka till uppfödaren. Tänker att skräpavel på uppfödarens (bra eller erkänt mindre bra) avkommor kan påverka hur andra ser på uppfödaren själv, eller dess avelsmaterial?
Går det att förhindra? Vad gör man om det händer?
Medarbetare på Häxor.
En neuroatypisk blogg

Intressant trådstart och jag hoppas på många svar. Jag vet att många som tar kullar har funderingar kring detta. Jag avlar inte själv, och har inte tänkt i dom banorna riktigt, men det förekommer ju hela tiden det du beskriver!
Bara för att en råtta har ett känt prefix innebär inte att den per automatik är ett bra avelsdjur.
Man måste vara kunnig och se hur råttan är i sättet, hur den beter sig i flocken, vilken rang den har… Jag har läst så många avelsplaner där dom tänkt avla på den bråkigaste hanen för dom tror att han är alfan… så otroligt dålig idé
Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

Många litar blint på att just prefixet innebär bra avelsdjur, jag har tappat räkningen på människor som varit övertygade om detta och avlat skiten ur rent ut sagt asdåligt avdelsmaterial bara för att "dom kommer från en uppfödare och har flera andra uppfödarnamn i stamtavlan!".
Jag ska ju inte säga att det sker dagligen här på RiF och i råttgrupperna på facebook men… eller jo. Det är nog faktiskt dagligen som nån vill ta en kull av just den anledningen.
Nu senast på facebook en person som 3 dagar efter att hon köpt/fått hem råttan parar den, för att det är avelsdjur som personen 'tagit över'. Sedan börjar råttan bitas. What a surprise. Låt råttan landa först, eller varför inte sträcka sig så pass långt som att lära känna den lite innan man tar kull på den?
Jag förstår mig inte på den här avelshysterin, det ska paras på allt och alla till varje pris verkar det som. Det vidrigaste är nästan dessa personer som köper färdiga avelspar från en grossist i Holland och ursäktar det med att "han har ju jättesnygga djur och är känd! Importerade djur är ju staaaatuuuus!" Sen dör dom i megacolon, avlivas pga beteendestörningar och annat….
Sorry, nu svävade jag ut lite, men anser att det ändå är liiite relevant för diskussionen. det handlar ju trots allt om djur från kända uppfödare. :>
Min roan-kull som jag hade förra sommaren var jag väldigt öppen med att dessa BARA är till sällskap eftersom det var en tjuvparning där pappan till kullen har zooförädrar. Ändå fick jag ett sms i våras att en av köparna ville hitta en hona till en av hanarna från min kull eftersom just han va så gosig (medan brodern inte var lika gosig).
Jag tappade luften, typ. Förklarade så gott jag kunde informativt, vänligt men bestämt varför det är en superdålig idé. Suck. Vet inte hur det har gått, har inte fått något meddelande om detta, men jag hoppas att hon tänkt noga efter, men vad ska jag göra om hon avlat? Har ju nada makt i detta…
Enda makt man kan ha är om man kunnat göra som tex kattuppfödare, att skriva kontrakt om kastrering. Men då det är så små djur etc så lär det aldrig gå
Jag vill gärna veta sådant innan ungarna flyttar på om man önskar använda i avel. Och anser jag inte att jag litar på personens kunskap så säljer jag inte som avel. Jag letar främst sällskapshem. Försöker planera lite till varje kull på hur många som säljkes till pe4rsoner jag vet föder upp. Käns väldigt dumt att väldigt många i en kull går i avel.
Men nej jag sätter inge avelsförbud om det inte finns en orsak till detta. Jag vill ju ta fram stabvila och bra djur som kan gå att föra vidare senare.
Har satt avelsförbud på ytterst få linjer och då har det varit pga uppkomna saker efter kullen tagits. Eller att honorna inte får gå i avel och hanarna inte innan 1½ års ålder. Om det varit en testparnings kull för att kontrollera nått. Eller om det är nått som gör att den kullen inte bör avlas vidare på. Men då bör jag även komma med en orsak.
Finns även en del individer i en kull som jag inte önskar skall gå i avel och några i samma kull som kanske visar bättre material för att föra linjen vidare.
Och jag vill att man kontaktar mig om man önskar föda upp. Få mer information om syskon och släkten bakom. Även om en råtta är bra att föra vidare så finns det alltid problem i alla linjer som man inte bör dubbla eller avla in för mycket av. Alltid bra att hitta en parter som kompleterar. Och hur tusan skall man kunna kompletera en råtta om man skiter i att släktforska?.
Många uppfödare blir väldigt leds just på den biten, inte på att man avlar på deras avkommor. Utan på att man skiter fullständigt i att försöka släktforska. Man kontaktar inge uppfödare om information om linjen. Man kollar inte runt på egen hand. Detta stöter man på hela tiden och även hos uppfödare som hållit på ett tag. Visst missar man ibland och blir lite blind i tänkandet. Ingen är felfri. Men att göra det ofta är dålig stil och tyder mer på att man bara vill ha en kull inte försöka avla fram bra djur.
Och det blir jag mer förbannad på. Att man inte kollar upp linjen innan än att man avlar på min linje bakom min rygg. Lite samma sak nästan.
Och då blir det ju nästan denna effekten att uppfödaren känner sig lurad, överkörd och avlar man på vad som till den råttan från uppfödaren utan koll på släkten på nån av råttorna till parningen. Så blir det ju att uppfödaren känner att det denne jobbat för traschas i onödan.
Och lita på att uppfödare säger att allt är bra. Så är det alltid något lurt. Inget är helt bra. Det finns alltid problem.
Så bästa är ju att kontakta uppfödaren. Kolla dennes del om släkten och dennes åsikt om avel på den råttan. Kanske fråga om råd på vad man bör söka för parter. Få lite tips på vägen.
Sedan beroende på hur mycket info man får eller man inte får. Så kan det alltid vara smart att själv googla, fråga runt från ägare till djur i linjen och kika på gamla trådar i rif mm.
Bara få ett hum om vad som finns bakom för att se om man önskar jobba med just den linjen. Vilken parter som passa osv.
Nu svamlar jag lite om samma saker. Måste sätta på kaffe. Lite smått bakis ^^
/ zickans.com uppfödare av tamråttor och guldhamster i Västerås
Värd på Råttor, Exotiskadjur.
Spännande svar, tack alla! Mitt avelsintresse är oerhört stort och när jag har möjlighet vill jag gärna börja avla, därav frågan. Jag kan inte ha nya råttor än på något år och just nu sitter jag och råpluggar avel, sjukdomar och genetik, ska skriva en högskoleuppsats i råttans genetik i höst som förberedelse inför egen uppfödning. Det är ett oerhört intressant ämne men ju mer man läser desto mer inser man att man inte vet, och att man verkligen, verkligen måste ha ett genuint intresse och väldigt mycket kunskap för att bli en vettig uppfödare.
Nog med babbel.
Det ni säger är beklämmande att läsa, men jag är inte förvånad. Oavsett vilket djurslag man intresserar sig för så är det en jäkla massa fulavel som pågår i hemmen, fulavel som man tror är bra eftersom "båda föräldrarna har stamtavla" vilket ju i sig inte säger ett smack.
Min tanke är att, liksom ett par av er har nämnt, så småningom vara oerhört tydlig med vad råttan säljs som - sällskap eller utställning/avel. Att man säljer sistnämnda till utvalda personer. Men som ni säger kommer det alltid att dyka upp folk som avlar bakom ens rygg. Kastrationskrav är ett suveränt verktyg… men det förutsätter ju att kastration är rimligt på djurslaget och det känns inte det minsta rimligt att kastrera en honråtta bara för sakens skull. Har man varit med om avtalsproblem någon gång i livet så vet man ju dessutom att ett kontrakt/avtal inte garanterar speciellt mycket i de här frågorna…
Svårt, svårt. Ni får gärna fortsätta dela med er av era erfarenheter. Att ni spinner vidare och kommer in på sidospår gör absolut ingenting, det är väldigt spännande, det i skriver.
Medarbetare på Häxor.
En neuroatypisk blogg
Det är inte så svårt. Bara få en bra kontakt med köparen. Inte sälja till vem som. Visst kommer det alltid vara nån som avlar utan att säga till innan eller släktforska osv. Men för mig är det rätt få sådana fall.
Oftast är det enklare att möta nya och avels intresserade med att hjälpa till istället för att stjälpa.
Lägga upp att denna är inte bra till avel, inte bra till avel med detta osv. Komma med varför och därför. Lägga upp mer info om kullen och säga på vad som kan ske om man avlar in vad och försöka lära personen på att det krävs lite mer än bara två råttor för avel. Att de har lite mer koll på vad som krävs osv.
Så det finns lite mer än bara sätta avelsförbud och neka till avel mm.
/ zickans.com uppfödare av tamråttor och guldhamster i Västerås
Värd på Råttor, Exotiskadjur.
Jag skulle gjärna vilja avla om några år, men vet att mina små älsklingar inte passar till det så jag väntar till jag har någon annan och lärt mig mer!
Det som ses som onska kan i verkligheten vara Godhet, och det vi ser som godhet kan vara onska!
Jag skulle uppskatta om köparen hörde av sig innan kull skulle tas. Berättar om varför, vad planerna är osv och om jag tycker att partnern bara är för att ge ungar (vilket är fel tänkande) men jag skulle hellre föredra en av mina egna eller eventuellt andras bra avelsråttor bara för att kullen skall bli bra. Om jag som uppfödare jobbat hårt med en linje så är det ju jättetråkigt om någon skulle para med helt fel partner som ger sjuk avkomma eller andra problem.
Hade man kunnat sätta avelsförbud som faktiskt köparen kunde följa så hade många "bara för att ha söta bebisar" inte förekommit lika ofta som det sker idag.
Jag kan tänka mig pressen för många uppfödare, att hitta ett seriöst hem och mycket mer. Vi vill ju alla att våra pälsklingar ändå hamnar i rätta hem livet ut.