Bur påverkar relationen?
Detta är kanske en konstig fråga, men hur tror ni att buren påverkar ens relation med råttorna?
Anledningen till att jag frågar är att jag nu har en väldigt stor, men opraktisk bur. Råttorna tycker jättemycket om den, men den har bara en liten lucka och eftersom buren är så stor är det svårt att ens nå in överallt. Våra två pojkar älskar att ligga och sova på översta hyllan där man knappt når dem. De kommer iofs alltid ut och springer runt några timmar frivilligt, men i övrigt är de väldigt nöjda med att vara i buren och bryr sig oftast inte ens om ifall man öppnar luckan.
Det känns lite tråkigt eftersom mina tidigare råttor alltid direkt kommit fram och velat ut och umgås när man kommit nära buren. Då har jag haft mindre burar. Det är kanske lite ego, men jag hade önskat att det var så nu också. Iofs kanske det är bra för råttorna att de är nöjda..
Vad tror ni, kan det vara buren som gör att det är svårt att få kontakt och att de därför "vant" sig? Eller är det mer bara olika individer? Dessa är hannar, och tidigare har jag haft honor, kanske det kan vara därför?
Generellt sett så är det ju så med många djur att om de har det riktigt, riktigt bra så blir de inte så hysteriskt glada för uppmärksamhet och stimulans. Det beror givetvis på individen, en del råttor t.ex. är ju rena kelgrisarna, har själv haft en sådan… men överlag så tror jag absolut att ju bättre djuren har det desto mindre behov får de av oss människor.
Det är likadant med min häst. När han står ensam i en liten, liten sjukhage av någon anledning, så blir han sjuuuukt glad när jag kommer och gnäggar och travar runt när jag kommer. Mysigt? Ja! Absolut. Men för hans skull är det ju tusen gånger bättre när han står i en stor hage med sina kompisar och jag får komma och hämta honom för att han inte är så intresserad av mig.
Det har ju ingenting att göra med hur han tycker om mig, utan är bara ett tecken på att han har det väldigt bra i sin hage och är väldigt lycklig :) Detsamma gäller dina råttor. De trivs bra i sitt hem och är lyckliga och trygga. Jag kan absolut förstå din längtan efter råttisar som blir tokglada och kommer springandes när du öppnar luckan, men du får kompromissa genom att visa dem att det är toppenkul att vara med dig utanför buren också. Kanske ge lite gott godis, mysa och busa.
Medarbetare på Häxor.
En neuroatypisk blogg
Tack, vilket fint svar! Jag hoppas att du har rätt i att det bara är för att de har det bra som de gärna stannar i buren. Och då är det är ju skönt att veta att när de vill komma ut så är det för att de verkligen vill det, och inte för att de bara är uttråkade.
Jag har funderat lite i samma bana förut, fast när det gäller mat. Tidigare har jag haft omplaceringsråttor som blivit helt galet lyckliga av färskmat, antagligen för att de inte var vana vid det. De vi har nu kommer från en uppfödare och har fått bra och god mat hela tiden, så de blir såklart inte lika exalterade. Men det är ju såklart en bra sak!
Starta ny diskussion