Håller med dig. många säger så till mig om mina flickor

Jag vet hur det känns! Jag har till och med börjat anpassa mitt tal, pratar jag om råttorna på tunnelbanan eller inne på ICA med min sambo så säger jag "djuren" istället för jag är rädd för snea blickar eller reaktioner. Tråkigt att man ska "behöva" skämmas för dessa underbara djur. En f.d. radhusgranne till mig sa att de var äckliga och frågade om man inte kunde hugga av svansen på dem, bad mig gå därifrån med råttan när Nimbus satt ute med mig i solen. I VÅR trädgård. Också hört kommentarer från besökare till min pojkväns familj säga "varför skaffar man sig inte bara en liten gullig kattunge eller något istället" :/

Mamma klagar hela tiden, men de luktar ju inte ens! Irriterande.

Det är så frustrerande för jag kan inte säga något pga min sociala fobi, inte ens min släkting kan jag prata med. Till den bekanta påpekade jag "det är nog marsvinsburen, det är mycket hölukt i rummet" och fick det snorkiga svaret "nej det är Inte hö" och så vänder hon på klackenoch går. Inte så konstigt att jag har svårt att prata med folk? Vart har artige folk tagit vägen? Det Går att kommentera saker snällt…

Känner så igen mig och jag blir så arg. 
När jag en gång fick frågan: "Varför skaffar man RÅTTOR?" fick jag nog och sa lite nonchalant: "Varför skaffar man en katt eller hund?"
Fick då till svar att det gjorde man för att de var söta, för att man ska få sällskap och för att man tar han om de.
"Ja. Samma sak med råttor!" svarade jag, suck. 

Jag har dock tur att min pojkvän älskar dom och är han med mig när de kommer på tal så stöttar han mig och står upp för att de är underbara djur. Men jag undviker helst att prata om de helt. Orkar inte med en argumentation och jag blir alltid på dåligt humör. 

Min familj stöttar mig också och både farföräldern och motföräldrarna tycker att de är söta. 

Men allt handlar om okunskap.

Jag håller med!

Min mamma brukar "klaga" på att det luktar kiss, men hon gosar ändå med råttorna. Jag tror det är för att hon inte är van själva råttlukten bara, för jag känner då inget annat än blomlukt! (eller ja, när de faktiskt HAR kissat på varandra eller legat i kiss luktar det ju…kiss).

När jag talar om vad jag har för djur (eller visar) brukar de flesta bemöta med nyfikenhet, oftast kommer första frågan "bits de?" och jag tycker det är lite tråkigt att folk förknippar råttor med bitande. Men jag försöker då att informera de nyfikna, och även de som "inte gillar dem" (även om ed flesta som mött dem tyckt att "Men de var ju faktiskt söta!!") försöker jag tala om bra saker för. De flesta som "inte gillat dem" är äldre människor, typ 55-60 och uppåt, men jag antar att de är vana helt andra saker och att för många av dem är råttor "exotiska djur" som de inte riktigt förstår sig på och bara ser som skadedjur. Tråkigt, men jag försöker bara informera. Har aldrig tvingat mina råttor på någon, och har mött några som är genuint rädda för dem, men t.ex. min svärmor började gilla råttor mer efter att hon träffat mina. Än vågar hon inte riktigt hålla dem, men man kan inte jämt bara kasta sig in i rädslor!

Den äldsta personen jag träffat som gillat mina råttor är min mammas farmor som är 96 år gammal. Hon tyckte de var häftiga, men höll lite avstånd ändå. Dock vilade hon i samma rum som dem och tyckte att de var roliga för att de hade "lekt rövare" i buren, haha.

vet exakt hut det känns.. min mamma och syskon och släkt klagar heela tiden, att dom är äckliga att jag är sjuk som kan tycka om dom osv osv, bara tycker ner en.. man blir verkligen arg och sårad

Vet hur det är.
Jag hann inte mer än lägga ut bild på mian damer på FB så skrev en vän, "usch, sådana vill jag bara se i fällorna här hemma!
Jag tolererar inte att folk ska vara så stor i käften utan anledning.
Jag skulle aldrig säga något sånt om någons val av djur även om jag kanske intre skulle gilla det.

Jag har dock turen att mina föräldrar älskar både min hund, mina råttor å mina vandrande blad hehe

Det är riktigt tråkigt att folk känner att de kan hävda sig hur som helst bara för att det är råttor, helt klart. Ser jag en katt som jag inte tycker är den finaste så kläcker jag väl inte ur mig till ägaren att den är ful. 🤔

Jag har fått några riktigt hemska kommentarer, men för det mesta så är det bara nyfikenhet och positiva saker om råttorna. Mina morföräldrar ogillar råttor skarpt, men de respekterar mina val av husdjur, och säger aldrig något elakt om dem. Morfar var till och med villig till att dela med sig av sin bulle när en av mina råttor följde med till stugan när vi fikade. då hörde jag till och med ett mumlande om att råttan var söt. Efter han gått bort, så rensade vi ur hans ''verkstadsbod'' och där hittade jag några råttskulpturer i trä 😘

Pappa kan vara lite jobbig ibland när han klagar på att det luktar, trotts att man renskrubbat buren och bytt till helt ny inredning. Men sen kan ju han ''lukta sig fram till en älgskit på flera kilometer'' enligt honom -.-

Det är inte så konstigt att folk är anti, föräldrar tutar i sina barn att råttort är ngt negativt.. Jobbar i djuraffär och om jag fått en tia för varje gång jag hört att råttor är fula/äckliga what ever skulle jag vara bra rik vid det här laget. Jag tycker det är mycket dålig stil att inte låta sina barn bilda sig en egen uppfattning.

Har dock tur med besökande här hemma, mina råttor har burdörrarna öppna många timmar om dagen och jag stänger sällan in dem bara för att jag får besök, de flesta verkar gilla råttor, det är nog mest bara Mamma och hennes karl som förbjuder mig att ha dem lösa under deras besök. De är genuint rädda för råttor, har erbjudit dem att träna men de vill inte.

Riktigt jobbigt när folk klagar så på er. Jag har än sålänge inte vart med om några negativa kommentarer eller blickar (peppar peppar) och då åker jag ändå ofta buss och tåg med dem eller sitter ute. Visst finns det folk som inte gillar dom men de är mogna nog att inte låta det gå ut över mig deras åsikt/känslor om det. Men de flesta är faktisk väldigt nyfikna och intresserade. Det är alltid någon som kommer fram och vill veta mer, klappa eller hålla när jag är ute och ränner. Jag skäms aldrig om att prata om mina bebisar vare sig folk gillar de eller ej, det är deras problem känner jag inte mitt om de skulle ha nått emot det mot alla ods. Kommer alltid finnas hatare till alla sorters djur, men ju mer öppen man är ju större acceptans tror jag det kommer växa fram också, kanske inte nu eller ens nästa år men man måste börja nånstans (släktingar ingår nog inte, de är alltid mest tröga)

#11 Nämen åh vilken solskenshistoria om din morfar! 🌺

Har fått väldigt många kommentarer om hur "äckliga", "fula" och "otäcka" de är… För några dagar sedan så tyckte en vuxen besökare att de var ganska gulliga, men sen så vände sig min råtta om och svansen kom ut, så gick hon bakåt och sa "men usch!!" som de flesta gör. Men hon tittade upp väldigt snabbt och sa "oj, förlåt!! det är bara lite otäckt, förlåt".

Det känns sorgligt att det är första gången jag någonsin har fått ett förlåt efter att någon har uttryckt att de ej gillar dem eller förolämpat dem…

Barn älskar dem dock! Min mamma kom hem med hela klassen (var säkert 20 ungar) och alla ville se på råttorna och låta dem sitta på axeln, så jag har börjat föredra mycket mer när barn ser dem än vuxna. Tyvär är folk så fyllda med fördomar och tror det är okej att förolämpa ens husdjur bara för att det är råttor :/

Var en tjej som berättade att någon hade frågat helst seriöst om hon inte kunde avliva sina råttor för att denne personen tyckte de var så äckliga.

Alltså, what?

#14 jaa, jag vet inte om han hade gjort dem just för att vi var och hälsade på den gången, eller om det bara var en slump! men man kan ju alltid hoppas att han blev lite nyfiken på dem 🙂❤️

Min pojkvän är likadan. Han "känner att det stinker" även fast jag sjrubbat hela buren grundligt, all inredning är bytt och skrubbad och råttorna är tvättade. Tydligen stinker våra kläder och när jag säger att ingen sagt något så är det tydligen för att dom inte vågar -.- Bara han som har en supernäsa! Jag har inrett buren så att den är lätt att städa. Jag byter strö och tyger plus att jag skrubbar toa lådan varannnan till var tredje dag. Gjorde det varje dag i början men eftersom han klagade ändå så känns det som om det kvittar -.-' Han ångrar att "jag fick skaffa råttor igen" och undrar varför jag vill ha så värdelösa djur som råttor och katt. Man blir liksom bara så jäkla less…

Men vilken pojkvän du har #18… respektlöst. å alla andra som har familjemedlemmar som beteer sig…tråkigt=/

men alla djur luktar juh, har haft många olika djur och måste nog säga att min hund luktade mest/värst…men har ni hört nån säga nått om hundar nejnej för det är ju ett så "bra" djur att ha.

jag tycker om alla djur och får ju tillåme hemma känsla när jag kommer till en ladugård som nog "luktar äckel" kossor,kvigor å kalvar <3 .och mina familjemedlemmar får helt enkelt finna sig i mina val av djur..

men mamma kommer jag nog aldrig omvända mot råttor=(

Det är så tråkigt, men det roliga är att min mamma som aldrig brukar gilla råttor älskar mina små!

Jag har inte råttor och vill inte skaffa, men verkligen inte för att de är äckliga! Bara för att de liksom inte "passar" mig. Varför är jag med på detta forum då? Jo, för att de är intressanta och väldigt häftiga 🙂 Jag beundras av er råttägare, faktiskt. Jag själv har haft (ska skaffa igen) snäckor (sniglar med "hus") och fått liknande kommentarer.. Att de är äckliga, att jag är sjuk som kan gilla de osv. Det är ju inte så kul att höra 😐 Så bara för att de inte är fluffiga, har ben och svans så är det därför äckliga? Hade de nu varit sniglar, dvs utan "hus", hade de varit ÄNNU äckligare, jag lovar.. Man blir så sur! Hur skulle det kännas om jag gick och sa att "ditt djur är sååå äckligt och att du måste ju vara helt störd som har hund!" (jag älskar hundar bara ett exempel) ? Inte så roligt, va? Okej om det är ovanligt, jag förstår att man kan undra om man har ett djur som man sällan stöter på, men ger det dig rätten att  kalla det äckligt? Det är så okänsligt och elakt ):

Känner igen det så väl!

Nu senast så skulle jag och min sambo åka utomlands och min sambos syster var råttvakt. Hon berättade på facebook att hon var råttvakt och lade upp en bild på en utav våra goa rått-tanter. Genast kom en kommentar utav någon som undrade om det var skottpengar på råttan. Sen skrev hen fler kommentarer där hen skrev att råttor var jätteäckliga, skulle dö, osv. Det vanliga.

Svarade något i stil med att alla har rätt till sin åsikt, men att man ju kan tänka sig för innan man skriver om skottpengar på någons älskade husdjur.

Blev bara så less när jag såg det. Får ta sånt där av vissa i släkten ibland, men att en för mig helt okänd människa ska ge sig på mitt husdjur sådär… Alltså, jag fattar inte. Gör man verkligen så?
Och om det nu anses vara ok, kan man fråga om skottpengar på någons barn som de lägger upp bilder på då?
Precis lika illa tycker jag. :/

Ja, när det kommer till råttor och andra ovanligare husdjur så undrar jag var de vuxnas vett och etikett tar vägen!? Hur folk kan komma och totalt såga och vara sjukt nedsättande om ett djur som faktiskt är någons älskling. Mina råttor är mina bebisar och dom pratar man INTE om på det sättet! Det är så galet ohyfsat att jag inte ens hittar ord till det….

#19 han menar inge illa men det blir att man tar det personligt och att alltid höra det tjatet är ganska jobbigt. Men han är jägare och i hans ögon är det bara "bruksdjur" som är värt att ha tyvärr. När jag gick första året på gymnasiet så fick jag däremot positiva reaktioner och då allra helst angående min nakenfis Lulu som jag hade då. Lärarna var så fascinerade så dom bad mig smuggla in henne i skolan till fotostudion (gick media) så dom kunde fota henne ^^ övriga reaktioner på den damen var mest roade då folk blev så chockade. Allra helst när hon kika ut ur luvan på stadsbussen XD inte var det bara en råtta, hon var pälslös också. Folk visste inte hur dom skulle reagera xD

Inte många som klagat på mina råttor än iaf… Bara min storebror som brukar "skoja" om råttgift vilket kan göra mig ledsen ibland :(
Men en råtta har lika mycket rätt att leva som oss, en myra har lika mycket rätt att leva som oss! Varför ska dom då gå runt och säga att man ska avliva dom? Hemskt att folk blir uppfostrade av att råttor, insekter osv är äckliga!

Jag håller med, grymt irriterande. Jag kan ta det när jag får höra det från min familj då de inte säger det på ett nedlåtande sätt, det med lukten alltså. De kan mer konstatera att jag ska stänga min dörr till rummet eftersom de tycker att "det luktar råtta". Det kan jag ta, de bor också här och om de tycker det stinker, ja då stänger jag min dörr. Men de kan inte gå in i mitt rum o gnälla. Då blir jag förbannad. Men trots kommentarerna så älskar de mina flickor, varje kväll kommer alla in i rummet en efter en och säger godnatt till dem och pussar lite på dem. Eller när de kommer hem från jobb/skola så går de in i mitt rum och gosar lite med råttorna. Så det är ju bra :3 Alldeles nyss sa min mamma faktiskt att något av det bästa vi gjort, måste ha varit att skaffa råttor.

Men några av mina vänner påpekar att "det stinker råtta" i mitt rum. Även om allt är städat osv. Så det är rätt irriterande när de fortsätter att påpeka det hela tiden. Jag tycker att deras hundar luktar, men inte går jag runt och säger att de stinker hela tiden. Djur överhuvudtaget  har en speciell doft, men de stinker inte. -.-

Åh gud ja, håller med! Min familj (som jag inte ens bor ihop med) ska komma med nerväderande kommentarer hela tiden om mina två pojkar. "Äe den där svansen är så jävla vidrig". Dem har aldrig ens känt på den. Idag när jag fick ta en buss hem i 2 timmar och 30 min för att komma hem till mina pojkar så säger min mammas sambo "Bara att släppa in katten på dem så löser det sig". Så sjukt mycket man får höra. Jag sitter där helt tyst då jag inte pallar försvara dem hela tiden. Gud. Trött på det!

Jag var jätterädd för att råka ut för det här när jag skaffade mina pojkar.
Mamma sa redan när jag hämtade dom att dom var äckliga och att hon aldrig skulle ta i dom. Gissa vem som kom in på mitt rum samma dag och frågade om hon fick ta upp dom? 😉

Hon sa även att min pappa skulle flyga i taket när han såg dom. Han började gosa med dom och har efter det kommit in ett par gånger om dagen och berättat nya saker han läst när han googlat på råttor. 

Ingen i min övriga släkt gillar råttor men har ändå varit väldigt nyfikna och tittat på dom men sagt att det räcker så. Ingen har sagt något otrevligt om dom och det känns jättebra 🙂

Vad jobbigt för er som hela tiden får höra att era råttor är äckliga osv.. Måste kännas skitjobbigt!

Jag har inget emot att många inte gillar råttor. Alla har olika åsikter. Men de behöver inte berätta det för mig. Det är DET jag stör mig fruktansvärt mycket på. Jag accepterar att människor inte gillar råttor, men då får de acceptera att jag gör det och därmed basta! 😡

själv är jag så omogen och använder mina råttor för att provocera folk. fick hela tiden höra om svansarna så började dra till med "jaa, det är riktigt mysigt när som slänger upp den i ansiktet på en när de sitter på axeln haha" istället för att starta tjafs. sedan om det är fler människor runt mig med åsikter om mina kära djur så ignorerar jag bara de negativa, och de människor det kommer ifrån o snackar med de som har något kul att säga. jag kan vara en riktig jobbig j*vel om jag känner för det tyvärr!

ska börja svara med det. "Jag accepterar att ni inte gillar råttor men jag vill inte höra om hur vidriga dem är. Spara det tills jag inte hör istället." 😉

Jag provocerar också gärna folk. Pratar gärna lite extra högt om dem när folk är omkring för att se om man får någon reaktion. Tar gärna med en ut på hundpromenaderna för att se om nån stannar och tittar. Små barn brukar oftast bara tycka det är kul med råttor och vill ställa frågor. Avskyr tjejer som skriker när de ser råttan på axeln och de är inte ens i närheten.