Hur länge har du försökt då? Du kanske inte har ansträngt dig så mycket. Han kanske behöver mer tid?…………

jag har försökt sedan november 2012 fick honom då, och då var han väldigt rädd för allt och alla. Han blev mobbad utav Ludde så jag fick sära dom. Sedan så började han mobba sin bur kompis Felix så jag var tvungen att sära på dom ocskå, då felix fick en massa djupa sår.

Chasper trivs inte alls med hanar. Och jag har ansträngt mig, veerkligen. Och det har inte blivit bättre, bara sämre. Vet inte vad jag ska göra och hur jag ska göra.. vill inte ha en aggresiv, rädd och bitig råtta som man inte kan hantera. Men jaa.. det här är svårt

Ångrade du dig med kastreringen?

Är han även aggressiv mot människor?

Om inte, kanske ett liv som ensamråtta är ett alternativ..? Min Nikolai har bara accepterat sin bror, som är död nu. Alla andra råttor har gjort honom extremt stressad, rädd& aggressiv, -tom bebisar, men som ensamråtta, med massor av tid med mej mår han fint& är nöjd med livet.

Alla råttor som inte funkar med andra, mår tyvärr inte bra ensamma heller, ..&, ja då kan jag inte se annat än att man skulle få börja förbereda sej på att fatta ett jobbigt beslut.

Han är ju ingen ungdom, så frågan är hur bra det är att kastrera då, -& om det ens kommer ha ngn större effekt, då betéendet troligen hunnit bli så invant..? 

Men känner du att du kan tänka dej att låta kastera honom, så ge det ett försök& kanske se om kan kan bo med honor istället, efteråt. Om det då ändå inte går, så finns ju fortf alternativet att prova om han mår bra som ensamråtta, om du ger honom mycket tid med dej ist. Då har du ju verkl gjort allt du kunnat.

#3 #4

Han är rädd för både råttor och männsikor, han tycker inte om närheten utav någon alls. Jag funderade som sagt på att kastrera han då han inte visade aggretion mot honor förut. Men nu har jag märkt att han börjar visa även till dom. Så jag vet inte ifall jag vågar he ihop han med honorna då jag har några små honor som lär få rejäl stryk utav honom om det vore så.

Han har varit ensam råtta nu sedan januari, och har försökt hantera han dagligen (varit väldigt svårt då han ej låter mig röra vid han) men har tagit ut han låtit han springa, pratat med han, hållt i han även fast han bitit mig flera tusen gånger. 

och det verkar inte ha hjälpt skärskilt mycket då han varit ensam råtta, mindre pipande kanske. Men då jag rör vid honom kommer pipandet tillbaks och sprattel som leder till en arg råtta som tillslut biter.

Så tråkigt. :-(  Får du känslan av att han mår dåligt då han är för sejsjälv i sin bur? Isf kanske han inte har jättemkt att leva för, om han inte är så glad sjäv, inte funkar med varken honor, hanar el människor..? Då hade jag nog tänkt att det var bäst för honom att få slippa. 

Tror tyvärr kanske inte en kastrering kommer att göra det sker några magiska under i dethär fallet.. särskilt om det varit såhär under många månader& han är rädd för människor också… men vet förstås inte..

Var Ludde hans bror?

#6 Ja verkligen.. ja han mår då inte bra. Han sitter för det mesta i ett hörn och då man kommer in så kommer börjar han röra sig, då tror man att han vill hälsa och då man her in handen så nosar han ett tag och tillslut biter han. Så tråkigt att han ska vara så :(

Måste nog fundera på om han ska få somna in, då jag inte heller tror att han kommer ändra sig särskilt mycket om man kastrerar..

 Nej han var inte Luddes bror Felix däremot var Luddes bror, och felix är jätte snäll och go, han är bara lite rädd pga att han blivit mobbad så mycket så det håller jag på att träna bort, jag vet absolut ingenting om Chaspers bakgrund. Har försökt få reda på det via en vän som jag fick han utav, men hon som födde upp honom verkade bara allmänt oseriös och sa inte ens vad föräldarana hette osv. Hon var bara konstig..

Så det jag tror så är chasper född upp hos nån grossist eller nått, tror hans föräldrar inte var ett bra avelsmaterial..

om de hade varit släkt med varandra så kunde det ju varit något i släkten och jag skulle då sagt att dessa är inte några bra råttor att avla vidare på. man kanske har en jättesnäll och go kille/tjej från släkten som man vill ta en kull på för att just den är sådan. men det betyder ju inte att bebisarna inte kan få arva genen (vet ingenting om avel eller så, men detta är vad jag skulle kunna tänka ha hänt om de nu hade varit släkt)

om han varit grossist råtta och han inte gillar människor eller råttor, så skulle jag låtit honom gå vidare… jag skulle bli jätteledsen, har haft djur som inte varit speciellt trevliga, men ändå saknat när de dött… Alla djur har något i sig som man inte kan släppa…

(förlåt ifall jag skriver lite konstigt, om jag nu gjorde det, men jag har sovit sammanlagt 10 timmar (ungefär) denna veckan, har blivit en vana att sitta uppe hela natten och sedan är jag inte trött så jag kanske är lite snurrig… pratade med en på skype. helt plötsligt började jag prata massa som jag själv inte förstod… hehe..)

Ja precis.. Och det jag uppfattat så är han en grossist råtta som inte fick bra gener i sig tragiskt nog, då han är så otroligt fin! Men för hans eget bästa jag kanske ska låta honom få slippa lida.. För man ser verkligen att han inte mår bra. Ibland när jag håller i honom är det som att man ser i hans ögon att han säger "gör slut på mitt lidande.." Jag hatar det här så fruktansvärt mycket att ta ett beslut utav nånting man absolut inte vill ska ske.. Har redan förlorat tre och nu lilla chasper.. Men för hans eget bästa..

Nu ska jag vara lite hård: en råtta som beter sig så, som inte låter sig hanteras och som har bitit dig massor av gånger - den råttan ska man ta bort. Inte för att den lider av någon anledning, utan för att den faktiskt kan skada någon. Hanar har den fördelen att man kan ge dem en chans med kastrering, men det är ju inte alltid det fungerar.

Tror också avlivning kan vara bästa alternativet i dethär fallet då han inte verkar ha ngn glädje av sitt liv, utan är rädd& stressad& inte verkar må bra, varken ensam, med människor, el andra råttor. 

Det ligger en hel del i argumentet att han kan skada någon också. Tänker samtidigt att det beror på om det är fler än du som hanterar honom. Menar, du är trotsallt van hans beteende& beredd på vad som kan hända& kan akta dej på ett annat sätt. Sen väljer du själv vilka risker du vill ta.

Tycker väl inte det verkar gå sådan nöd på honom att du behöver rusa iväg& få en avlivning gjord på stubinen, om det varit mycket jobbigheter på senaste tiden. 

Känner du att avlivning är det är det rätta att göra, så är det nog det, så snart du är redo.

Tråkigt det är som det är, hursomhelst.

Tar efter talesättet någon annan här på iFokus brukar säga, ''död råtta lider inte''.

Det är nog snällast mot både honom och dig om han avlivas, man kan inte försöka hur länge som helst utan att det ens blir bättre 😕

jag tog beslutet att låta chasper få somna in.. så att han slapp lida.

Han fick somna in igår då jag ej var hemma, och min systers man fick ta bort honom på ett bra sätt då han tagit bort djur med respekt och gjort det väldigt bra.

Ville inte vara med då han tog bort honom så jag lät han göra det igår då vi for med bilden för att åka i 14 timmar för att hämta mammas valp.

Så nu slipper lilla gubben lida och har fått komma till råtthimlen.. ikväll ska jag begrava honom på ett fint ställe 🌺

Tror inte det var annat att göra här.. 

Jag är ledsen för din skull. :´(

#14 nää det var nog inte det…

tack..