_Idag fick min Millan vandra vidare till Geisha och hennes syster Pute <3… Millan var den sista utav trion som fick leva ensam tills hon tillslut inte orkade vänta längre.

Millan mår bättre nu.. kommer alltid sakna henne. Nu har min lilla rått-trio samlats igen i rått himlen och dansar runt och äter så mycket godis dom vill. Millan kommer skuttandes till Geisha och Pute och välkomnar henne. Dom tackar sin matte med att hälsa på mig med sina små blöta kalla nosar på min kind.. deras morrhår kittlar på min kind, deras lilla tyngd och vassa små klor på min axel… om jag lyssnar riktigt noga kan jag höra mysknaster, och jag känner en varm liten kropp trycka sig mot min nacke.

Nu är ni är äntligen återförenade.. <3 Pute har väntat på er ett år nu, sen har Geisha har väntat på dig, Millan, en månad. Hon saknade dig.. men nu är ni tillsammans igen <3…
_

På söndag, den 7e, fyller Millan och Pute 2 år… grattis <3…

Det är tomt här utan er i mitt rum, jag är så van att se era små huvuden sticka ut när jag kommer in i rummet. Jag saknar er, jag älskar er… mina tre små änglar <3 ---

Det var länge sen jag grät så här mycket.. att skriva den här texten bara kom från mitt hjärta. Mina kinder är helt sträva av alla tårar som torkat av all gråt.
Det gjorde så ont att städa ur den tomma buren och lägga ner den i källaren…
--

Jag har nu Molly som är en ensamråtta. Hon har levt ensam sedan September 2012 och mår hur bra som helst, är extremt människokär.
Molly flyger runt i sin bur och leker med sina nya grejer. Hon är fortfarande ganska ung och extremt pigg! Så jag har tröst från min goseråtta.

Bilden: Millan högst upp, Geisha i mitten, Pute närmast kameran.
Millan och Pute hade precis kommit hem till mig denna dag. Geisha var som en mor för dem.