17.30 :(
Idag halv 6 ska två av mina tjejer avlivas :( Det känns tungt!
Jag tog hand om dom för 7 månader sen, Då var dom 1 & 1,3 år. Mamma och dotter.
Tjejen som hade dom innan kunde absolut inget om råttor! Dom hade bara gallerplan. Och ett hus i buren, och de var allt. Dom hade ALDRIG blivit grejade med. Och dom var jätte smala, dom två flickorna fick 1 matsked torrmat om dagen att dela på, aldrig någon färskmat eller dylik.
Tyvärr så var det nog försent för dem att bli bättre, även fast jag har grejat med dom varje dag så blir dom inte tama. Dom bits och försöker smita hela tiden, den ena var borta i 5 dagar en gång, så aao.
Så nu ger jag upp. Dom förtjänar inte ett liv i en bur.
Så ikväll ska mina fina flickor Pownee & Hope somna in. Och få de hur bra som helst i råtthimmeln. <3
(nej dom bor inte i en duna, utan dom är endast där när deras bur städas.)
-Sara, och alla mina små långsvansade kräk<3
Dom är nog glada att de fick kärlek de sista i livet, även om de kanske inte visar tacksamhet nu så tvivlar jag inte på att de är just tacksamhet dom känner
Där allt som har med motorer är samlat
http://bilslakt.se/Forum
Så tråkigt att de aldrig kom över sin stress& rädsla trots ditt arbete. Fastän du inte märker det så mycket på dem skulle jag ändå tro det är en stor skillnad i deras mående, motför 7månader sen. De har fått ett trivsamt hem, utrymme, god mat& kärlek, så något måste tiden hos dej ha gjort med dem.
När du gjort ditt bästa, men ser att de fortfarande mår såpass dåligt tror jag också det jobbiga beslutet du fattat är det enda rätta.
Beklagar.
Starta ny diskussion