Jag har tänkt i samma banor som du. :/ Att det är många som inte vill sälja dem till avel. Men då blir det ju att om man vill starta egen uppfödning så blir det väl zooråttor? :S

Ja typ :o om jag hade en uppfödning av råttor skulle jag bara sätta Avelsförbud på "dåliga" djur, som kanske är mentalt instabila, resultat av felparning osv. Och sen skulle jag försöka hålla bra kontakt med dem som vill avla för att kunna hjälpa till.

Jag har "tur" som har några tjejer från en bra privatuppfödare, jag vill ju inte "sabotera" råttaveln med att behöva ta en hane med okänd bakgrund. Men jag är inte så desperat att få en kull, men desperat efter en bra hane :)

Men om man regristrerat sig i Srs så kanske folk ser en som mer seriös, men alla är ju inte idioter som bara avlar fram djur som galningar bara för man inte är medlem oO

Tanken är väl för vissa att manitn e vet vad råttan utvecklas till coh kanske inte passar för avel, men man borde ju inte ha förbud för det. Med tanke på att man köpt råttan, att du själv är ägaren som bestämmer?

Kostade det inte att va med i Srs? har inte läst på så bra på den sidan än.

Har ju själv velat stara uppfödning, lååångt fram i tin :P Så det är klart man vill ha en råtta med bra gener. Då man pratar om det så säger väl alal uppfödare att det är bäst att ta en råtta från dem med stamtavla och hela alltet i stället för zooråtta med noll koll.

Ja, man skulle kunna köpa en råtta och ljuga att inte ta ungar på och göra de ändå. Men det skulle jag aldrig kunna göra, bara onödigt och så skulle jag må dåligt och känna mig som världens idiot >< Det kostar 300kr att bli medlem per år, inte alls farlig summa, och jag har bestämt att jag ska fixa det innan sommaren. Sen måste jag lära mig hur man regristrerat råttor för de verkar så himla förvirrande med alla papper >< Fast det att man inte vet hur råttan utvecklas, en uppfödare enligt mig ska ju ha koll på bakgrunden och avla på bra djur och då ska de inte bli dåliga djur. Men det kan hända ändå, men då låter man ju inte de djuret få ungar helt enkelt :)

Det var typ så jag menade men ja, man skulle känna sig som en skurk :P Skulle inte göra så då jag respekterar andra :)

Man ska väl registrera de råttor man avlar på då, eller är det bara allmänt att registreera de man har? De jag har nu är j inte tillför avel så de skulle ju då inte behöva regisreras ;P

Det e ju föstås, det hela går ju ut på att ge dem bra gener så, det borde ju inte bli någe problems. så frågan återstår varför inte vilja gå vidare med generna?

Jag är ju ganska ny, men jag har etablerat en kontakt med flera uppfödare nu.

För det första så måste man VÅGA höra av sig, och man ska absolut inte tro att man själv är i underläge bara för att det är en uppfödare man kontaktar. De är ju bara människor de också och är man själv dessutom avelsintresserad så blir man ju själv kanske en uppfödare så småningom, alltså är man ju lika.

Jag har inte haft några problem alls med att få köpa uppfödarråttor till avel. Men sen har jag också vågat höra av mig. Mina tips är att man gärna kan skriva en liten presentation om sig själv. Söker man råttor till avel så skriv VAD ni söker. Det är viktigt att veta vilka egenskaper man söker hos en råtta, och vet man inte det bör man fundera igenom det ordentligt innan man börjar leta. Man får lov att ställa krav på uppfödaren, och bara för att man får fatt i en uppfödare som man får bra kontakt med så behöver det inte betyda att man måste välja just de råttorna. För det viktigaste är att man har ett ganska liknande avelstänk och alla föder inte upp samma sorts råttor. Råttorna måste ju passa in i ERA planer och krav, tänk på det. Fråga gärna uppfödaren vad den vill föda upp för sorts råttor och hur den tänker kring avel. Skapa diskussion och visa att ni är intresserade!

Sen bara för att det står att de inte säljer till avel så behöver det inte stämma helt och hållet. Jag kontaktade en sådan uppfödare, för jag tänkte att oavsett om jag kan köpa råttor till avel eller inte av henne så är det ändå guld värt att ha kontakt med flera olika uppfödare. Man behöver folk omkring sig som man kan bolla tankar med. Nu har jag en råtta från henne eftersom vi fick en himla bra kontakt och hon vågar lita på mig genom att låta mig få köpa råttor till avel.
Så omöjligt är det absolut inte, men det hänger mycket på en själv och hur intresserad man själv är.

Så för att sammanfatta:

Var inte rädd för att ta kontakt, visa att du har ett genuint intresse genom att skapa diskussion och var inte rädd för att ifrågasätta. Ställ många frågor, var säker på vad du söker och försök uppehålla en god kontakt.

Vill man så går det!

Ja jag kan erkänna att mina presentation var dålig men jag vill först ha svar innan jag avslöjar för mycket om mig själv. Är lite nojjig med de här internet. Och de blir nog konstigt om jag börja skicka flera mail till samma uppfödare som inte svarat xD

Så nu sitter jag och hoppas på att någon ska svara mina korta mail, ber dem om en bättre presentation så gör jag gärna det.

Varför inte helt enkelt köpa en råtta utan att förutsätta att den ska gå i avel och sen diskutera saken med uppfödaren om man tycker att råttan utvecklats så pass bra att den borde gå i avel? Så svårt kan det väl ändå inte vara?

Själv vill jag gärna avla nån gång i framtiden, det är de uppfödare jag köpt från medvetna om. Men det är just nån gång i framtiden, det är inte så att jag letar avelsråttor utan mina råttor finns här enbart för att vara sällskapsdjur och inget mer iom att jag inte har kunskaperna som krävs för avel. Skulle nån råtta jag har visa sig vara jättebra och verkligen har nånting att tillföra så får jag diskutera saken med den råttans uppfödare då. Är uppfödaren anti en kull då så finns det säkert någon bra anledning till det (och då frågar man varför, så kan man lära sig något nytt), är uppfödaren för så ptja, då är det ju inga problem. En bra uppfödare kommer inte bli sur över att man frågar. Heck, uppfödaren kanske rent av har någon passande partner så kan man samarbeta med den där första kullen och lära sig ytterligare lite till innan man måste stå på egna ben.

Jag förstår ärligt talat inte vad folk gnäller över, så svårt är det väl inte? Det är ju inte raketforskning liksom. Jag skulle inte heller sälja till någon ny som söker avelsråttor, utan födde jag upp råttor hade de sålts som sällskapsdjur med avelsförbud i de fall råttorna säljs till nya kontakter - men ett avelsförbud är inte en icke reversibel kastreringsmetod liksom utan det kan lyftas om man har lite simpelt vett i skallen.

Själv har jag fått uppfattningen att många som gnäller över det här är den typen som har alldeles för bråttom med att börja avla ändå. Jag vet inte om det bara är jag eller om det ligger nånting i det, men det är värt att ta sig en funderare över.

Jag har för mig, och detta säger jag inte med säkerhet, att man som uppfödare inte kan sätta avelsförbud själv utan att föreningen, styrelsen, bestämmer när det är avelsförbud på en linje. Om de bestämmer de så finns det en grund till det, det kan man vara säker på. Detta förutsätter då att man köper djur från en reggad uppfödare. 

I och med att man säljer djuren "säljer" man också rättigheten att bestämma över dem. Jag som uppfödare kan inte längre kräva någonting men jag kan ändock önska att jag får vara med och rådgöra. Så ligger det till, egentligen.

Det viktigaste, precis som Dramatik skriver, är att man för en dialog med uppfödaren man tänkt köpa ifrån, och att man har kontakt med flera ifall man vill påbörja avel. Då har man uppbackning, någon att bolla tankar med och möjligen bredda sin kunskap.

Jag kan personligen tycka att folk utnyttjar ordet "avelsförbud" för mycket, man har inte rättighet att sätta något sådant helt och på så vis bestämma över det djuret man har sålt. Dock finner jag det högst lämpligt att man informerar om att det inte är en bra kull att avla på eller om det finns tvivel till vad för avkomma det blir. Det kan dyka upp omständigheter i senare led som gör att man finner det lämpligt att avsluta linjen eller just den grenen av linjen, t ex sjukdom i mor eller fars kull eller att man har fått in ny information.

Med dessa ord sagda skall man nu inte börja avla hej vilt och trotsa "avelsförbudet". Det finns förmodat en anledning till att uppfödaren har satt detta på sina djur och ta då reda på varför. Det behöver inte vara som så att de vill "behålla linjen för sig själva", snarare att det är mer troligt att det finns en medveten orsak.

Det behöver heller inte vara som så att det är "dåliga" djur som man har satt "avelsförbud" på utan att det kanske är en linje som är extra känslig för något och att man behöver ha kunnigt folk som avlar på dessa individer. Det kan vara något som är negativt men att de positiva egenskaperna väger mycket tyngre, med detta medför viss kunskap och info.

Inte heller jag tycker det borde finnas avelsförbud pga att man inte är uppfödare.

Om jag skulle sälja råttor så skulle jag sätta avelsförbud på de råttor som jag själv redan vet är "dåliga".

Jag skulle givetvis ge uppfödare första tjing på de bästa råttorna, men jag skulle absolut inte säga nej till att någon som haft råttor länge skulle vilja prova på avel.

Men man får ju givetvis höra sig för, fråga köparen om kunskaper - diskutera avel och helt enkelt se om personen verkar vara "vettig" eller inte. Har dem bara ett sunt förnuft så brukar ju avel gå bra med uppfödaren som "stöttepelare" vad det gäller allt ifrån komplikationer till färgbestämning.

Jag själv har endast råttor för sällskaps skull, men skulle gärna i framtiden endast ta en kull råttor - t.ex på en bättre råtta som jag fått köpa från en uppfödare som de själva annars tänkt avla på själva.

Avelsförbudet som skrivs i ett kontrakt kan inte på något vis sätta stopp för den nya köparen att inte avla på råttan rent juridiskt. Efter att ett köp är genomfört kan den nya ägaren göra vad denne vill med råttan, oavsett vad som står i kontraktet. Så finns det oseriösa så avlar de ju ändå!

Men kortfattat - Sälj råttorna till seriösa köpare som bryr sig om djuren (vem skulle sälja till någon oseriös…), och är denne intresserad av avel så hjälp denna att hitta fakta osv istället! Säg också varför vissa råttor ska gå i avel, och andra inte.

Ingen kan veta allt från början, och om endast uppfödare får köpa avelsdjur, hur ska då nya uppfödare kunna uppstå? Ska de köpa zooråttor och börja med…?

Anledningen att jag inte köper en råtta först och sen diskutrerar om avel är för det kan uppstå bråk och uppfödaren kanske missuppfattar något och tror att jag redan gjort ngt eller inte har tillit till att jag inte gör det. Sen har jag inte hur mycket plats som helst för alla, ifall ex uppfödaren säger att jag absolut inte får ta kull på de pojkar jag köpt så kanske jag har hittat några andra som jag får ta kull på. Självklart kommer "avelsdjuren" vara sällskap här och inte bara användas som någon råttmaskin. xD

Och jag kommer ju ha plats med fler råttor eftersom jag har ju beställt en furet tower som kommer nästa vecka :)
(Så ni behöver inte oroa att jag inte skulle ha plats ifall jag tog en kull i framtiden och sitter kvar med 15st ungar.)

Jag sätter inte avelsförbud på dom råttor jag säljer. Istället säljer jag inte råttor till privatpersoner för avel. Jag har valt att göra detta då jag vill ha koll på mina linjer. Det finns så många som kallar sig uppfödare och föder upp oseriöst. Sen vill jag att dom jag sammarbetar med delar samma tankar ang avel och avelsetik. Därför säljer jag mina råttor oftast till barnfamiljer eller sådana som jag har bra kontakt med. Det handlar inte om att undanhålla bra linjer för andra utan jag vill ha koll.
Men visst händer det att jag sålt till privatpersoner och sen fått frågan om man får ta kull på hanen/honan. Då är det dock personer som jag känner och jag vill då veta partner och syfte med parningen. Jag kan även sälja råttor med avelsrätt. Detta innebär att jag har rätt att låna in råttan för att ta in en kull om jag vill. Ägaren får då en avkomma eller språngavgift.

#12 Avelsrätt, typ som fodervärd? :)

Många har avelsförbud som dem sedan kan upphäva om ägaren visar sig vara duktig och vet vad man gör.

#12 Ja och nej. Jag har två foderhem som jag placerat ut råttor i. Den ena har inte avelsrätt då råttorna som bor där inte ska gå avel utan endast är som sällskap. Det andra foderhemmet har råttor med avelsrätt och dom råttorna har bott hos mig som små men omplacerats som vuxna. 

Lite svårt att förklara skillnaden men rent generellt kan man säga att jag står för en del kostnader när det gäller foderhemmen. Det kan röra sig om sjukvård, utställningsavgifter, hembesök, utlåning av burar mm. Råttor som sätts i foderhem tar jag bara en omplaceringsavgift för och råttorna ägs av mig men bor hos nån annnan.

Andra varianten av avelsrätt är att jag säljer råttor som jag tänkt behälla själv för avel men av olika anledningar inte kan ha kvar.   
Dessa äger ägaren och jag lånar bara tillbaka råttorna vid ev avel sen lämnas dom tillbaka.
En råtta som säljs med avelsrätt betalar man fullt pris för och står för allt själv.

Jag har själv upplevt hur svårt det kan vara att få köpa riktigt bra uppfödardjur men idag när jag själv är uppfödare så kan jag förstå resonemanget. Det handlar om att man verkligen värnar om sitt arbete med att få fram bra djur. Det är lätt att trasha en bra linje men det tar år att bygga upp en.

Men är det så att någon visar ett seriöst genuint intresse och vill ha hjälp med att starta uppfödning så hjälper jag gärna till. Det behövs fler seriösa uppfödare, sådana som inte bara tar kull för att deras råttor är "söta" eller för att en viss teckningen/färgen är inne.
Så ja visst kan jag sälja mina råttor till avel men det krävs att man själv tar kontakt med mig och visar fram fötterna. Man behöver inte kunna eller veta allt däremot ha viljan att lära sig och ha ett livslångt mål med en ev uppfödning. Sen en stor dos ödmjukhet och rejält skinn på näsan skadar inte. Råttvärlden är precis som alla andra, mycket skitsnack & ovilja att sammarbeta uppfödare emellan.

Jaha okej. Men jag har inte riktigt hittat "min" uppfödare, dvs inrikning på dumbo och temperament. Dem jag kollat som finns i närheten använder sig av inavel och det gillar jag inte riktigt fast jag förstår varför vissa gör det. Men jag vill inte lägga mi g i ngn avel som jag känner mig osäker på.

Maria92, det är ganska lätt att kolla upp kull för kull, dvs. om du inte vill ha en unge från en kull med hög inavelsgrad så ska det inte vara så svårt att hitta även fast den uppfödaren generellt sett gör linjeparningar.

Alla uppfödare som linjeavlar avlar både ut och in. Och ibland blir det rena utavelsparningar där det inte finns besläktning alls på någon av sidorna (iaf inte så vitt man vet om, det blir i så fall långt bak och då är inavelsprocenten så liten att den i princip blir betydelselös).

Sen så dyker det ju upp dumbo lite här och var så inrikta dig på att leta efter kullar i första hand. Så gör jag i alla fall, uppfödaren är såklart viktig men det går att plocka det bästa från olika uppfödare om man lägger ner lite tid på att fråga ut om stamtavlorna.

Ja jag får göra det:) hoppas på många bebisar i vår:D (från olika uppfödare, inte jag xD)

Ang. avelsförbud så är jag generellt sett faktiskt negativ till det. Det ska finnas bra argument för ett avelsförbud, t.ex. megacolon.

Men sålde min förra kull med avelsförbud (fodervärdsavtal) då det var fler uppfödare än mig inblandade som inte ville att de skulle avlas på av vem som helst och det var en del annat också som gjorde att det blev enklast att göra så. De hamnade i rena sällskapshem och de verkar inte ha haft några problem med det.

Men ja, jag håller med om att bra djur ska spridas vidare. Stänger man upp allt för mycket och ser sålda djur som sina egna så skapar det lite av en diktatoravel där några tycker sig ha rätten att bestämma över hur andra ska avla, något som jag inte tycker att vi ska sträva efter.

Vi ska givetvis kunna diskutera och kritisera varandras avel. Men det är en lite annan sak.

Är man noga med köparna och skapar en bra kontakt med dem(det kräver faktiskt lite tid av uppfödaren) så ökar chanserna att man själv kan vara med och påverka om köparen vill avla på råttan i framtiden, t.ex. genom att ge avelsråd eller leta avelspartner.

Jag tycker att många uppfödare ställer väldigt höga krav på sina köpare medan de inte betalar tillbaka lika mycket.

#19 Håller med allt där!

Med hundavel så känns det tvärtom, att man tar många valpar och låter dem ta många valpar osv. Men där kanske det handlar lite mer om pengar också :/

Apropå hundar tänkte jag på en sak; är det överhuvudtaget så att ett kontrakt med "avelsförbud" inskrivet faktiskt skulle gälla rent juridiskt?

Det borde inte göra det, eftersom att råttor, precis som hundar, borde gå under konsumentlagen och där gäller ju "såld vara är såld" så att säga, vilket innebär att man faktiskt helt enkelt inte har rätt att tala om vad en köpare får göra och inte göra efter det att "varan" (råttan) är köpt.

Man kan t ex inte sälja en bil och skriva i kontraktet att man får köra som man vill, men inte till Malmö. Har någon köpt en vara så är det den personen som bestämmer, såvida man inte behandlar djuret illa där ju isåfall det handlar om djurskyddslagen och inte om klausuler i uppfödarens "kontrakt".

Min fråga är alltså; är det där kontraktet ens giltligt, eller är det bara så att de flesta köpare TROR att det är giltligt?

Att neka en köpare som säger "jag ska avla" är en sak, att komma någon vart med någon köpare som avlar trots "avelsförbud" är en helt annan och jag kan inte se att det skulle vara möjligt, med tanke på att sålt ju faktiskt är sålt.

#21 Du har väl rätt där. Problemet är ju bara att om man avlar på en råtta trots att uppfödaren inte vill att man gör det kommer man ju knappast få köpa fler djur från den uppfödaren. Dessutom kommer uppfödaren troligen inte tiga still om det, så man får säkert svårt att köpa djur från andra uppfödare också.

Jag har planer på att eventuellt börja föda upp i framtiden, vilket jag inte är rädd för att säga till dom uppfödare jag köper av. Jag håller även kontakt med uppfödarna, talar om allt om råttan/råttorna och frågar om sånt jag inte vet. På så vis bygger man förtroende, visar att man kan, är villig att lära det man inte kan och är pålitlig. När den dagen kommer då jag känner att jag har tid och råd att föda upp tror jag inte att jag kommer ha svårt att hitta bra aveldjur och en mentor som är villig att hjälpa och visa hur det går till.

Jag tycker om just avelsförbud. Mest grundar det sig i att jag vill att folk ska prata med mig före de avlar. Få mer information om syskon och släkthistorik. Kan typ dyka upp saker mellan att kullen tas tills den är leverans klar som gör att jag gärna inte vill att de avlas vidare på. Och om det senare dyker upp saker som gör linjen osäker och kanske inte borde gå vidare etc.  Men ja även för att få vissa att tänka till, att fråga varför jag väljer att inte vilja sälja vidare allt för avel.
Men främst brukar jag försöka att isf inte sälja till de som vill föda upp eller när de väl tagit kontakt med mig och ärligt sagt rakt ut, att de gärna skulle vilja ta en kull. Då försöka lägga upp min syn på saken.
Kanske erbjuda ifrån en annan kull, eller rekommendera en annans uppfödares råttor som kanske kan bli bättre för deras tilltänkta avel.

Men lite dubbelmoral i sig kanske. Tycker jag att om de senare ändå blir bra så varför inte ta en kull.
Men som sagt, prata med mig innan är väl det budskap jag vill få ut med det hela.

Sedan kan jag även sätta ut väldigt mycket djur på "foder/avels avtal".
Dvs jag har rätten att låna in råttan för avel osv, eller få vara med och bestämma partnern och sedan få en avkomma. Men jag brukar mest sätta foderavtal mot att mitt namn ska stå med på stamtavlan så jag får ställa ut individen om ägaren inte vill och efter en viss ålder, överlåter jag råttan helt till foderhemmet.

Inlägg 22: Jag menar inte att man ska "avla på" trots att uppfödarna inte vill det; jag menar snarare att jag inte tycker att det är okej att sätta klausuler i ett kontrakt som faktiskt inte håller i verkligheten.

Relationen mellan säljare och köpare ser jag som ömsesidig (har själv hund) och jag tror att man vinner mer på kommunikation, information och "utbildning" än förbud som faktiskt inte håller. Kommer det "kunniga" köpare kanske de backar pga "oseriösa" uppfödare som har kontrakt som inte är giltliga.

Själv är jag inte alls intresserad av att avla på råttor, men har jättestora problem med att köpa en råtta ifrån en uppfödare därför att jag prioriterar seriositet och giltliga kontrakt. Jag vill helt enkelt inte köpa varor ifrån "företag" eller uppfödare som inte kör enligt lagen och tänker jag ett snäpp längre så skulle jag ju näver bäver köpa hund ifrån en uppfödare som skriver in egna påhitt i kontraktet. Jag vill dels ha ett juridiskt bindande kontrakt och dels en god kontakt med min uppfödare vilket ligger på oss båda och inte i ett papper som inte fungerar. Kontakten med uppfödaren är viktig för mig och jag kan helt enkelt inte se att den kontakten skulle fungera optimalt om inte uppfödaren i fråga (liksom jag) höll sig inom det juridiskt eller moraliskt hållbara så att säga. Synd.

Kan tillägga att jag själv inte kör kontrakt längre. Men jag skriver med min åsikt om avelsförbud i säljes annons etc om jag tycker så, försöker hitta ägare som respekterar det men som ändå kan diskutera fram en kull med mig efterhand.

Och om man sedan inte vill respektera detta. Visst jag kan inte göra så mycket mer än bita i det sura äpplet. Kan neka att sälja till personen i framtiden, kan även berätta till andra om att denne person inte respekterar uppfödares önskan om att prata om det innan och respektera om nej det har visat sig finnas problem som inte bör avlas vidare. Om man satt avelsförbud. Dock önskar man alltid att folk pratar med uppfödaren innan de tar en kull. Varje sig man vill ha avelsförbud eller inte.

Zickan; Det tror jag personligen mer på! Att ha en god kommunikation och ett klart mål för det man vill, snarare än "påhittade" förbud. Man måste nog tyvärr göra just det ibland, bita i det sura äpplet, och det gäller ju alla uppfödare oavsett art så att säga.

Ingen kan tvinga en valpköpare att mentalbeskriva eller HD-röntga, men uppfödaren kan lägga in ett tydligt önskemål/"krav" om det och lita på magkänslan gällande valpköpare. När jag köpte min första Border collie hade jag inga får; planen var dock att skaffa när tillfälle fanns. Min uppfödare fick ju gå på det jag sa och valde som tur var att sälja valp till mig. Idag har jag ju får och det tog bara ett par månader mellan valpköp och fårinskaffning. Hon hade kunnat neka mig helt lagligt innan jag hade betalt för valpen; men har hon sålt den så har hon. Hade jag inte köpt får eller låtit min hund valla hade hon inte kunnat göra någonting åt saken, förutom att inte sälja fler valpar till mig. Det är ju tyvärr så det fungerar med "varor".

#26.. haha jag känner till det där. Köpte bullterrier nu förre året. Var en annan uppfödare som rekommenderade mig. Men när man väl var och tittade på henne. Frågade och så. När man började bestämma sig att man tar henne. Frågar om kontrakt. Uppfödaren lägger fram det som ska skrivas på.
Frågade då om detta verkligen var allt. Det är verkligen lättare att köpa en bullterrier som ändå är en rätt svår ras än att köpa en råtta från vissa uppfödare.

#24: Fast då ska du inte köpa djur med kontrakt öht, just för att kontrakten inte är giltiga annat än typ att "köparen är medveten om att råttan har det och det felet" och att köparen inte äger råttan förrän fulla summan är betald typ…

Palla kontrakt öht. Har köpt råttor på kontrakt en gång, that's it (inga uppfödarråttor i det fallet utan från djurhem. Ingen uppfödare jag köpt från har använt kontrakt). Vill en säljare oavsett slag skriva kontrakt så visst kan jag skriva på, inga problem. Kontraktet är ju ändå inte giltigt så orka bry sig, liksom.

Undantaget är just om jag skulle få för mig att vara fodervärd, då däremot ska kontrakt skrivas så det inte blir tjafs om nåt missförstånd sen.

27: Ja, jag tror (kanske är fördomsfull) att hundvärlden ju är "större" än råttvärlden, därför blir det viktigare att hålla sig inom spannet för vad som är juridiskt godtagbart. En hundägare kanske många gånger är beredd att gå flera varv längre än en råttköpare; tänker mig att kanske hunduppfödare tjänar mer på att skriva giltliga kontrakt än råttuppfödare. Kanske handlar det om olika "målgrupper" eller helt enkelt om att fler personer köper hund och hunden anses som "människans bästa vän". Man kanske är mer nogrann i köpet av hund och därför kan inte en uppfödare komma undan med ett "kasst" kontrakt.

Som jag tidigare sa så har jag verkligen problem att köpa en råtta ifrån en uppfödare, trots att jag verkligen vill ha en pojk till samlingen och trots att jag inte vill avla; utan problemet består i att jag inte hittar någon uppfödare som jag upplever seriös och pålitlig.

#28; Menar du att det inte alls finns kontrakt som är giltliga? Eller hur tänkte du nu?

#28 jo fast det hoppas jag att folk däremot håller. När det är kontrakt från typ råtthjälpen och andra riktiga omplaceringhem.
Men även där kan det gå att kringå den punkten med att prata med kontaktpersonen som har hand om den råttans fall. Och respektera avelsförbudet då det oftast grundar sig till var råttan varit med om, ev varit parad innan. Ev varit väldigt sjuk osv.

#30: Nae, jag uttryckte mig nog dåligt här. Skyller på en dunderförkylning som satt sig på hjärnan… :P

Det jag menar är alla kontrakt med grejer man ska följa är ogiltiga, eller iaf de delarna av kontrakten. Eller ja, typ… De där "köparen ska göra si och så med råttan, råttan ska ha sån och sån mat, får inte avla, ska meddela säljaren vid si och så…" osv. Allt det där, liksom. Heck, sånt där är ju tom klurigt i fodervärdskontrakt om man inte skriver in vite.

Vad mer finns det ens att ha med i ett kontrakt annat än det och ev att ägarskapet inte övergår förrän råttan är fullt betald och att köparen känner till det och det om råttan? Menar här om råttan exempelvis har något fel, som svansknyck, så kan inte köparen hävda att hen inte visste det vid köpet.

#32: Aha, då är jag med! Det är lite det som är poängen; Ska man sälja "varor" så får man ta konsekvenserna av det, även om köparna inte gör som man tänkt sig. Jag personligen tycker absolut inte att det är moraliskt okej att LOVA säljaren att ge råttan räkost varje dag/ röntga hunden eller what ever; men det är ju faktiskt ingenting som går att göra någonting åt.

Eftersom att man har rätt att neka en köpare, så tycker jag att man bör lägga krutet där istället, dvs lära känna köparen och se om det känns okej, inte lägga till grejer i ett kontrakt som helt enkelt inte håller. I min värld är inte det heller moraliskt okej. Jag tror helt enkelt inte att det är smart att "lura" köpare och det är definitivt ingen uppfödare jag själv skulle vända mig till, TROTS att jag inte vill avla på råttor och trots att jag hemskt gärna både vallar, mentalbeskriver och röntgar min hund.

Ska jag skriva på ett kontrakt så ska det vara giltligt, annars vet jag ju inte vad som kan hända. Jag ser det som ett skydd, både gentemot mig, djuret OCH uppfödaren. Men då krävs det ju att det håller.

#31: Ja hålla kontrakten tycker jag gott man kan göra fast kontraktet i sig inte håller juridiskt. Inte för kontraktens skull utan av respekt för både råtta och säljare iom att det är så galet basic grejer.

De råttor jag köpt på kontrakt tex kommer från ett djurhem, det enda jag hade att invända mot där är att avlivning inte får ske utan deras tillåtelse. Det diskuterade jag igenom med "min" kontaktperson där - de har inget att invända mot akutavlivning, och vid icke akut avlivning så hojtar jag helt enkelt till innan, no big deal. Råttorna ska ändå bo här livet ut och avlivas inte såvida det inte faktiskt är för deras eget bästa. Skulle de invända mot det däremot så skulle jag bryta mot kontraktet för råttornas bästa.

Undantaget vore väl i princip helt galna grejer, typ "råttan ska få ett bad med lavendeldoft varje kväll kl 18:00 och efter badet ska den få en bit lax och en potatis och den får absolut inte äta röd mat på torsdagar"… Men den råttan hade jag förmodligen inte köpt alls för den säljaren vore galen och jag vill gärna ha fortsatt kontakt med de jag köper råttor från utan att själv bli galen på köpet… :P

Fast det är skillnad på en "vara" och ett djur. Man har större ansvar över ett djur än en lampa exempel. :)

Jag kommer i framtiden fråga mina råttköpare om dem tänkt låta råttan få ungar, så jag kan hjälpa till så dem inte råkar inavla eller gör något annat fel.

Men avelsförbud skulle jag bara sätta om djuret bär på någon riktig dålig gen, och om köparen inte accepterar och inte förstår så får man leta vidare efter en ny ägare som förstår :)

#35: Ett djur ÄR en vara sett till konsumentköpslagen.

#35: Fast det är ingen skillnad enligt lagen, förutom om det handlar om vanvård etc som berör djurskyddslagen och inte konsumentlagen.

Att hitta en köpare som förstår tycker jag mer handlar om att hitta en köpare där man kan säga "den här råttan ska inte avlas på pga blablabla" än att sätta in en oriktig punkt i kontraktet. Smartare att satsa på en vettig råttköpare som helt enkelt fattar att man inte ska avla vidare på en dålig gen eller vad det nu kan vara. Det ser jag som en bättre råttköpare OCH en bätte råttsäljare, eftersom att kontraktet ju inte är juridiskt bindande. Det innebär att råttköparen som skriver under kontraktet kan säga "ät bajs det är min råtta". En sund råttköpare behöver inte skriva ett ogiltligt kontrakt eftersom att den givetvis inte avlar ändå.

#36+37 Dåligt :oo Djur är inga varor ju enligt mig >.< Tycker det borde vara mer som att "adoptera":D

#37: Kunde inte hålla med mer där faktiskt :)

#38: Nae, tycker det är rätt bra faktiskt. Det vore inte rimligt att någon kan sitta och säga vad jag får och inte får göra med min råtta, om man säger så.
Även adoptioner är ju att köpa och sälja för övrigt… Såvida du inte syftar på barn nu, men där är det ju lite samma sak det också.Barnet ska ha det och det, annars träder någon lag in. Sålänge man tar väl hand om både djur och barn får man göra i princip vad man vill.

Tycker också att det är bra, oftast. Precis som Gulzebra menar så fungerar det inte att en person kan diktera precis vad som ska eller inte ska göras med en råtta eller en hund. Så länge man inte gör ett djur illa måste man få göra det man själv anser är lämpligast, eftersom att man som ägare har fullt ansvar över sitt djur.

Det kan handla om allt ifrån avel till val av foder, hur ofta man badar sitt djur, val av halsband eller val av aktivering. Det hade helt enkelt inte fungerat med en relation där uppfödare bestämmer över djuren hela deras liv; då försvinner poängen med att faktiskt köpa ett djur som man själv ansvarar för.

..Och jag hade inte velat adoptera ett barn med andra krav än god omvårdnad heller. Vilken sängmetod, godnattsaga eller vilket blöjmärke jag väljer är helt enkelt upp till mig, utifrån mina erfarenheter och förutsättningar.

Jag håller inte riktigt med det berserkur skriver, För enligt lag så får man inte avla på djur med genetiska defekter. Och oftast så sätter ju folk avelsförbud på sina djur pga risk för just genetiska defekter som inte bör föras vidare, alltså bör det rent teoretiskt sätt vara juridiskt rätt att kunna skriva i kontraktet att det är avelsförbud.

Det kan ju även vara så att en uppfödare jobbar stenhårt med en linja som har tex dåligt imunförsvar men i övrigt perfekt, då anser jag att det är helt rätt att sätta avelsförbud som är juridiskt korrekt. Iom att det inte är en barnlek att avla för att förbättra. ett felval av partner kan ju sabbotera så mycket i en linje.

Sen är det ju faktiskt så att det är djur fasten dom går under "vara" rent juridiskt. Men inte köper du en häst som säljaren säger att den inte ska tränas i hoppning av någon orsak med mål att tävla i just hoppning, även om köpt är köpt som du säger.

djuren man köper är ju fram avlade med god omtanke, kunskap och kärlek (oftast) och uppfödaren är ju självklart mån om sin linje och vill förbättra råttstammen som i den här diskutionen, Det blir ju väldigt svårt att fokusera vart ett eventuellt problem kan ligga om en kull på 13 bebisar och alla avlas på med olika partner. Det kan och kommer gå så fel.

Så min åsikt är ja, det borde vara rent juridiskt sätt vara möjligt att sälja djur med avelsförbud just pga genetiska defekter, för det finns det i varje råtta mer eller mindre…..

Jag har inte avelsförbud på mina kullar och har aldrig haft. Men som många skriver så vill jag veta om råttan/råttorna kommer att gå i avel. Jag hjälper gärna till att hitta en lämplig partner. Det är så lätt att totalförstöra en bra linje som man kämpat att få fram, så självklart förstår jag dom som vill och har avelsförbud på sina kullar. Men jag har ju satt ett avelsförbud på kull också, men då gäller det självklart hela kullen! Sedan valde en person att använda en hane i avel ändå…ja, vad säger man! Sätter jag ett avelsförbud så är det pga att ungarna inte håller "måttet" gällande temperament och hälsa. I mitt fall så gälde det rossel och tumör, så ville därför avbryta hela linjen. Jag tror att flera av dom uppfödare som skriver att dom har avelsförbud ändå skulle gå med på en parning om man bara är ärlig, och vågar berätta om sina kunskaper och erfarenheter. Mycket kangå fel om man sätter ihop en hona och en hane för att dom är gulliga!

Jag tycker det är en trygghet, faktiskt, att få skriva på ett "kontrakt" när jag köper en råtta. Det visar att uppfödaren verkligen bryr sig om sina djur, och är noga med hur de sköts i framtiden. Sedan om det är juridiskt bindande eller inte är i grunden inte super viktigt; det är ett avtal man har ingått.. Underskriften är för mig mest psykologisk :) Vore jag uppfödare hade jag också utformat ett skriftligt avtal.

..Fast förmodligen utan lavendelbad *fniss*

#41: Avlar man på genetiska defekter är ju det en sak för just djurskyddslagen. Det blir ju inget kontraktsbrott i vilket fall som helst och man kan inte göra någonting alls åt det med förutom att då anmäla personen för brott mot djurskyddslagen. Därför känns det ju onödigt att ha det i kontraktet; kanske kan man lura några människor men vill folk avla på sjuka djur kommer de tyvärr att göra det ändå. Samma gäller ju hundar; Du kan få avelsförbud på en kull vilket innebär att avkommorna inte får registreras i SKK - men det är fortfarande inte olagligt i den meningen att ta t ex en blandraskull på den hunden.

Jag tror mer på att gardera sig genom god kontakt med sina köpare och att informera om VARFÖR man inte vill att just den råttan avlas vidare på. Nu hjälper inte alltid det; men det gör ju inte kontraktet heller. Det är väl baksidan av att sälja djur - man tappar "kontrollen" över djuret så fort djuret bytt ägare.

I övrigt är det ju bara sorgligt att det ska vara så svårt att få folk att låta bli att avla på dålig fysik, defekter eller dålig mentalitet. Det problemet finns ju i allra högsta grad i hundvärlden också. Själv är jag ju inte intresserad av avel, men skulle jag varit det så skulle jag först och främst vänt mig till min uppfödare, för vem har bättre koll på saker och ting än denne?