När råttan, oavsett hur många gånger du försökt lära den att inte göra det, biter så att det blöder på dig och bur-kamraterna.  ..och det finns ingen möjlighet att fixa så råttan får bo med en mer passande flock eller en mer van, att hantera sådana råttor, husse/matte.

Jag skulle inte "behålla" en sådan råttis.

Hum. Jätte svår fråga det där med att bestämma över liv och död. Så mycket upp till hur råttan beter sig. Skulle jag bli biten en eller två gången är det okej men inte mer. Skulle det bråkas i buren skulle jag testa andra kompisar och mindre flock.
Skulle jag tro på råttan skulle jag prova att kastrera den.

En råtta ska inte vara elak men vissa råttor väljer sin ägare och sina bur kompisar och kan fungera bättre om man byter lite. Men kan man inte sköta råttan, den fungerar inte med någon annan, man vill inte testa kastrering och det går inte att hitta någon som vågar testa. Så kan det vara lika bra att vissa råttor får somna in då de uppenbart inte mår bra.

Jag har nolltolerans mot djur som bits så det uppstår blodvite, då sjunger de på sista versen. Annars beror det på situation och råttans personliget i övrigt.

Om råttan mår dåligt av att bo ensam men inte klarar av att bo i flock och detta inte går att lösas på något sätt så hade jag avlivat. Funderar råttan i flock men biter mig är det inte automatiskt en dödsdom hos mig utan det beror på situationen. Har exempelvis haft en rädd råtta som högg i försvar, underbar tös som lärde mig massor. Har även haft en tös som kunde bita så blodvite uppstod om någon annan än jag var i närheten av buren, det kom som en total överraskning eftersom hon var genomsnäll i övrigt med världens häng.

Tycker det är skillnad på att hugga i trängda situationer, försvara revir mot utomstående eller springa fram och hugga så fort man sticker in handen. Inget är såklart önskvärt beteende men mina djur har ändå ett egenvärde, de finns inte bara för att tillfredställa mig.