Jodå, jag tror de flesta här på råttor ifaokus har mist någon av sina kära råttvänner. De är så himla tråkigt! Men du får tänka på alla trevliga stunder ni haft i stället. Det vi upplever som en kort livslängd är faktiskt en fullständigt normal livslängd för råttor. Klen tröst kanske, men funkar hyggligt för mig. Sen får man faktiskt sörja sina råttor. Man blir ohyggligt fäst vid dem. Min son gick och grät i flera dagar då vår första råtta dog. Nu har han insett att liv och död är en del av att vara råttägare. Varje gång jag oroar mig över någon råttas hälsa så säger han: - Men mamma, tänk inte på det, tänk på hur mysigt det är just nu i stället. Helt rätt!

Jag miste Koda på allhelgonaafton.
En underbar råtta som jag fick ha i 1 ½ år :'(

Det är såå jobbigt när någon av ens älsklingar går bort! Det kan göra ont i hjärtat hur länge som helst efteråt. Jag blir fortfarande tårögd när jag tänker på mina första råttor som gick bort för flera år sen.. De kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta! Det är så jag hedrar dom, genom att tänka på allt bra under deras tid här hos mig. Jag saknar varenda en så otroligt mycket!

Den här texten är grymt fin: Varför råttor är med oss så kort tid

Vad fin den texten var! Blev târögd bara av att läsa den… usch…

usch man blev ju verkligen tårögd av att läsa den där..

#2 Gud vad Vakker bild .. Beklagar sorgen

#6: tack så mkt :'(