Jag har valt att låta Kasava somna in i dag. Jag har försökt hålla henne vid liv kanske lite längre än vad jag borde. Tycke för mycket synd om henne för att köra ännu en medicin kur. Född med kroniskt rossel. Fått lite medicin kurer under hela sitt liv. Blivit bättre men aldrig helt bra. En tid trode jag även hon hade livmoderinflamation men visade sig vara en finne jag fått hål på. Nu var hon återigen jätte dålig. Kippar efter andan. Gått ned i vikt och en tumör under fram benet som växt rätt mycket. Haft svårt att röra sig sista halv året. När hon inte orkade klättra ned från gallret så brukade hon bara släppa och mer hoppa ned. Uppåt kunde ta sin tid då hon tog pauser inna hon fortsatte att stuttsa uppåt. Sista månaden har hon mest bott på ett hyllplan där jag serverat henne mat och dryck för att slippa klättra runt.

Kasava var en så sjukt underbar tjej. En av få råttor jag lagt ut så mycket pengar på för vetrinär besök. Hon har hela sitt liv varit super lugn. Satte man henne på ett ställe så satt hon kvar ett par timmar senare på exakt samma ställe. Var glad att få vara med. Behövde inte sitta på en men blev överlycklig att få bli ompysslad. Inte alltid man behövde mer än titta på henne så började hon knastra.
Favoriten var att få bada. Troligen lite stela ledor som njöt av ljummet vatten. Där kunde hon sitta och knastra och ploppa med ögonen. Satt och puttsade sig själv i handfatet och klev upp när hon själv ville. Kunde sitta bra länge och bara njuta.
Samma med att följa med ut i gräset på sommaren när matte satt och läste. Då bufflade man upp en liten rund ring i gräset och somnade mitt i solen.

Vila i frid mattes underbaraste plutt. Kommer vara oerhört saknad. Precis som din pappa ogmios :-/