Detta blev det vinnande bidraget i berättelsetävlingen!
Grattis Bim!

"När jag vaknade på morgonen så trodde jag att det skulle bli en helt vanlig dag, jag gäspade och sträckte på mig, sen gick jag och putsade min kompis Yatzy bakom örat. Han började knastra och sedan gick han iväg och började putsa min andra rumskompis Bengan. Jag hoppade ner från hängmattan ner på ett hyllplan. Oh yes, matte har ställt fram våran frukost. Jag tittade vad som fanns i matskålen, det var gårddagens ris och bönor, havregrynsgröt och äpple. Bäst att smaska i sig äppelbitarna innan Bengan kommer! Han är ju tokig i äpple! Jag åt upp nästan alla äppelbitar, sen gick jag och gömde resten under fleecefilten som låg i en badrumshylla som var fäst vid burgallret. Ojdå, nu kommer Bengan och Yatzy ner och börjar äta! Bäst att jag går dit annan all mat tar slut! När jag väl är påväg ner till matskålen igen så hör jag hur matte öppnar buren. Jag springer snabbt fram till luckan för att hinna före de andra grabbarna men jag ser hur de blir upplyfta av matte och sen stänger hon luckan.
- Tyvärr Fjant, du får komma ut senare kanske. Jag ska till utställningen nu och du är för ful för att ställas ut. Men vi syns sen! Säger hon och tittar på mig, som om jag skulle fatta vad det betyder!
Jag tar ett hopp ner till hyllplanet där maten står och tar en böna i munnen. Sen klättrar jag längst upp i den höga buren och sätter bönan i toalådan. Jag gör så med de andra bönorna med.

När jag hade ätit upp maten, sovit länge i minifångsten, kissat och bajsat utanför toalådan i protest att dom är borta så länge, bäddat med tidningspapper, tvättat mig noga, ätit Torrfoder och klättrat på pinnen matte hängde in igår så kände jag mig väldigt uttråkad och ensam. Vart är alla? När jag hoppade upp i korgen längst upp och biter lite i plasten så ser jag att gallret har lite bredare mellanrum på ett ställe. Jag sätter dit tassen och undrar om jag kan klämma mig igenom där. Det borde jag kunna. Så jag gjorde det! Jag klämde mig ut genom gallret! När jag väl var ute så klättrade jag ner och hamnade på golvet, jag visste precis vart jag skulle nu när inte matte var här och såg på. Till honornas bur! Jag sprang dit och hoppade upp på gallret. Hmm, få se nu, går det att komma in? Honorna verkade väldigt glada av att se mig, och det triggade mig bara mer! Jag måstemåstemåste in!! Jag klämde in nosen igenom deras galler och helt plötsligt var hela huvudet inne och snart var hela jag inne. Det funkade! Jag gjorde det jag skulle där inne och sedan när jag skulle ut så ville inte gallret ge med sig. Jag kunde inte komma ut… Hade jag blivit tjockare? Jag hörde hur dörren smälldes igen och matte kom in. Jag gjorde allt jag kunde för att ta mig ut. Men det gick inte.
- Hallå råttor! Snart ska ni få käk, matte ska laga god middag till er! Ropade hon och sedan gick hon till min bur och släppte in Yatzy och Bengan. Hon ropde på mig och jag ville till henne, men jag var fast här med ett gäng galna honor… Hon gav upp sitt letade och gick iställer hit, till honornas bur. Då såg hon mig! Hon öppnade luckan och slet ut mig ur buren, hon verkade väldigt nervös och jag slickade försiktigt på hennes händer för att säga förlåt. Men hon ignorerade mig och stoppade hårdhänt in mig i buren. Matte tog inte ut mig den dagen alls, eller dagen därpå, eller dagen efter det. Men sen, dagen därpå så tog hon ut mig och lät mig springa runt i ägenheten. Men jag vågade inte ens gå nära honornas bur och hon hade hela tiden ögonen på mig. Jag fick springa ute ett långt tag och sedan brottades jag med henns hand lite. Vi fick god mat på kvällen, det blev lax, räkor, potatis, kotunga, banan och äpple. Plus lite extra gott i torrfodret. Så lycklig hade jag aldrig varit på länge. Och ett tag senare fick jag, Bengan och Yatzy tre nya flockmedlemmar. Dom liknade mig ganska mycket faktiskt.
Men jag hade ingen aning om att det var mina söner."