OT: jag döpte en mushane till Anticimus en gång… hihi

jag har jobbat i kundtjänsten hos en saneringsfirma, fast inte anticimex. det jag tror med att man blir sjuk är menat bland de vilt levande råttorna.

jag antar, och hoppas, att ingen här har dålig hygien som ute råttor lever i?

dessutom så tvättar man väl händerna efter att man har hållt på med avföring?

MAn tvättar väl händerna när man varit utomhus med? Vet du ngt fall där en människa blivit sjuk av smitta från vilda råttor? JAg tycker snarare det är skrämselpropaganda från deras sida, men det är väl rätt klart att dom vill skrämmas så dom kan tjäna pengar.

Här kan du läsa om sorkfeber. deras avföring behöver du inte ens ta i för att bli sjuk.

http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/sorkfeber/

jag kan väl säga som så, att de som vart drabbade av råttor/möss kunde lätt hålla sig för skratt, när hela kåken stank rått lik, rått pink, sönder gnagna kablar, drabbad av sömnlös het, råttor i skafferiet som äter på maten osv osv.

nja jag är intresserad av råttor, inte sorkar.:)

Men man får ju göra lite skillnad på våra egna domesticerade råttor och de vilda. jag älskar verkligen råttor, men jag vill ju inte ha de i väggarna för det och skulle göra vad som krävs för att få bort dom.

#3 Du kan ju gå ut och ta in en av dessa råttor som lever i städerna och sätta i en bur? Du tror inte att det är dessa Anticimex skriver om?? Då dom beskriver råttan som ett skadedjur.. Inte en tamråtta..

..Zoonoser kan ju smitta mellan djur och människor. Det smittar via direkt kontakt, via vektor eller via av djur förorenat vatten eller livsmedel. "Vektor" betyder att bäraren är immun men kan smitta sjukdomen vidare till andra djur som blir sjuka av den. "Förorenat vatten eller livsmedel" tolkar jag som att det finns kiss och bajs där i. (rätt många sjukdomar smittar ju via avföring)

Zoonoser kan man även få från våra tama djur. Men det kanske är högre risk att vilda råttor har sådana sjukdomar eftersom de rör sig i mer sjukdomshärjade miljöer.. Finns säkert en massa fler sjukdomar också. Man borde maila anticimex och höra vilka sjukdomar man kan få av brunråttan. Skulle vara kul att veta! :P

Om zoonoser

Det där med att ett råttpar kan ge upphov till 1000 avkommor på ett år tycker jag är intressant. Det är alldeles för tidigt för matte nu men det känns verkligen inte som en orimlighet! Tänk första kullen, säg att det blir 5 honor och 5 hanar…Dessa kan snart börja föröka sig de med, likaså ursprungshonan…Då blir det 6 nya kullar efter ett par veckor…osv. Det skulle verkligen kunna bli ett herrans inavel och en himla massa råttor! Nån som är bra på matte kan ju göra en kalkyl på det

#9 Jag tror det finns en anledning till att de flesta kullar består av flest hanar :-P

#10 Det naturliga urvalet :P

#5

om du läser denna text så benämner de även att man ska vara försiktig över lag med gnagare, inte enbart sorkar.

för övrigt så håller jag med #3 ;)

Det är faktiskt så att vilda råttor blir könsmogna lite senare och får mindre avkomma än tama. Så står det i alla fall i mitt djurlexikon.

#6 självklart är det skillnad på domestiserade råttor och vilda, men jag funderar på om skillnaden är så stor att vilda råttors avföring kan smitta människor.

#7 jaha var det så??? Trodde verkligen att de beskrev tamråttor!

#8 Absolut, hade det stått att smittan kan komma pga förorenat vatten så hade jag tyckt svaret var helt ok.

#9 När jag läser meningen så får jag uppfattningen att ett råttpar ger upphov till 800-1000 råttor per år så det är rätt luddigt skrivet.

#12 jag orkade faktiskt inte läsa texten i natt, ska göra det när jag kommer hem från jobbet.

#13 Det var intressant. Den uppgiften har jag aldrig sett när jag letat info om brunråttan. Jah tycker det finns alldeles för lite fakta om vilda råttor överlag.

Hittade denna information på nomor.se:

Brunråtta (vandrarråtta)

Tillbaka till Vanliga skadedjur

Rattus Norvegicu

Tillhör gruppen gnagare, längd 20-25 cm + svans 17-20 cm, väger 4-5 hg. Färgen varierar från mörkt gulbrun till gråbrun på rygg och sidor. Magen och insida av ben är gråvita. Dålig syn, hörsel och känsel är välutvecklade. Tar sig in i hål vars diameter är ca 15 mm. Genomsnittsåldern är ca 6 månader, men enskilda individer kan bli flera år. 
 
Äter 10 % av sin kropps vikt per dag och behöver fri tillgång till dricksvatten. Är allätare men föredrar feta produkter.

Bygger bo på platser som ger skydd mot fiender. I byggnader ligger uppehålls platser och bon vanligen lågt. Råttorna rör sig oftast inom en radie 20-30 m från boet. Utstötta individer eller vid brist på föda kan de vandra långt. Råttor försedda med sändare har vandrat upp till 5 km på en natt.

Könsmogen vid 2-2,5 månaders ålder, dräktig i 24-25 dagar. Föder 3-6 kullar om året med vanligen 6-8 ungar i varje kull, men det kan förekomma kullar med 10-12 ungar.

Brunråttan finns nästan överallt på jorden. Den kommer ursprungligen från Östasien. Den har sedan spritt sig till fots landvägen. Skeppen var och är förträffliga transportmedel för dessa gratis passagerare. Brunråttans härjningar i Europa hör man först talas om i början av 1700 talet, och då i Skåne, vilket får betraktas som relativt sent. När den väl kommit hit gick spridningen snabbt och dess anpassningsförmåga var mycket stor.

Brunråttan kan trivas på de mest olikartade platser men alltid i närheten av bebyggelse som lantgårdsbyggnader och lagerbyggnader. Den föredrar de fuktigaste platserna i byggnader, den har ett stort behov av tillgång till dricksvatten.

I Norrlands inland har den svårt att klara sig och det finns många mindre ensligt belägna byar som aldrig har haft något besök av brunråttan.

Brunråttan är däremot en mycket vanlig innevånare i alla våra större tätorters avloppssystem. Där lever den av allt som kommer seglande med avloppsvattnet, som den allätare den är. Pappersmaterial använder den för att bygga bo på torrare platser. Vid råttangrepp i byggnader i tätorter rör det sig oftast om råttor som kommit in via toalettstol, löst liggande avlopps sil eller genom söndergnagda avloppsrör av pvc.

Råttan är övervägande natt och skymningsdjur, misstänksam och skygg. Ett tecken på riklig förekomst kan vara att de visar sig på dagen.

Brunråttan äter både växtdelar och djur. Döda familjemedlemmar äts upp. Kommer den åt kycklingar dödar den dessa och dra iväg med dem till boet eller någon undanskymd plats.

I likhet med möss är det söndergnagandet och nedsmutsandet med urin och exkrementer som orsakar den största skadegörelsen. Urin och exkrementer innehåller ofta sjukdoms smitta som kan innebära risk för människor och husdjurs hälsa.

Råttorna har en utpräglad vana att följa bestämda stråk, den väljer gärna platser med högt gräs eller annat som ger skydd. Intill byggnader följer den väggar och murar, inomhus väggar eller rör och ledningar. Syns den på öppna platser är den oftast jagad.

#14 mitt Lexikon (nio band) har en relativt stor sektion om råttor faktiskt. Mycket intressant läsning! Det står att honor blir könsmogna tidigast vid 11 veckor och hanar något senare. Angående det här med antalet kullar kan jag personligen tänka att få vilda råtthonor överlever att föda mer än 3 kullar med all den kroppsliga stress och näringsurlakning det innebär i en värld där näringsrik och fullgod föda inte alltid finns direkt tillgänglig.

Vad beträffar formuleringen om hur många råttor ett par kan ge upphov till så brukar man uttrycka sig så, man menar då att om man börjar med två hur många kan man då ha ett år senare. Mitt Lexikon säger dock ( i samma kontext som tidigare) att det är en myt att råttor skulle föröka sig så förfärligt och okontrollerat - i allafall här i norden där förökningen istort sett avstannar under vinterhalvåret.

#13 Ja, men gud vad intressant! Undrar vad det beror på i så fall att tama råttor blir könsmogna tidigare.

#17 hm.. restprodukt av selektiv avel + skyddad omgivning?

#13 vill klargöra något jag själv sa (i #13), jag menade alltså inte att kullarna är mindre hos vilda råttor utan snarare att en råtthona i det vilda som regel producerar färra avkomma än en råtthona i fångenskap med samma tillgång till hanar.

Alltså vad jag har fattat det som så är bett av vildråttor extremt farliga då dom lever ute i det fria och har massa bakterier i munnen. men detta gäller ju även ekorrar, katter och hundar. Så råttor är ju inte ensama på den punkten. Blev själv biten av en ekorre, det vart ett litet jack i fingret men det blödde mkt eftersom fingrana e känsliga.. Jag fick stelkramp och antibiotika i 10 dagar för det. Men tam råttor som inte jagar utomhus är mycket renare i sina munnar och bett därifrån behöver man inte oroa sig mkt för. Men stelkramp är iallafall ett bra skydd. Alla bett är smutsiga. men vad jag har fattat det så finns det bett som är extra farliga, coh det är människobett.

Sen hänger det kvar mycket att råttor är smittobärare.. sedan pesten. Råttor kan säkert föra med sig smittor men frågan är om dessa djur är värst.

 Anticimex är ju kunniga på att döda skadedjur, tycker inte att våra råttor faller under skadedjur.

kan väl också tillägga att jag blev riktigt illa biten av min katt i handen, så att hela min arm och hand svällde till nästan 3 dubbla storleken. läkaren skrev ut antibiotika, men sa att hade jag haft utekatter hade hon inte vågat släppa hem mig, utan då hade jag vackert fått stanna kvar på lasarettet.

Anticimex körde in på gården….

….och knackade på min dörr!!

Shit, nu har grannarna fått nog av sina råttgrannar!!

Fast han skulle bara under grunden hos grannen, och vi har "hålet" på våran tomt *andas ut*