Max (fd. Pixi) kom till mig från en ung tjej i Timrå som hade haft Max och hennes burkamrat köpta från Arken, djuraffär, över ett år drygt. Hennes kompis dog av att sluta äta och förmodligen därför att hon endast gav dem dålig Torrfoder och inget annat. Jag fick Max gratis eftersom hon inte hade tid för henne, Max var undernärd och väldigt rädd. Stack du in handen i buren fick du räkna med ett bett eller två. Ibland höll jag på att tappa tålamodet med henne. Men nu när man ser henne lugn och sansad, ligger i famnen och myser på mig så blir man så otroligt lycklig! Det finns inga omöjliga råttor, bara omöjliga ägare. Att kunna bevisa det, det är lycka. Och det är så skönt att se att hon trivs och äntligen har fått ett tryggt och säkert hem med mycket kärlek. Max är drygt över året och mycket liten, hemskt underviktig när hon kom till mig men nu äntligen början hon få fett på benen. Vilken aptit damen har! Det spelar ingen roll vad du ger henne, det slinker lätt ner.

Ville bara berätta hur glad jag är som råttägare att få rå om henne och sno hennes kärlek.

Förresten, är ni fortfarande säker på att hon är ba? hon är ju väldigt brun..