Min älskade Pascal har dött.

Han var väldigt tam och kelig.

Han brukade ligga i mitt knä när jag tittade på film.

Och han tyckte om att sitta på min axel och följa med mig överallt.

Han fick förmodligen en stroke eller hjärnblödning.

Den sista stunden så hade han väldigt dålig balans och kunde knappt stå upp.

Men när han hörde att jag sa hans namn så kom han ändå fram till burgallret.

Både jag och din bror Carlos saknar dig Pascal.

R.I.P